Publicerad Lämna en kommentar

Socialbidragen ökar med 9% bara på ett kvartal. DN skyller på M och KD.

När våldtäkterna ökar förklaras detta som vi alla vet av en ökad anmälningsbenägenhet. Kriminaliteten, som ju inte ökar alls utan egentligen minskar, har ‘socioekonomiska förklaringar’. Och kommunernas skenande kostnader har demografiska orsaker, det är vår åldrande befolknings fel. När den mångkulturella drömmen krackelerar så är det sådana desperata försök till förnekelse dess försvarare för fram. Lögner och halvsanningar har fungerat så här länge eftersom de förenas med och är resultatet av beskuren och snedvriden statistik, som redan hos källan, BRÅ, Migrationsverket eller SCB, distorseras så att vi inte ska kunna genomskåda den. När sedan en försvarslinje bryts, som vi väl kan hävda är fallet med ‘anmälningsbenägenheten’, så retirerar man bara till nästa. Man tiger ihjäl den skenande statistiken, byter definitioner, upphör att publicera en statistikserie eller förändrar den helt. Brottsdefinitionen ändras. Åklagarna avskriver fallen så att de aldrig når domstol, polisen lägger ned fallet innan förundersökning har skett. På så vis både minskar antalet våldtäkter och förbättras uppklarningsprocenten. Detta är regimens ‘magic’, deras främsta gren. Hur man sopar problem under mattan, tills de blir så stora och omöjliga att dölja att de heller inte längre går att lösa utan de mest brutala åtgärder.

Socialbidragen ökar nu kraftigt – ännu något vi behöver hitta alternativa förklaringar till

Och nu stiger alltså andelen som söker socialbidrag. Kommunernas kostnader ökade på helårsbasis en hel miljard bara under tredje kvartalet, en ökning med nio procent mot motsvarande tid 2018. Per-Arne Andersson, utredare på SKL, påstår att förändringen ‘i sin helhet beror på att arbetsförmedlingarna läggs ned’. En följd av att M:s och KD:s budget gick igenom riksdagen, alltså. Ni minns, den budget som röstades fram innan Alliansen sprack. Förutom att detta är ett fräckt angrepp på något helt annat än det verkliga problemet, så är det ett närmast patetiskt försvar för strategin att låta kommunerna fortsätta sticka huvudet i sanden. Hela DN-artikeln är en lång stridsskrift för mer socialdemokratisk ‘magic’, hur man med kosmetiska åtgärder ska smussla undan problem så att de inte syns.

DN 15/11

Men det är ju ett antal saker man inte nämner. Till att börja med så är det för skattebetalaren egalt om han betalar för socialbidrag eller a-kassa. Vad SKL säger är ju att det egentligen bara handlar om en omflyttning från det ena till det andra. En fråga mer för byråkrater än för skattebetalare. Fast riktigt så enkelt är det förstås inte heller. Inte ens om vi utgår ifrån att SKL talar sanning, vilket vi naturligtvis inte ska utgå ifrån.

Om SKL talar sanning så gör kommunerna just nu ingenting för att möta kostnadskrisen

För det andra avslöjar nämligen SKL:s uttalande i värsta fall att kommunernas kris just nu hanteras som om det just var ‘magic’ och inget annat som krävs för att lösa den. Att en arbetsförmedling läggs ner, så att det blir praktiskt svårare att stämpla kan möjligen bidra till att somliga, de riktigt bekväma, väljer att gå tlll den mer närbelägna försäkringskassan istället för att åka till a-kassan i närmaste ort. Men det gör det i så fall obehagligt tydligt hur kravlöst socialbidragen betalas ut. Vad SKL påstår, om det inte är en ren lögn, skulle också innebära att kommunerna inte försöker göra det minsta för att försöka minska sina kostnadsberg genom att skära i personalkostnaderna, så som de borde och måste. Och det är ju i så fall ännu mycket värre.

