Publicerad 5 kommentarer

Trygghetssystemen mjölkas, den dolda skatten är på 208 miljarder. Direkt in i massinvandringsbudgeten.

En skatt är en skatt och en avgift en avgift. De senare ska gå till något specifikt, som man får tillbaka, annars är det ingen avgift. Den s k socialavgiften heter så för att den ska betala för vår trygghet. Pengarna ska alltså gå direkt till våra trygghetssystem, för ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskada mm. Den totala avgiften som arbetsgivaren tar ut har legat ganska stilla över åren, i procent räknat. Men det finns en gökunge i boet. Den allmänna löneavgiften. Denna har inte nöjt sig med att få del av den allmänna löneutvecklingen, den har behövt mer. Den kallas för ‘avgift’, men det är orwellska, för det är ingen avgift alls. Den går inte till trygghetssystemen, utan rakt ner i statens djupa fickor.

Den allmänna löneavgiften. Gökungen i boet.

Vad händer med en underfinansierad trygghet?

Vi bör naturligtvis fundera över varför den behöver fyllas på på detta sätt. Men vi kan börja med att konstatera vad som händer med tryggheten, som alltså därmed inte alls ökar i takt med lönerna. Bara sedan 2014 har i själva verket dessa trygghetsinbetalningar minskat med över 8 procent relativt lönerna. Det säger sig självt att man då måste fylla på på annat sätt. Som genom att höja pensionsåldern t ex. Eller minska förmånerna, som efterlevandepensionen. Man kan också frysa taknivåerna, och låta höjningarna i övrigt följa en annan och slöare ‘tidtabell’, som för a-kassa och sjukförsäkring, som följer index som hela tiden sackar efter. Det innebär konkret att tryggheten minskar.

De senaste åren har summan varit helt konstant, 31,42%. Men den allmänna löneavgiften har stigit 1,74 procentenheter på de övrigas bekostnad.

Taken i tryggheten: varken sjuklön eller pension räcker till för majoriteten

Värst är förstås takeffekten. Tryggheten gäller ju bara inkomster upp till 30 300:- i månaden (2018). Alla s k socialavgifter på överskjutande inkomst går till staten. Ka-ching! Länge stal man bara från de ‘rika’. D v s i lite grova drag de 48% av svenska folket som inte röstade på sossarna och vänstern. En extraskatt – utöver den progressiva höjningen av inkomstskatt, som ni ju känner till och som också kan diskuteras rättvisan i, eftersom den börjar redan långt ned i vanliga människors inkomstnivåer. Detta har man låtsats ingenting om, majoritetsförtryck i sin prydno. Men idag är det en klar majoritet av de heltidsarbetande som tjänar mer än 30.000:-. Stölden i form av takeffekt berör alltså alla dessa. Men inte heller nu vill man låtsas om saken: en civilingenjör med 60.000:- i månaden som blir sjuk, får bara en tredjedel av detta ur försäkringen. Det är inte mycket till trygghet. Har man en kostnadskostym som matchar den tidigare lönen så får man problem om sjukdomen varar länge.

Den allmänna löneavgiften är inte en avgift utan legitimerad stöld

Men detta är inte nog för den alltid snyltande staten. Man stjäl inte bara ur majoritetens fickor utan ur allas. Den allmänna löneavgiften uppfanns 1995, och var en del i svenska statens skuldsanering efter 90-talskrisen. Då låg den på 1,5%. Det var inte mycket att säga om kanske, det var nödvändigt, men det var fult att kalla den för avgift. Vi som trodde att 90-talskrisen var löst sedan länge och skatten därmed borta tror dock fel verkar det. Tvärtom så har den hela tiden stigit, såsom svenska skatter har en tendens att göra, särskilt när de är dolda.

Persson höjde först, med 80%. Sedan dess har regeringar hjälpts åt.

Först höjdes den av regeringen Persson till 2,69%. Nästan 80%! Ja, det var ju en kris i början på 2000-talet också… Men sen då? Ja, sen steg den ännu fortare. NewsVoice har skrivit om detta och Hedi Habib, med partibeteckningen till vänster, försöker få det att se ut om det mest var Reinfelds regerings förtjänst, genom att felaktigt påstå att hela höjningen därnäst, upp till hela 9,23%, mer än en tredubbling, skulle ha skett i ett slag 2011, men sanningen är att alla regeringar har hjälpt till med höjningarna både före och efter.

