Publicerad Lämna en kommentar

Statens konstråd bedriver öppen politisk aktivism – skattebetalare, känn dig tvångsansluten till vänsterpropagandan.

Här är en DN-artikel som faktiskt nog gör sig bäst genom citat:
En stor färgglad kub tornar upp sig vid Skeppsbrokajen i centrala Stockholm. Den har byggnadsställningar till väggar och är smyckad med färgglada banderoller med alla möjliga budskap: ”White silence is violence”, ”Stopp min kropp”, ”Fack you”.
[…]
Inuti sitter Vilde Stampe, guide på Statens konstråd. Hon tar emot besökare till kuben, som är ett tillfälligt verk av konstnärskollektivet Mycket och kallas ”Kämpaoke”. Här bjuds förbipasserade in för att måla banderoller, göra pins och trycka t-shirtar med de slagord som faller dem in. Senare under dagen hålls karaokesång med låtar som symboliserar rättvisekamp, från Internationalen och ”Bella ciao” till Beyoncé.
– Vi har utgått ifrån olika tiders kamper, säger Vilde Stampe.
– Arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, antirasism. Nu och då. Alla som går förbi vet inte om de får gå in, och det kan verka lite förvirrande med så många banderoller. Att man har samlat en massa olika kamper, för själva kämpandets skull. Men det har ändå kommit jättemycket folk, verket fyller sin funktion. Men just nu är det tomt, för konstnärerna som leder banderollmakandet är på Mynttorget och klimatstrejkar.
[…]
Alltihop är en del av Statens konstråds utspridda satsning ”Choreographies of the social”. Under Stockholms kulturfestival, och en dryg vecka därefter, syns en mängd tillfälliga verk som tar stadsrummet i anspråk. Utöver de redan nämnda finns bland annat ett radioverk där danska asylrättsaktivister har intervjuat människor med erfarenhet av Danmarks stränga asylsystem. ” slut citat.
*
För att vara övertydlig: staten bedriver alltså politik som kallas konst. Och denna politik är på alla sätt en ytterkantsmarkering från vänster. Artikeln väljer att låta bli att nämna installationen ’Min slöja är mitt val’. Vilket den som bekant inte alls är för miljontals muslimska kvinnor. Till detta lite vanlig tokvänster, utan särskild aktualitet:
*
” En person ska anställas för att, på livstid om hen så vill, göra valfri aktivitet i ett litet rum vid stationen. Personen passerar ett omklädningsrum och en stämpelklocka innan hen börjar arbeta, och ett fabriksliknande ljus över stationsplattformen signalerar att arbete pågår. ”
*
Finansiering för personen/-erna ifråga att sysselsätta sig med absolut inget viktigt överhuvudtaget, sträcker sig över 120 år, allt bekostat av svenska staten, Konstrådet – och Trafikverket (!) – och har givetvis ’väckt internationell uppmärksamhet’. Sen har tvåhundra personer betalats för att rulla runt en jättelik boll i Råbyskogen utanför Västerås, och där har man kopplat ihop lampa med en tio mil lång tråd till en lampa i Stockholm för att ’symbolisera avståndet till makten’.
*
Att artikeln snabbt togs bort från löpet och förpassades långt ner i kulturdelens flöde, där kulturarbetarna kan glädjas, medan så få som möjligt av de vanliga läsarna – ja, t o m DN:s läsare kräks på sånt här. Missfall i propagandaapparaten hade väl placerat den fel från början. Och att den inte går hem i de breda lagren visar väl även besöksstatistiken på Moderna muséet, -38000 i sommar. Trots ‘gratis’. För besökaren. Inte skattebetalaren.
*
Är det någon som undrar varför man inte vill ta betalt? Då skulle sådan här skit avslöjas helt och hållet. Denna vedervärdiga partsinlaga, oemotsagd i ett formellt demokratiskt land, där skattebetalarna ska betala regeringens propaganda orkar inte ens sympatisörerna själva titta på – om de ska betala för det (en gång till).
*
Kul att veta att svenska staten anser sig ha råd med sånt, sånt man kallar konst. Bara den har rätt politiska förtecken och den smeker staten medhårs så går det bra.
Magnus StenlundSunt Förnuftt
https://www.dn.se/kultur-noje/den-offentliga-konsten-borjar-testa-granserna-hur-langt-kan-en-statlig-myndighet-ga/
https://www.dn.se/kultur-noje/dystra-sommarsiffror-for-moderna-museet/

Publicerad Lämna en kommentar

Organiserad brottslighet i allsvenskan

I korthet: Matchfixningen visar på en brottskultur i Sverige som vi aldrig haft förut – samtidigt som domstolarnas beviskrav är löjeväckande höga – och regeringen sitter med rumpan på händerna och gör ingenting. Eftersom andra länder reagerat snabbare, tydligare och hårdare så har Sverige blivit ett paradis för en alldeles speciell typ av brottslighet: den organiserade.