Snällanställningarna kostar som tumregel dubbla socialbidragen

Vad vi borde kunna förvänta oss nu, och vad den extra miljarden alltså borde vara resultatet av, är en trend som obevekligt kommer accelerera i takt med att kommunernas resurser tar slut. Det handlar om att göra sig av med de snällanställda, dvs sådana som fått arbeten de inte är kvalificerade för, meningslösa nyskapade arbetsuppgifter eller annan form av terapi, t ex som del i verksamheter där kommunerna utan lönsamhetskrav bedriver i osund konkurrens med den privata sektorn. Som anställda kostar dessa personer betydligt mer än vad de gör när de får socialbidrag; som tumregel det dubbla – de måste ju ha både dator, suddegum och någonstans att vara, men också avsättningar till den större pension man på detta sätt tagit på sig att betala ut till dem i framtiden. Som Hans Jensevik förtjänstfullt visat, så kan en utebliven socialbidragsbomb under åren 2007-2015 i stort sett helt förklaras med att kommunerna ökat antal anställda med mer än vad man ökat sina befolkningar. Det handlar om en mycket stor mängd nytillkomna som på detta sätt gömts undan i statistiken. Dessa måste man nu rimligen göra sig av med.

Sopa problem under mattan? Vadå? Med kommunal utjämningsskatt så kommer det att funka ett tag till.

Eller? Ett frågetecken är just hur kommunerna nu faktiskt agerar, politik och verklighet är inte alltid samma sak. Löfvenregimen har ju lyckats få stöd för att öka den kommunala utjämningsskatten och det kan i värsta fall innebära att problemkommunerna får hela bristen kompenserad och betald för av andra kommuner. I så fall finns en stor risk att de agerar lika kortsiktigt igen, som när de valde att ta på sig ansvar för massor med nytillkomna, bara för att få två års statliga bidrag i kassan. Den här gången lär de inte fatta att även de kommuner som hittills inte har problem också kommer att få det, när de tvingas betala för alla andra. Om de här – nödvändiga – åtgärderna faktiskt inte är en väsentlig del av den tillkommande miljardökningen av socialbidrag som vi ser under kvartal tre, så innebär det att chocken kommer bli desto större när dessa så småningom börjar trilla in.

En ‘magic’ som inte längre funkar

De nyttillkomna som innehar statliga ‘extratjänster’ kostar däremot inte lika mycket för kommunerna. Från 2016 började Löfvenregimen subventionera anställningar på kommun och i myndigheter med 100%. Exakt från samma tidpunkt slutade kommunerna mycket riktigt att anställa fler och fler, istället hamnade alltså de nytillkomna på statens lönelista och budget. Den stigande arbetslösheten som vi sett (men som SCB bokfört felaktigt, utan att erkänna att det var undertecknad som upptäckte felet åt dem) kan med all sannolikhet hänföras hit. Dessa tidsbegränsade program avbryts nämligen om de ‘statligt snällanställda’ inte orkar förnya sina tjjänstgöringsperioder med en resa till närmaste ort, där arbetsförmedlingen nu finns. Man har inte hunnit ändra reglerna, så dessa anmälningar krävs fortfarande, och därmed har just denna ‘magic’ upphört att fungera. Många av de nytillkomna är förstås lika glada för kommunens socialbidrag, som utbetalas utan arbetskrav och ger dem nästan lika hög nettoersättning.

Den djupa statens företrädare agerar i regimens ställe och gnyr högljutt: på detta sätt ökar inte bara socialbidragen utan även arbetslöshetssiffrorna och sysselsättningen sjunker – allt är M:s och KD:s fel! De nyanlände bryr sig däremot inte. De förstår inte vad de ställer till med i statistiken. Undra på att SKL och DN är upprörda.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

English Summary

Welfare costs are – finally – soaring, as many of us predicted should have happened years ago. Third quarter figures show a 9% increase, one billion SEK on annual basis. Giving rightwing politicians this confirmation at this moment, when the SAP-regime is struggling how to deal with criminality, would be just too much, so our Deep state representatives in SKL (Municipalities’ association) and DN (leftwing Cremlin media, disguised as ‘independent liberal’ according to their own label) instead goes to attack: the increase is entirely due to that Arbetsförmedlingen (AF), the government authority for employment, has been forced to reduce its presence. And this was a decision made by M and KD, the conservative parties.

In the article – but not the headline – it is also clear for every reader that the increase – at least according to SKL, is just a matter of bookkeeping, since higher welfare costs are balanced by smaller unemplyment checkes to the same people. So why should we, as tax payers, even bother?

Firstly, if this is true, it shows that the municipalities actually have done nothing concrete to balance their budgets. They need to lay off huge amounts of staff, that they have employed for no other reason than to conseal high unemployment figures and to lower the formal welfare costs – those that are now rising alarmingly. That type of ‘kindness employment’ has been the standard way to deal with poorly educated immigrants between 2007-2015. These lay offs should now be visible in the statistics. If not, it is due to that the municipalities with acute problems have not reacted at all. Probably, in that case, because the state has now decided to force other municipalities to pay for them. So we can sweep the problems under the carpet a bit longer.