Habib ska i övrigt ha cred för artikeln eftersom detta måste göras känt; uppgifterna har annars redan spridits, bl a av Svenskt Näringsliv. Man kan som en parentes undra över varför Leif Östling sparkades från SN, när han frågade vad fan man fick för pengarna, när just denna tarvliga ‘avgift’ var ett av alla skäl som kunde anföras till stöd för Östlings påpekande. Det hade varit ett utmärkt tillfälle att vända publiciteten till något bra om detta tagits upp då, men SN fegade som bekant ur istället.

Från NewsVoice (Habib). Våra trygghetssystem vittjas alltmer ohämmat i jakten på att finansiera statens löpande utgifter. Från 0,3% 1990 till 2,69% 2001. Då handlade det om skuldsanering. Men sedan dess har ‘avgiften’ till staten mer än fyrdubblats. Vart går pengarna?

Löfven har höjt tre gånger till. Under brinnande högkonjunktur.

Löfven har höjt löneavgiften tre gånger under sin tid – hittills. Nu är den allmänna löneavgiften 11,62% av lönen. Det innebär att 37% av alla socialavgifter går direkt till staten för att täcka löpande utgifter. Och vilka är det då? Vi har ju haft en högkonjunktur. Statsskulden är rekordlåg. Räntorna är noll. Inga kriser sedan Framfab gick i kk. Ni vet det redan. Det är importen av bidragstagare som är problemet. Flyktingmottagningskostnader på ca 40 miljarder är den lilla delen, och den enda som är särredovisad i statsbudgeten. Kostnaderna tas i allt högre utsträckning av kommunerna, vilket det ökade kommunstödet nu bekräftar. Sedan har vi kriminalitet, sjukvård och snällanställningar i offentlig sektor som inte behövs oavsett om de subventioneras öppet eller inte. Men de kostar.

Varför tjänar norrmän och danskar 50% mer men betalar hälften i sociala avgifter?

Och vi sticker sannerligen ut om man gör en jämförelse med andra länder, såsom Habib gjort:

Så här mycket mer betalar svenska förvärvsarbetande för ingenting. Samtidigt som lönerna släpar efter, mest på grund av de ständiga deprecieringarna av kronan. Idag tjänar danskar och norrmän över 50% mer än svenskarna, men betalar ändå bara hälften så mycket i socialavgifter. Ändå är deras trygghet fortfarande säkrad. Det är inte svenskarnas. Det sistnämnda beror alltså på ren stöld.

Enligt Catharina Bäck på Svenskt Näringsliv så gav löneavgiften förra året hela 193 miljarder. Rakt ned i alla de utgiftshål Löfven själv borrat, istället för att sättas in i trygghetssystemen. Bara den höjning som man genomfört i år, över 8% höjning, kommer göra att det beloppet stiger till 208 miljarder (allmänna löneökningar bör ge ytterligare ett antal miljarder, men lönesumman totalt vet vi ju ingenting säkert om).

Grupp mot grupp. Rakt av.

Här har vi den dolda kostnaden för invandringen alltså: grupp mot grupp, rakt av på ett bräde: 208 miljarder 2020, exponentiellt ökande och upp med 8% bara sedan ett år. Och utöver vad svenskarna betalar krona för krona i trygghet till de nyanländas uppehåll, ser vi i samtidiga förluster i välfärd, sämre skola och minimering av försvar, eftersläpande underhåll av infrastruktur. Trots stölden från trygghetssystemen.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad 1 kommentar

Ny rapport: Världens minst lönsamma invandrare visar sig vara ännu mindre lönsamma. Mycket mindre.

En ny forskningsrapport från HFI visar att den genomsnittlige invandraren till Sverige inte är någon ekonomisk succé. Alls.

Sedan ett par år har det bland de mer insatta och även hyfsat ärliga bedömarna hävdats att ganska exakt hälften av immigranterna har arbete efter åtta-nio år. Det här har i sin tur tagits till intäkt för ett resonemang som bygger på att vi bara behöver vänta de där nio åren och sedan – voilá! – så har allt ordnat sig. Även de som är mindre optimistiskt lagda har sett ett ljus i tunneln: riktningen på kurvan är visserligen inte brant men den lutar åt rätt håll. Det här kan alla glömma nu. Handelns forskningsinstitut, HFI, har tagit fram en rapport som inte ger lämnar plats för optimism överhuvudtaget.

Ny forskningsrapport från Handelns Forsningsinstitut visar att allt är ännu värre

Källan.