Läktarvåld och maskering

Problemen med läktarvåldet har länge varit ett stort problem och de som maskerar sig har man inte ansett att man kan göra något åt. År ut och år in. Till slut fick man till ett maskeringsförbud som började gälla för två år sedan. Men vad gjorde våldsverkarna då? Jo, man gömde sig under de jättelika s k OH-flaggor som rullas ut över delar av publikhavet. I skydd av dessa kunde man i lugn och ro förbereda allehanda föbjudna aktiviteter, som bl a innabär att starta tifon och sätta fyr på kraftiga knallskott. När dessa OH-flaggor nu förbjudits av polisen så blir man jättesura. På derbyt mellan AIK och Hammarby var det tvärtyst under matchens första tio minuter. Man hävdar att detta förstör publikkulturen, och att det inte är ‘roligt’ längre.
*
Sanningen är förstås att det alltid är roligt med festligheter, men inte alls med olagligheter som innebär fara för annans liv. Och inte heller med matchstörande företeelser som innebär ständiga avbrott i matcherna, medan alla tvingas vänta ut att rökutvecklingen vädras bort – ett särskilt stort problem på Friends Arena förstås, när taket är stängt. Dessutom – helt ärligt – är man inte där för att titta på fotboll? Att befinna sig under en flagga kan ju inte direkt göra det lättare att följa med i matchen.
*
Varför tar jag upp det här? Jo, för att polisens och riksdagens/regeringens senfärdighet i att lagstifta och sätta hårt mot hårt, inte bara visar på den vanliga inkompetensen utan framförallt ovilja att se saker för vad det är. Som i sin tur beror på att de kriminella element som deltar i fotbollsevenemangen har ett betydande våldskapital som man helt enkelt är rädda för att sätta sig emot. Lyssna gärna på hur tränare och spelare försiktigt tassar runt frågan och hur de flesta smeker sina s k fans medhårs.Samtidigt som somliga av dessa inte drar sig för aktiviteter som kan kosta deras lag både böter och avdrag av viktiga poäng. Och vad förstås ingen säger, är att fotbollens problem har stark anknytning till invandrad brottslighet – och framförallt organiserad sådan.

Matchfixningen – stora pengar – små risker

Den absolut allvarligaste aktiviteten av sådant slag är förstås matchfixningen, där någon eller flera spelare mutas för att spela dåligt. Det handlar om mycket stora pengar, och för att dessa fixningar ska vara möjliga så måste man ha kommit spelarna nära. Och helst ska spelarna bo i eller komma ifrån utanförskapsområden eller ha släktband med människor som gör det. För i dessa gäller parallellsamhällets lagar, tystnadskultur och polisen blandas sällan eller aldrig in. Då fungerar hot så mycket bättre.
*
Nio matcher är just nu under utredning, bl a den allsvenska matchen Elfsborg-Kalmar. Problemet är växande. Och det är ju inte att undra på. För de som väljer att ställa upp är belöningen stor. Och för dem som inte gör det är hot och våld legio. För ett par år sedan nu var det på väg att hända i en match mellan AIK och Göteborg. Den f d AIK-stjärnan Dickson Etuhu hade försökt muta en av sina fd lagkompisar, målvakten Kenny Stamatopoulos som dock valde att tacka nej och sedan anmäla vad han uppfattade som ett solklart mutförsöket. Vid en husrannsakan hos Dickson hittades bl a narkotika och uppgifter om spelberoende.
*
Men Dickson Etuhu frikändes ändå. Det mod som Kenny visade belönades med ett avfärdande av TR. ”Det krävs att erbjudandet lämnas på ett klart och tydligt sätt samt att det är allvarligt menat”, skriver rätten i domen. Med de beviskraven kan man lugnt slå fast att ingen någonsin kommer kunna sättas dit utan att fixningen faktiskt genomförts. Och motivationen för att genomföra fixningar har naturligtvis ökat, samtidigt som åtgärderna för att täppa till lagen, genom att införa en särskild brottsrubrik för just detta, är hittills noll. Eftersom de flesta andra länder varit mycket snabbare att agera, blir Sverige därför något av fixarnas paradis, hit dras de grovt kriminella.
*
Visst är det välkänt att Sveriges gränser är öppna för alla, men att döma av hur vår regering och dömande makt agerar, kan man nästan få för sig att just just organiserade brottslingar är alldeles särskilt välkomna.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/KvgOg4/dickson-etuhu-frikand-av-tingsratten
https://www.dn.se/sport/detta-har-hant-i-aik-fallet/
https://www.dn.se/sport/fotboll/fortsatt-forbud-mot-oh-flaggor-i-stockholmsderbyt/
https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/riksdagens-beslut-maskeringsforbud-fran-1-mars/