In 2016 the Swedish government offered to back wage payments 100% for not ’employable’ people (well, they phrased it somewhat differently, but that was the point), so the municipalities did not have to hire ‘out of kindness’ anymore – the government would do it for them. However, these programs demands that the immigrants actually register from time to time at AF, and my best guess is that the effect we now see in increased welfare costs is due to that the government employed ‘uneployables’ just don’t bother to travel to the nearest AF office anymore. They are quite happy with a welfare check instead, since the net difference is relatively small and this doesn’t require them to spend any time on a meaningless job.

DN and SKL do what they can. For everybody else it is obvious that the welfare state of Sweden is now rupturing. And the reason we see this now is far from the cut downs of some AF local branches. It is because the SAP-regime’s ‘magical’ statistics are no longer able to sufficiently hiding it anymore.

Publicerad Lämna en kommentar

Folkbytet är ofrånkomligt. Det enda vi nu kan göra är att så skonsamt som möjligt avlägsna dessa delar från samhällskroppen.

Det har vänt nu. Vi är inne i fas TVÅ. Den som innebär att förnekelsen släppt och krisinsikten kommit. Inte överallt förstås. Men i frontlinjen, Sveriges 100 fattigaste kommuner. Det kan låta bra. Men det är det förstås inte. Krisinsikten beror på att krisen är både verklig och oundviklig. Men insikten, när den når de ständiga förnekarna, är förstås varken total eller det minsta självrannsakande.
*
Över 100 kommuner i Sverige står idag inför faktum, ett folkbyte från skattebetalande, arbetsföra svenskar till bidragstagande outbildade människor från Mellersta östern, Somalia och Afghanistan. Människor som vi till stora delar måste acceptera kommer kvarstå utanför arbetskraften i resten av sina liv. Med den obefintliga betalningsförmåga dessa människor genererar som grupp så är de kommuner de hamnat i ofrånkomligt döende delar av det som fram till nu kallats för Välfärdssverige. Skulle bidragen från resten av Sverige strypas så skulle dessa kommuner omedelbart hamna i en u-landssituation som påminner om de fattigaste delarna av Afrika.
*
De drygt 100 kommunerna är därför bortom all räddning. Folkbytet är irreversibelt. Det handlar om en ny befolkning som redan nått 40% eller mer, när andra generationen (och tredje) inkluderas, och där nativiteten bland de bidragsberoende är tre, medan den i den infödda svenska delen är långt under ett. Det sistnämnda beror på att arbetsföra människor i produktiv ålder i rask takt flyttar ut. En utveckling som accelererar och blir självgenererande. Inom tio-femton år så kommer de flesta av dessa kommuner i princip endast ha kvar sin äldre svenska befolkning.
*
Den svenska samhällskroppen har alltså drabbats av leukemi. Den är dock ännu inte säkert dödlig. Men Riksdagen har ett beslut att fatta: hur stora delar av vår hud och kroppsdelar måste skäras bort?
*
Som demonstrationerna i Bengtsfors visar så är den spontana reaktionen ilska över neddragningar inom välfärden. Skolan förstås. Sjukvården. Att demonstrera mot våld och kriminalitet är fortfarande lite tabu. Och att peka ut de nytillkomna – eller dem som tagit hit dem – det är det ingen som gör. Demonstranterna är nämligen i de flesta fall djupt medansvariga. Man har röstat för det här. Och man vill bevara sitt, som man ser det, “ansvarstagande och empatiska ställningstagande”. Samvetsömma som man är.*