De tre författarna Anders Bornhäll, Sven-Olov Daunfeldt & Hans Seerar Westerberg, har skilt ut gruppen invandrare från Afrika och Asien (dvs till övervägande del från MENA-området inklusive Afghanistan, Eritrea och Somalia). Medan tidigare undersökningar har nöjt sig med att använda den officiella sysselsättningsstatistiken, ni vet den där som det räcker att ha arbetat en timme i veckan för att komma med i, så har man här undvikit den definitionen, eftersom det helt enkelt inte säger något om personen ifråga har haft möjlighet att leva på sin löneinkomst. Inte heller är förstås. Inte heller är det rättvisande, anser författarna, att inkludera inkomster från statligt understödda arbetsmarknadsprogram, eftersom de som har fått sådana uppgifter inte nödvändigtvis besitter kvalitéer som gör dem anställningsbara utan subventioner, troligare inte. Istället har man satt en miniminilön, EUR 2.000 (ca SEK 20.000) och tittat på hur stor andel av invandrarkollektivet som uppbär minst så mycket efter sin ankomst till Sverige, och upp till 15 år därefter.

Ännu en dyster slutsats: andelen med icke-subventionerad lön (grön + ljusgrön) slutar stiga efter 10 år. (Handelns forskningsinstitut)

Det visar sig att inte mer än 27% hade minst 20.000:- i månadslön efter åtta år. Efter 15 år var andelen uppe i 37%. Ökningstakten de sista tre åren var bara en procentenhet per år och det finns goda skäl att anta att den kommer vara ännu svagare därefter, eftersom då börjar delar av den grupp man tittat på, 21-50 år gamla vid ankomsten, att gå i pension. Dessutom är det ju de bästa som blir anställda först. Vi kan med stort fog förmoda att det är de sämst kvalificerade som kvarstår utanför arbetskraften efter 15 år och som trots många och kostsamma utbildningsinsatser är totalt oanställningsbara. Och en konstant tredjedel av invandrarna står utanför arbetskraften helt och hållet redan fr o m år nio; de deltar inte ens i subventionerade program. Gissningsvis står många av dem hemma vid spisen och har vare sig lärt sig svenska eller att läsa efter att de kom hit.

Inte heller 20.000:- i månaden räcker långt…

Med lite egentillverkad statistik så går det att bevisa allt. (Arbetsvärlden)

Exakt hur illa är det här? Det vi kan säga är att bland dem som nu undersökts, och som ändå kvalar in bland de ‘arbetsföra’ med tillräckligt hög lön för att försörja sig själva, så är de flesta anställda i kommunerna. Av dessa kommunalare är en stor andel snällanställda. D v s de har inte kvalifikationer för sin befattning, eller de har fått ett onödigt jobb med nypåhittad titel, som helt enkelt inte behövs. Vi kan också vara säkra på att bara en mindre del av dessa har löner som överstiger riksgenomsnittet bland infödda svenskar. Vad det betyder är att många, även bland dem som tjänar minst 20.000:- i månaden, inte klarar att mer än att just hålla näsan över vattenytan. Och att utan bidrag försörja en familj skulle vara otänkbart. Inte heller generera överskott nog för att täcka sin egen pension, än mindre betala skatt som motsvarar kostnaden för skola, förskola och barnbidrag under den tid deras barn växer upp, innan dessa kan generera ett eventuellt överskott. Kort sagt, 20.000:- är bättre än noll, men långt ifrån den nivå som krävs för att bekosta en hel livscykel, och bidra till att den nuvarande välfärdsnivån och samhällsfunktionerna upprätthålls. För det krävs mycket högre snittinkomster.

Summa summarum kan vi konstatera att nära 90% av nyanlända invandrare i arbetsför ålder blir till 100% subventionerade av svenska skattemedel under sina första sex år här. Drygt 70% fortsätter att vara det under de följande tio åren. Sedan börjar de undan för undan gå i pension. Och härtill kommer föstås alla som anländer som inte är i arbetsför ålder; barn och gamla. Av dem som faktiskt uppbär minst minimiinkomsten 20.000:-/månaden är det sannolikt bara en mindre del som är anställda på direkta kvalifikationer och alltså inte snällanställda, och som uppbär en lön som är så hög att den beskattade delen räcker över en hel livscykel, givet den höga välfärdskostnad vi betalar idag. Givetvis kommer det därmed inte finnas någon möjliighet att upprätthålla vår höga nivå på välfärden, när allt färre är med och betalar för den. Vi ser det redan idag och det kommer bli betydligt värre.