Därför är det självklart för alla i tåget att skylla på de ’rika’. Nej inte rika privatpersoner, utan rika kommuner. Detta är det narrativ som nu ska tröskas. Om och om igen. De elaka rika kommunerna runt storstäderna som skickat sina bidragstagande flyktingar till de oskyldiga små fattigkusinerna på landet. När Expressens långa reportage är nästan slut, så har det vevats säkert fem, sex gånger: budskapet om att man orättvist utsätts för social dumping. Först då kommer det: läraren som försynt påpekar att alla visste att statens bidrag bara skulle räcka i två år.
*
De där pengarna som ledde till Klondikestämning i Härnösand och Hässleholm. Resten av livstidsbidragstagarnas försörjning skulle ju ni själva stå för. Eller trodde ni verkligen på att de skulle gå från tärande till närande direkt? Gick ni på er egen retorik? Nu vill man låtsas som att det kommer ta ‘lite längre tid’. Men sanningen är ju att det i de flesta fall handlar om livstid.
*
I Uppdrag Gransknings reportage om Filipstad var det samma tycka-synd-om-stämning som trummades ihop: kommunens eget ansvar var noll och intet. Liksom invånarnas, som i 18 år röstat S – och fortsatt att göra det. Socialbidragsbudgeten som skenat till mångdubbla belopp betalas redan som det är med kommunala skatteutjämningspengar – liksom de snällanställda kvinnorna i slöja som satts att lära ut svenska värderingar till ännu mer nyligen tillkomna. Och integrationsansvarig erkänner: det bästa med detta är att alla fattat nu. Detta är vad vi får leva med.
*
Den som inbillar sig att det kommer räcka att skära i skolan några miljoner, tar grundligt fel. Dessa samhällen och bygder har fattat beslut som innebär att man dödat sig själva. Och även om vi satsar miljarder kommer de att fullfölja sin självvalda folkbytesmetamorfos. Men receptet enligt de ansvariga (regering, såväl som på kommunnivå) är nu att vi andra ändå måste ta konsekvenserna av deras harakiri. Det är vi som ska betala, så att detta kan fortgå. Folkbytta eller inte, städer och orter ska ges livsuppehållande andning till priset av mångmiljardbelopp, trots att vi redan nu kan säga att de aldrig kommer kunna räddas.
*
Dessa mångmiljardbelopp är blodet i Sveriges övriga samhällskropp, det man vill är bokstavligen att det tappas på golvet till ingen nytta alls. För den som tror att åderlåtning med iglar är en fungerande vårdform så kanske det här låter bra. För alla andra måste det stå klart att varje försök att rädda de redan dödsdömda delarna av Sverige innebär att vi också dödar de delar som fortfarande går att räddas, även om även de är allt annat än friska. Och vars skuld i det som skett faktiskt är lika liten.
*
Så vad kan vi då göra? Jag raljerade i min förra krönika om Filipstad om att de som röstat borde stanna kvar. Det kommer de dock inte göra om vi inte tvingar dem. Så vad vi kan enklast göra är att låta folkbytet fortgå. Sätta en gräns: dessa kan räddas, dessa inte. Sätta krav och kontroller på dem som ligger över ribban. De som är bortom all räddning får däremot en särskild status, som tvångsförvaltade territorier av staten. Från sådana ska man inte kunna flytta till det ännu levande Sverige utan att kunna ordna med egen försörjning. Leukemin får nämligen under inga omständigheter sprida sig.
*
Om man däremot önskar återvända till ett ursprungsland, så ska vi ge ett flyttbidrag förstås. Om något sekel kanske svenska nybyggare åter kan ta dessa bygder i anspråk i så fall. Hoppas bara att läxan då är lärd.


Magnus StenlundSunt Förnuft https://www.expressen.se/gt/qs/nodropet-fran-kriskommunerna/
https://www.svtplay.se/video/23447398/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-20-larmet-fran-filipstad

Publicerad Lämna en kommentar

”I Filipstad pågår ett folkbyte.” citat: kommunens integrationansvarige

I korthet: UG förmedlar ett tvetungat budskap om Filipstad. Man erkänner äntligen katastrofens omfattning. De som kommer hit är till 80% arbetslösa och de kommer fortsätta vara det livet ut. Det är det som är bra, som kommunens integrationsansvarige säger, att vi vet. Men man vill lösa detta med statliga pengar. D v s andra kommuner ska betala kalaset, samtidigt som de s-röstande svenskarna, som i slutänden är ansvariga för det här, flyttar från kommunen.
*
Folkombyte. Så politiskt inkorrekt kan man idag uttrycka sig i SVT Uppdrag Granskning. Men inte mer: ”Om det är bra eller dåligt får man väl tycka vad man vill om, det beror väl på hur man är lagd”, tillägger Jim Frölander, kommunens integrationsansvarige snabbt. Trots att ingenting som sägs i programmet objektivt kan beskrivas som det minsta bra. Alla infödda som kan lämnar kommunen. Kvar blir livstidsbidragstagare. ”Man måste vara realist”, säger Jim: ”Det finns många som riskerar livstids utanförskap.”
*
Utanför arbetsmarknaden alltså. Det är var han menar. Varför? Kommunens arbetsgivare skriker ju efter arbetskraft! Jo, men det är ”ingen som vill ha ’till exempel’ outbildade analfabeter”, säger man på Arbetsförmedlingen, ”Som dessutom inte kan svenska”. Nej, och varför kan man inte det då? En man i 40-årsåldern med två års skola bakom sig, som hemmavid odlade vete och var fotbollstränare svarar på arabiska. Han tycks inte ha känt motivation att lära sig. Tro det, man har blivit lovad försörjning, ingen har krävt något i gengäld.
*
En nystartad kvinnoförening håller åttaveckorskurser med de nytillkomna om svenska värderingar. Alla kursledare bär slöja och är själva muslimer, pratar hyfsad svenska, men med kraftig brytning. De män som kommer gillar inte jämlikhet och våld mot kvinnor är något kontroversiellt, säger de. Pengarna man får i handen har man aldrig funderat direkt på var de kommer ifrån. Men de kvinnliga lärarna intygar att ’utbildningen’ fungerar bra, när man är klar har man fått i sig allt som behövs, och vet att pengarna kommer från skatt som andra – svenskarna – betalar.
*
Men arbetslösheten då? Den är 4% för svenskarna i Filipstad. 80% för dem födda utanför Europa. D v s Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia och Eritrea. Och detta i en högkonjunktur, företag och kommun skriker efter arbetskraft. Vi som är mer informerade vet ju dessutom att alla kommuner snällanställer så många de kan. Sådana som kvinnoföreningens medlemmar. De räknas inte som arbetslösa om de får en timma betald per vecka. Man kanske istället borde räkna dem som sysselsatta först när de kan försörja sig själva och betala skatt? Som UG konstaterar: det svenska välfärdssamhället bygger på ett kontrakt: vi försörjs våra första 20 år för att vi ska bli samhällsnyttiga. Sedan blir vi försörjare. Innan vi blir för gamla. Då ska andra försörja oss. Den modellen håller på att rasa samman.
* Jim igen: ”antingen har vi fått hit världens sämsta somalier, eller så gör vi nåt fel.” Han skyndar sig att förklara att det är det sistnämnda som är svaret, men kan under programmet inte ge ett enda stöd för att det inte är det förstnämnda. Han förklarar att de nytillkomna ’inte är så mobila’. Medan svenskarna kan tänka sig att pendla 10 mil, så vägrar t ex Åstorps invandrare att ta bussen 20 minuter in till Helsingborg. Varför? ”Ja, det är en bra fråga.” Borde man inte ställa krav? ”Jo, men då kommer ju barnen i kläm. Ingen kan ju låta dem drabbas för att deras föräldrar inte gör det vi vill att de ska göra.”
*
Hamid, kirurgen från Aleppo, har suttit overksam i fem år. Hans fru är sjuksköterska. Ändå söker hon inte jobbet, när kommunen söker sådana för 50.000:-/månaden. Varför? Hamid påstår att det är AF som säger till honom att sitta still. UG antyder att det är svårt att få sina behörigheter bekräftade. Men i fem år? Jim hävdar att det ändå har blivit bättre på dessa fem år. Vad då? Då blir det krångligt, Jim har till slut bara ett svar: ”Folk har insett att det här inte är något som kommer försvinna, att vi måste förhålla oss till detta.” Och vad man måste förhålla sig till är socialbidrag som har tredubblats, och som nästa år beräknas passera 30 miljoner. Dessa pengar ska tas från något annat. ‘Det kan bli så att någon grupp kommer uppleva att det här är fel.’
*