Går det att hitta en ännu mer pessimistisk tolkning? Ja, tyvärr. De årgångar rapporten använt sig av är immigranter som anlänt tidigast 1998 och senast 2010. Min gissning är att de tidiga årgångarna visar en mer positiv utveckling än de senare, som vi ju fortfarande inte heller har fullt facit för. Arbetsmarknadsläget förbättrades också generellt mellan 2000 och 2015, i snitt 6%-enheter för utomeuropeiska invandrare (Tino Sanandaji, Massutmaning s.39); med korrigering för den förändringen skulle siffrorna alltså se ännu sämre ut.

Från Robsahms Motargumentblogg

Det här är nyheter som kanske inte förvånar den luttrade, som vet att verkligheten alltid är mycket sämre än det snömos vi ständigt matas med. Enligt Pensionsmyndighetens utredning 2016 kommer varje asylinvandrare nettobelasta pensionssystemet med 800.000:- (Sanandaji s. 48). Den rapporten talade man tyst om i media när den kom, men den är likafullt av allt att döma en underskattning. Snittlönen för utomeuropeiska invandrare (inkl. subventionsarbeten och snällanställningar) var enligt SCB 2015 bara hälften av infödda svenskars. På grund av progressivitet och förmögenhet var deras andel av inbetalad skatt långt mycket lägre än så. Och av dessa utomeuropéer så är det än värre när det gäller delgruppen från MENA.

Hittepåanalysernas okrönta drottning, driver sajten Motargument.

Så långt de allmänt citerade källorna, vi få väl se om de tar åt sig, men troligen kommer man fortsätta att klamra sig fast vid den fake-vänliga sysselsättningsdefinitionen, som gör att allt ser så mycket bättre ut än det faktiskt är. Sedan har vi de skygglappsförsedda, som fortfarande faktiskt hävdar att invandrarna är lönsamma. Sådana som Pascalido, Maria Robsahm och Arbetsvärlden – nätvänsterns ofta av staten subventionerade bidragspropagandister. På dem biter inte sådant här. De väljer bara något annat att peka på, en annan tidsserie, ett annat nypåhittat nyckeltal, eller en ren lögn. Låt oss konstatera att med rapporten från Handelns forskningsinstitut har vi satt spiken i kistan för påståenden som att invandringen är lönsam. Vi tvingas också konstatera att flyktinginvandringen är en lika sylvass spik i statens kassakista, den som betalar vår välfärd. Men inget av detta lär på något sätt innebära att sajter som ‘Motargument’ skulle sluta att spruta ur sig desinformation om saken.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad 2 kommentarer

En dansk sjuksköterska tjänar idag mer än en svensk civilingenjör.

DI skrev igår om att ‘BigMac-index’ talar för fortsatt kronfall. Det är ju insiktsfullt. Men så sent som i våras var ‘marknaderna’ övertygade om att fallet var tillfälligt. Precis som det tydligen varit i fem års tid. Att en svenskt tandläkare snart bara har halva lönen mot sin danske kollegas, eller att en normalsvensk inte längre har råd att semestra i Norge betraktas heller inte som ett problem. När Robert Bergqvist på SEB i somras såg noll problem på den svenska ekonomiska himlen, i DN-intervju, så var det med fingrarna korsade bakom ryggen och bisatsen ‘för bankerna, alltså’ svald mellan tänderna.

Och när Wolodarski inför valet 2018 gick igenom allt som var så fantastiskt bra med vår ekonomi, så nämnde han som av en händelse inte kronfallet, som inte heller dök upp på nyhetsplats i DN vad jag kunde se, under hela valrörelsen. Det kronfall som sedan Löfven tog över gjort oss 50% fattigare mot amerikanerna och mellan 15-25% fattigare mot alla européer.

DN:s lönejämförelse med danskarna är ett bevis om kapitulation. Det tjänar inget till att försöka dölja skillnaderna längre. För den som tycker det är trist att vi har så låga undersköterskelöner, så kan nämnas att detta delvis också beror på att vi släppt in rätt stora mängder med sådana som inte är fullt kvalificerade. Det var en win-win för Löfven; minskad arbetslöshet, främst bland nytillkomna. Hur patienterna upplever det är en annan sak. Och DN tar inte ens upp läkarlönerna. Där lovar jag att det skiljer ännu mer, som det gör för alla högutbildade.