UG är skickliga att berätta – två narrativ samtidigt. För oss som dagligen får i oss nyheter på nätet om hur illa det står till är ju egentligen ingenting av det som sägs i programmet något annat än en enda lång plågsam bekräftelse. Och vi läser klart meningarna som vi själva tolkar dem. De som kommit hit är ekonomiska lycksökare och de har lovats evig försörjning. Nu har de upplysts – av kvinnor med slöja – att de inte får slå sina kvinnor i Sverige och att det är svenskarna som betalar deras socialbidrag. Men de vägrar pendla 20 minuter och de söker inte ens jobb de är utbildade för. För oss känns det uppenbart att de inte har rubbats en millimeter i sin inställning.
*
Men för den politiskt korrekta delen av svenska folket, som troligtvis byter kanal när UG sänder, men som om de skulle slötitta ett tag för att de inte når fjärren – de får sig ett annat narrativ till livs: Filipstad, med Gruvenberg (S), kommunalråd sedan 18 år, hörde till de kommuner som tog sitt ansvar och hjälpte människor i svår nöd. Nu är pengarna slut och staten måste hjälpa dem. Det krävs främst pengar till utbildning. Då kommer allt bli bra. Och de äldre som inte får utbildning – dem är det synd om.
*
Regeringens minister Shekarabi (S) får svara på frågor efteråt och han är 100% inne på att ge Filipstad och ett 30-tal andra S-styrda katastrofkommuner de pengar som behövs för att upprätthålla livgivande andning. Det låter säkert jättebra för dem som har det narrativet i huvudet. Shekarabi låter t o m förstå att man kommer ställa utbildningskrav på de nytillkomna. Allt inbakat i fluffiga bidragssprängda repliker. Med krav menas dock i (S) mun inga sanktioner, som t ex minskade bidrag. Det sistnämnda är man noga med att påpeka – på arabiska – för sina väljare i utvalda bostadsområden. Men inte i intervjun, för frågan ställs inte.
*
UG väljer ju att inte ställa några av de svåra frågorna. Varför vi ska ge mer pengar till utbildning, när de inte tagit till sig mer av den de redan fått? De av dem som velat har ju lärt sig svenska. De som velat har använt sina nyförvärvade kunskaper, de har fått jobb, t o m inom den privata sektorn (subventionerade eller ej, det får vi inte veta dock). Och när Jim säger att det är de unga vi måste satsa på, varför blir inte motfrågan hur meningsfullt det är, när 90% av dem inte klarar gymnasiet ens efter omstart?*
Och varför höjer då kommunen inte skatten? Va? Vill de s-röstande inte stanna kvar då? Varför inte det? Man röstade ju för det här? Och vilka välfärdsuppgifter är det som kommunen måste spara in 30 miljoner på? Det kan väl inte vara så farligt, man röstade ju för det? Förstod man inte? Men det gjorde ju de som röstade SD. Var det verkligen så svårt?
*
De infödda som intervjuas säger att de gillar Filipstad. De tar inte ett ont ord i munnen om de nytillkomna. Frågan till er är om ni röstade för detta, varför stannar ni då inte kvar? Varför jublar ni inte om kommunen höjer skatten? Kommer ni fortsätta rösta S när ni flyttat? Alex Schuman, ’bygdens son’ som kommer tillbaka till morfars författarhem och finner det omgjort till en moské. ”Det var bland det starkaste jag varit med om!”, säger han: ”Det var fint.” Ska vi verkligen tro på det, Schuman? Min fråga: Ni som gillar förändringen, varför tar ni inte själva ansvar för den? Varför låtsas ni som om allt det här är vad ni drömde om, men flyttar därifrån?
*
Och du, min kära kommunalpamp Gruvenberg. Visste du inte om att det bara var 2 år ni fick statliga bidrag? Vem kommer pengarna tas från tror du, när staten börjar stötta ditt vanskötta Filipstad och andra kommuner som helt spårat ur? Varför gjorde inte alla kommuner som Filipstad? Menar man att de gjorde fel och alltså ska straffas nu? Och du herr Shekarabi, ska staten alltså höja den skatt som Filipstad inte vill eller kan höja? Hur många fler kommuner står på tur? Och hur mycket bättre ska inte det här bli nu när man godkänt anhöriginvandringslagen? Vem ska rädda Sverige när de som kan jobba börjar flytta utomlands? Exitskatt?
*
Vad Shekarabi ägnar sig åt är vad man på banken kallar för våningskrediter. Som att belåna varje lägenhet i ett hus till 80% och sedan belåna bostadsföreningen som äger det till 80% den med. Det blir 160%. Så gjorde man ibland vid förra finanskrisen och de BRF:erna gick i konkurs. Ägarna till lägenheterna blev hyrestagare, deras förmögenhet var borta, men lånen har de kvar. Troligen än idag.
*
Nu har regeringen tryckt på den svenska arbetande befolkningen dessa livstidsbeneficierer och skattetrycket är maxat. Men även kommunerna som ska betala ut gratisförsörjningen har maxat sina resurser, trots att staten (skattebetalarna) betalat i två år för varenda en av dem. Nu återstår resten av avbetalningsplanen, den fram till pension (och efter). Och den ska kommunen (Filipstads skattebetalare) betala. Men höjer kommunen skatten för mycket – d v s så mycket som krävs – så flyttar även de lojalt S-röstande ut.
*
Därför ska pengarna tas från andra kommuner (andra skattebetalare) som inte ville ha det här, som skött sig och minimerat intaget av flyktingar. Det är regeringens politik. Tyvärr är det också en agenda som för många som ser UG också får godkänt. De rätta frågorna saknades.
*
Magnus StenlundSunt Förnuft


https://www.svtplay.se/video/23447398/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-20-larmet-fran-filipstad
Button text

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/desprata-laget-i-filipstad-efter-flyktingkrisen-inrikesfodda-lamnar-kommunen fbclid=IwAR3AczEHWssru__fmUstm_Mgoes0Lx9_je4POF0CLgrhOc1epCmfnpMOIK0 Button text

Publicerad Lämna en kommentar

Löfvéns ‘solidaritet’: vill ge (= ta) från kommuner som skött sig till dem som inte har det. Enligt sosse-logik en självklarhet.

Var klar över detta: oavsett var du bor så kommer du nu, om Löfven får som han vill, få betala även fullt ut för de kommuner som övertrumfat varandra i att ta in flyktingar, för att kortsiktigt fylla kommunkassan och för att få spela godhetsapostel bland partikamraterna (S), (Mp), (C), (V), (L). Och några till.

Det kommunala utjämningssystemet (KUS) har totalt undergrävt den kommunala självständigheten. Det var Göran Persson som åstadkom detta, han ville ha pengar att leka med och kalla sina, när han strödde dem över klienter av alla de slag. Systemet har perverterat totalt. Det kallas idag inte rättvist av någon, för de som får vill ständigt ha mer och de som ‘ger’ gör det banne mig inte frivilligt.
*
Det är ett slags dubbelbeskattningssystem. Som boende i Solna får du betala för ishallar i Norrbotten. Och har du i din kommun röstat för att få hit så få flyktingar som möjligt så tvingas du ändå vara med och betala för partyt i Malmö, där alla är välkomna. Det är de just därför att dem som bjuder in kan göra det på din bekostnad.
*
Det värsta med KUS är just att det tar bort så gott som alla incitament för kommunerna att effektivisera sin förvaltning. Istället är det tvärtom: ju mer klantigheter du hittar på som sätter dig och dina kommunväljare alltmer inklibbade i klistret, desto mer belöning får du av staten.
*
Och det Löfvens stat alldeles särskilt har belönat kommunerna för är om de tar emot flyktingar. Inte nog med det: man får också pengar via KUS för varje ny kommuninnevånare. Det finns bara en liten hake: statens pengar betalas bara under 2 år. Sedan hjälper ingen retorik i världen. Inte ens bokföringstrixet att anställa outbildade att göra onödiga jobb.
*
När pyramidspelet med den tvååriga statliga garantin för nytillkomna inte funkar längre, så är det här lösningen som Löfven erbjuder. Annars skulle Bengtsfors, Malmö m fl ställa in betalningarna. Löfven kan inte ta detta över statsbudgeten, då skulle ratinginstituten inse hur lite budgetrestriktionen betyder i praktiken = slutlånat, för både stat och kommun. Och då kan man ju inte fortsätta den pågående importen. Vilket är överordnat allt annat, utom det lika heliga klimatet.
*
Pyramidspelet består i att importera ‘tvåårsbidrag’ för nytillkomna som ger kommunen sköna plus både i form av ryggdunkar från det mångkulturella etablissemanget och i form av reda pengar – men bara i 24 månader. Enligt retoriken ska dessa sen betala tillbaka till det svenska samhället.
*
Den länge väl dolda hemligheten är ju att de inte gör det. Då måste man importera mer 2-årsbidrag för att täcka kostnaden. Men dessa faller ju lika illa ut även de. Och för att dölja hur illa det är så ‘snällanställer’ man. Då ser det ju bra ut! Utom i produktivitets- och tillväxtstatistiken, som Klas Eklund påpekade i sin debattartikel (utan att nämna snällanställningar förstås, god sosse som han är).
*
Kommuner som har gjort så här borde naturligtvis få stå sitt kast. Liksom deras sannolikt duperade väljare. Man borde ju inte få vara hur dum som helst utan konsekvenser. Men, jodå, säger Löfven! Nu ska (ännu mera) pengar tas från de kommuner som fortfarande fungerar. Ända tills de inte gör det. Löfven kallar det solidaritet. Andra skulle kalla det stöld. Och dumhet som tangerar självmord.
*
Ska bli intressant att se vad som händer sen. När även de skötsamma får slut på pengar alltså.
*
Magnus StenlundSunt Förnuft
https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-det-ar-inte-stockholmarnas-fel-om-det-gar-daligt-for-landet/

Publicerad Lämna en kommentar

Kommunal bankrutt inom fem år förutspås.