En svensk systemutvecklare tjänar mindre än den danska undersköterskan och bara ett par tusenlappar bättre än ett danskt butiksbiträde. Min son jobbade i butik som sommarjobb, det kan vara nog så slitsamt, så inget ont om dem, men nog ska det märkas något när man offrar flera år på att utbilda sig och skaffar sig skulder istället för att tjäna pengar. Många svenska akademiker hinner med dessa löner aldrig ens komma ifatt en byggarbetare eller mekaniker, efter att studieskuldsåterbetalningen räknats av; pengarna i början av karriären har ju mycket större betydelse än de som kommer i slutet. Och visst finns det fortfarande många akademikerbarn som har det bättre ställt från början, med mer välbeställda akademiker som föräldrar. Men så kommer det ju inte vara i nästa generation. Och det finns också dem som inte alls har den bakgrunden, sådana som vi förr talade om kunde göra ‘klassresor’. Men det var på den gamla goda meritokratins tid. Idag är det mindre sannolikt att begåvningar med arbetarbakgrund ens vill göra en sådan – och gå back på affären.

När en svensk civilingenjör tjänar 38 000, så har det krävts toppbetyg från gymnasiet och fem års universitetsstudier – med studieskulder, istället för hantverkarens lön, under tiden, för att nå dit. Antalet studieår gör det dessutom svårt att få full pensionspoäng, trots relativt svenskt genomsnitt en hyfsad lön. Men ingenjören tjänar inte bättre än en dansk sjuksköterska! Det är inte bara ‘orättvist’, mht utbildningskraven, det stämmer mycket dåligt med omvärldens värdering av ingenjören. Och det farligaste av allt för vårt land är att de högst avlönade (= högst beskattade och bäst utbildade) oftast har visat sig mycket mycket mer lättrörliga. Ur statens synvinkel de vi investerat mest i och förväntar oss mest i gengäld från.

Skatterna ovanpå usla akademikerlöner gör våra välutbildade till världens i särklass mest högutbildade i förhållande till lön efter skatt. Det har vi iofs varit länge, men nu är gapet stoort till tvåan. Och som om det inte skulle skapa nog grogrund för ‘white flight’ så släpper DI ‘bomben’ om alla finansmän på Östermalm, som drabbats av klockstölder och väpnat rån under mordhot i sina egna hem. De där ‘rikingarna’ alltså. Nu pratar de inte negativ ränta eller ens valutakursfall längre. De pratar om kriminaliteten – och vart man ska flytta.

Sossarna anade förstås att detta förr eller senare var på väg, de är inte dummare än att de kan dra en trend och se vart den leder. Och deras lösning, på de problem man ställt till, såg ut som det brukar: exitskatt! De är nog idag mycket ledsna över att de inte hann trycka igenom den, för nu håller man på att tappa greppet fort om dessa mumsiga skattesubjekt och deras sköna kulor. Om någon inbillar sig att regeringen inte kommer höja skatterna när ekonomin nu viker så är det naivt. Man kommer ju bli så illa tvungna. Trots att t o m finansministern inser att detta bara ytterligare kommer späpå den onda cirkeln med utflyttande ‘närande’ – samtidigt som inflyttande ‘tärande’ fortsätter i en aldrig sinande ström. Och när jag sägr tvungna, så är det förstås sant bara i en politisk verklighet. Den enkla lösningen, som skulle vända båda migrationsflödena snabbt vore att sänka socialbidragen. Men det är som sagt inte ens på den politiska kartan.

Så var det då bara en sak till: misstänkt ebola i Malmö! Falskt alarm denna gång. Är det någon som inte tror att det kommer fler? Vem tror att sådana rykten kommer hjälpa Sverige att behålla sina miljardärer – och för den del några ‘skattebönder’ överhuvudtaget? Det kan ju ha varit ännu ett skäl till varför detta var det första möjliga ebolafallet vi fått höra talas om – trots att det förekommit flera stycken misstänkta sådana redan, bara på Skånes universitetsjukhus.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad Lämna en kommentar

Glöm aldrig vad V står för.

Under det långa krystandet med regeringsbildningen förra hösten, så smetade tre partier ned sig själva med falskhet (C+L) och skenhelighet (C+L+S). Vars fundament regeringen (S+Mp) nu står på. Vi kan konstatera att förfarandet varit förödande för svensk demokrati. Jag är övertygad om att sakpolitiken, med hårda angrepp mot yttrandefriheten och ropen på ‘klimatdiktatur’ åtminstone delvis förgrovats pga att de inblandade parterna har korrumperats av sitt eget beteende. När man redan är i dyn, så är det lättare att låta moralkompassen fortsätta snurra.


Somliga naiva inbillade sig kanske under något tillfälle att vänsterpartiet skulle kliva fram som en räddande ängel och visa moral genom att fälla det skrangliga bygge som maktkåta S byggt med alliansförrädarnas hjälp. Den förhoppningen glömmer att V under hela 1900-talet aldrig fällde en S-regering, och att dessa S-regeringar faktiskt bara under kriget och efter Pragvåren-68 hade egen majoritet.