Eftersom bara 1% av de ensamkommande går ut gymnasiet på utsatt tid och eftersom man i Sverige – minst – behöver gymnasiebehörighet för att få ett konkurrensutsatt jobb, så är det lätt att räkna ut att de kommunanställda nytillkomna i själva verket till allra största delen är en ren belastning. En belastning som det nu finns siffror på, inte utgör någon marginell kostnad i kommunernas budgetar. Tvärtom är detta huvudposten. Om fem år räknar Johan Wilson med att den kommer motsvara mer än en tredjedel även i rika Danderyd. En kommun vi kan förutsätta hör till topp-tio-bäst i klassen.

  • Johan Wilson i Danderyd har privat dragit igång ett initiativ: Arbetsgruppen för kommunalt självbestämmande ägnad att sätta blåslampa på den kommunala hanteringen av nytillkomna. Han har gjort en utredning avseende Danderyd som naturligtvis borde ha gjorts av kommunen själv, eller av dess revisorer. Kanske har så möjligen också skett, men att resultatet avskräcker så mycket att man lagt en död hand över den.

Resultatet är nämligen att med en anhöriginvandring på 3:1 så kommer de kommunala flyktingkostnaderna om fem år utgöra mer än en tredjedel av hela kommunbudgeten. Redan idag är kostnaderna så stora att de trängt undan annan välfärd – trots den stora skattehöjningen och trots försäljning av kommunalägd mark.

*

Det som sker i Danderyd är tyvärr ingen engångshändelse. Det är snarare en regel. Och det verkligt skrämmande är att nästan inga kommuner i Sverige har ett bättre utgångsläge än Danderyd har – de flesta av landets 290 kommuner kan vi utgå ifrån har det ännu mycket värre.

*

Tack vare det absurda kommunala skatteutjämningssystemet så kan de kommuner som har det allra sämst bara fortsätta samma strategi: nämligen att ta emot så många nyanlända de kan och därmed statligt bidrag under två år. På detta sätt bygger man ett pyramidspel som bara går att underhålla med ökad mottagning varje år – eftersom de vars bidrag hunnit löpa ut ackumulerat blir fler och fler – och kostar desto mer.

*

Så hade det ju inte varit om de nytillkomna blivit de kassakor somliga vill fortsätta att inbilla sig att de är. Men – surprise surprise – de bidrar inte alls, utan kostar. Mycket. Enligt Wilsons enkla beräkningar avseende kassaflöde handlar det om en halv miljon per person. Och det sätt som Malmö överlever på är att kostnaderna för dessa övervältras på kommuner som lyckas hålla ekonomin i balans. Eftersom Malmö – och en rad andra, fler och fler, främst mindre kommuner i inlandet, men också andra, som Hässleholm och Kristianstad – bedriver Ebberöds bank rakt in i bankrutten, så kommer ofelbart alla kommuner till slut hamna där till slut.

*

Dock först efter nedmontering av välfärd, som försämras och/eller privatiseras, skattehöjningar och ytterligare lån. Med nollränta så märks inte den enorma kommunala skuldökningen i budgeterna. Men, som Wilson ger exempel på, så räcker 0,1% låneräntehöjning för att kommunsektorn ska drabbas av 600 mkr ökade årliga kostnader. Med en modest 3% ränta så skulle sektorn alltså få punga ut med 18 nya miljarder årligen bara i ränta – vid dagens lånevolym.

*

Så vad är regeringens strategi för att möta detta? Ingen alls, för man har ju inte räknat ut det här, officiellt. Men på kammaren sitter man och filar på nya förändringar i det groteska kommunalskatteutjämningssystemet. Förändringar som avser ge ännu mer till misskötsamma bankruttfall, som Malmö, och ta ännu mer från dem som sköter sig. Österåker, med Sveriges just nu lägsta skatt, ska alltså drabbas, inte för att man är en så oerhört rik kommun, utan för att man gör sitt jobb.

*

Det är sann sossepolitik det. Men den kommer ju inte kunna pågå särskilt länge till. För då är alla i konkurs.

*

Magnus Stenlund
Sunt förnuft

Katerina Magasin