V har alltid varit S fångar och fortsätter vara det. Man kommer nämligen aldrig att släppa taget om sin position längst ut i den illröda vänsterns land. Man är i själ och hjärta fortfarande marxister och erkänner det ofta öppet även utan att vara på fyllan. Jonas Sjöstedt får spela modern version av sina föregångare hur mycket han vill, men partiet hämtar sitt stöd från samma väljargrupp. I praktiken innebär det att den vill ha samma politik.


‘Samma politik’? I absolut mening så innebär det proletariatets seger och totala kontroll över produktionsmedlen. I mer relativ mening så innebär det att man förhåller sig till socialdemokraterna: allt S vill, vill V lite mer. Även S var ju nära att nå målet, för 36 år sedan, minus en dag. I den urvattnade löntagarfondomröstningen lade V ned sina röster – man hade ju velat mer.

Vänstern hade den gången fört Sverige till avgrundens rand, vi hade redan kunnat vara socialister nu om man lyckats. Men 75.000 demonstrerade mot förslaget i Humlegården och tillräckligt många väljare bytte fot och blev borgerliga, för att hotet skulle avvärjas.


Icke desto mindre orsakade försöket enorm skada. Kamprad, Rausing och H&M-Persson flyttade ut sina förmögenheter bort från svensk beskattning (Ingvar Carlssons löfte, att detta aldrig skulle införas fick de senare att flytta tillbaka och bli Sveriges främsta skattebetalare). Men V tyckte alltså att S-förslaget inte var nog.


Det tycker man fortfarande inte. När V nu vill höja kapitalskatterna genom att kraftigt höja fastighetsskatten (som rätteligen borde kallas en dubbelbeskattning på inkomst) och återinföra förmögenhetsskatt (en trippelbeskattning på inkomst och dubbelbeskattning på fastigheter), samt skatt på arv och gåva (fyrdubbel skatt på inkomst!), ja då står det klart att V lever i Shargri-Lalaland, där skattebetalarna är träd fast rotade i jorden, oförmögna att undkomma yxan och vars ständigt ymniga fruktbarhet bara är att plocka mer av när man så önskar.


För att lura väljarna med samma illusion vänder man sig bara till dem med under 40.000:- i månadslön. De ska inte drabbas. Nehej, men de kanske har en fastighet? Får ett arv? Eller helt enkelt är pensionärer med sparade medel som V nu ska förmögenhetsbeskatta, eftersom man som privatperson inte ska ha rätt att samla på sig sådana medel; de är ju statens enligt V-ideologi.


V:s talesman nämner sedan en massa fina och godhjärtade ändamål. Men den konkreta ekvationen ser ut så här: 22 mdr nya skatter minus a) ‘klimatpaket’ 10 mdr och b) generella statsbidrag till kommunerna 10 mdr. Summa 2 mdr kvar till lullullet. ‘Klimatpaket’ betyder i praktiken mer pengar till FN:s fonder och andra prestigefyllda projekt där välfärdsparasiterna kommer suga ut det göttaste innan en tummetott i bästa fall blir kvar till att sänka CO2 – som några av oss är ganska säkra på inte ens är problemet. Och ‘generella bidrag till kommunerna’ betyder att man ska fortsätta betala socialbidrag till nytillkomna. Pengarna kommer visserligen inte räcka ändå, men det är en annan sak.


Ännu en annan sak är ju att de 22 mdr som kalkyleras är ur en statisk kalkyl. Persson och miljardärerna som rånas i sina hem i Djursholm och Östermalm behöver ingen mer ursäkt: skulle man ana att regeringen är på samma eller liknande linje, så flyttar man. Och inte bara de. Även alla andra som fortfarande har pengar sparade måste överväga alternativen. Det kommer kanske inte något mer tillfälle innan allt är konfiskerat. Mycket mindre kapitalskatt att hämta alltså, från mycket mindre rika personer. Uteblivna investeringar i näringslivet kommer slå sönder ekonomin och minska det totala skatteuttaget kraftigt. Sug på den.


*


V har under en tid sluppit kritik. Skenhelighetspakten mellan regering och alliansförrädare har fått Sjöstedt att framstå som nästan rakryggad, full av integritet. Men ingenting kan vara mer fel. V:s roll är att dra sossarna åt vänster så långt de kan. Det har den alltid varit – och kommer alltid fortsätta att vara. Det finns ingenting i en sådan politik som skulle vara bra för Sverige. Bara om man gillar våldsamma katastrofer.


Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Affärsvärlden

Publicerad Lämna en kommentar

75 mdr slösas på vårdbyråkrati – bara sossarnas klienter gynnas av detta


Professor em. Torsten Sandström har med ett par enkla sifferexempel satt fingret på ännu en vårdskandal. Nämligen att det numera går en vårdadministratör på var tredje läkare och sköterska. En stor del av dessa är landstingspolitiker och tjänstemän med höga positioner och löner som dubblerar varandras sysslor. Medan vårdpersonalen (trots alla nytillkomna) ökat mycket blygsamt under de senaste tio åren så har administrativa tjänster ökat med hela 36%. Det är ett kvitto på att landstingen är en byråkratisk hydra, som skulle klara sig bättre utan 20 av sina 21 huvuden. Sandström räknar med att man genom ett uppgående av landstingen i staten, privatisering av sjukhus och vårdcentraler, samt därpå följande avskiljande av allt dödkött skulle innebära 75 miljarder i årliga besparingar, nära en fjärdedel av hela vårdbudgeten.
*
Personligen är jag övertygad om att prof. Sandströms analys är helt riktig. Sedan om beloppen som kan sparas är 75, 50 eller 100 miljarder är i detta skede oväsentligt: det glasklara är att dessa pengar givetvis och snarast måste återföras till produktiv verksamhet.
*
Det kusliga är att alla berörda politiker som velat har kunnat informera sig om detta slöseri för länge sedan, det är inte rocket science. Ändå finns inte minsta lust att åtgärda. Varför?
Svaret är tredelat: dels är ju detta skattebetalarnas pengar, och dem är det få beslutsfattare som bryr sig särskilt om, dels vägrar sossarna som alltid att erkänna sin ekonomiska modells misslyckanden. Det här handlar ju om ideologi och privatiseringarna inom vården har ju visat sig vara mycket framgångsrika. Så framgångsrika att man inte vågar eller har råd att röra dem. Men att dra nytta av lärdomarna det vägrar man att göra, av princip är man fortfarande emot. Dels, och detta är det mest centrala: så skulle det socialdemokratiska nätverket och deras väljare att drabbas om en massa onödiga admins fick sparken.
*
Administratörerna är ofta väl medvetna om sin priviligierade situation, dvs hur lite nytta de gör för sin väl avlönade och upphöjda position, inte sällan efter att ha informellt kvoterats fram med identitetspolitiska metoder. Det är just detta som gör dem så fogliga och medgörliga i vår S-regims hand. Ju mindre nytta, desto mer underdånigt rövslickande – i den djupa staten tillsätts hellre ännu en utredning (ledda av klienterna själva) än att någon faktiskt gör något åt problemen.
*
Ännu en dysfunktionell win-win består i att personalbristen möjliggör anställningar av sådana som inte uppfyller formella krav. Sjukvården utförs till allt större del av icke-kvalificerade. Och eftersom de obehöriga oftast tillhör de nytillkomnas skara, så ger de några välbehövliga plus i en annars helt bedrövlig statistik. Denna är långt viktigare att frisera än att spara pengar. Eller för den delen rädda liv. Patientfokus är nämligen lika frånvarande som skattebetalarfokus.
*
Detta är ännu ett skäl till varför regeringen så håglöst petar i förfallet. De vet att höjda ersättningar för läkare och sjuksköterskor, privatisering och styrning med patientnyttan i fokus ofrånkomligen skulle innebära att kvalifikationsribban återigen höjdes. Då skulle gapet mellan infödda och invandrare i sysselsättningsstatistiken vidgas ännu mer än det redan gjort. Synvillan, att de nytillkomna är en tillgång, skulle inte gå att upprätthålla här heller. (Synvilla, eftersom det invandrade vårdbehovet är långt större än de vårdresurser man bidragit med.)
*
Skattebetalare och patienter får helt enkelt ursäkta. Deras krav väger lätt. Eftersom vi har en regim vars högsta mål är att behålla makten, att avlöna sina klienter och hålla sin röstboskap idisslande, så är sådana här tillsynes ovidkommande prioriteringar istället helt avgörande.
Magnus StenlundSunt Förnuft
https://newsvoice.se/2019/09/dubbelkommando-svensk-vard/comment-page-1/#comment-324611

Publicerad Lämna en kommentar

Klimatsnillen spekulerar – då blir det farligt.


Som alla vet har politikerna i Sverige varit världsmästare på en sak och det är att ta ut skatter. Eftersom huvudprincipen har varit ‘så mycket det går, med minsta möjliga negativa konsekvenser’ så kan man säga att vi balanserar på en knivsegg inför kommande lågkonjunktur. Staten har ju visserligen enorma möjligheter att hitta skatter att sänka för att stimulera, men kommer inte kunna använda sig av dem, för att det bara innebär hål i budgeten och minskade statliga investeringar.


*
Ännu svårare är det omvända, att höja skatterna för att klara budgeten. Det finns liksom ingenstans att göra det utan att man riskerar att rasa hela korthusekonomin. Skulle man t ex höja fastighetsskatten riskerar bostadsmarknaden haverera, höjer man momsen leder minskad konsumtion lika snabbt till arbetslöshet och lågkonjunktur.
*
Då är det förstås ännu omöjligare att genomföra s k skatteväxlingar utan att 1. det totala skatteuttaget kommer minska (med oönskade och i värsta fall dramatiska välfärdseffekter som följd) och 2. oönskade konjunktureffekter uppstår, samt 3. ännu mer oönskade effekter uppstår för individer och företag, som anpassat sig till nuvarande modell.
*
Men jag har ju ändå bara gått och väntat på något riktigt storskaligt dumt baserat på ‘hållbarhet’ etc etc. Det måste ju komma. Enligt artikelförfattarna så har markvärdena gått upp något alldeles otroligt pga ‘växande ekonomi och offentliga investeringar’. Nej. Redan här visar man att man inte har fattat någonting, hur mycket professorer man än är. Fastigheter har stigit i värde på grund av låg ränta. Och subventionerad efterfrågan på bostäder betald i bostadsbidrag till nytillkomna med försörjningsstöd.
*
Skulle svenska företag, bönder och skogsägare beskattas hårdare, baserat på ytan på sina försäljningsställen, råvarutillverkningsanläggningar, skogsbruk etc, så är det så klart att deras konkurrenskraft påverkas. Bland DN:s läsarkommentarer verkar man inte fatta vad internationell konkurrens innebär. Men det kommer man få veta.
*
Och vilka skatter ska öka? Vi har redan skatter på mark. Fastighetsskatt och -avgift, reavinst vid försäljning, arvs- och gåvoskatt (utom till bröstarvinge), bygglovsavgifter, miljökoncessioner. Här låter det som om en mångdubbling är på väg! De ärade professorerna fabulerande om ekonomiska spörsmål är så typiskt för miljöpartister. Man har ingen aning. Inser de vad som händer med svenska folkets främsta sparandeform , hemmen, om man börjar mixtra med principerna, eller ens knystar om att möjligheten finns att fastighetsskatten ska öka? Inser man hur många som kommer tvingas gå från hem och grund, utan att få betalt ens för lånen de tagit?
*
Nej, man borde inte behöva vara orolig när tokvänster m fl kommer med sånt här trams. Men, tyvärr, jo! Det sitter redan minst ett snurreparti i regeringen (Mp) och minst två till som stöttar den (C och V). Och Löfven lägger sig ju platt för alla minoriteter bara han får fortsätta regera. Då är sådana här skott i mörkret katalysatorer för plakattänkande på alla ledder.
*
Vi måste inse att några av dessa skott riskerar att gå rakt in i svenska folkets mjuka liv. Låtom oss alltså bedja för att Mp hamnar under 4% nästa gång. Liksom C. Och V. Liberalerna lär vi nog slippa utan böner.
*
Magnus StenlundSunt Förnuft
https://www.dn.se/debatt/skattevaxla-fran-arbete-till-mark-effektivare-an-en-plastpaseskatt/

Publicerad Lämna en kommentar

Skatteverket prioriterar svenskarnas reseavdrag framför kontroll av terroristpengar

Skatteverket släpper krav på terrorister och kriminella att bevisa hur de fått sina svarta pengar. Och slutar därmed utreda dem – på så vis får man mer tid att kolla reseavdragen, som nu prioriterats.
*
Två rubriker som ser ut som en tanke dyker upp i pressen nästan samtidigt, där Skatteverket råkar vara den gemensamma nämnaren. Dels ”Terrorexpert till hård attack mot Skatteverket” och kort därpå ”Reseavdragen kostar staten mest – ska nu detaljgranskas”. Kan de månntro ha ett samband?
*
Att terrorexperten Magnus Norell är arg, beror på att Skatteverket lagt ned så gott som alla utredningar om svarta betalningar till terroristmisstänkta och kriminella. Ja, det låter ju milt sagt konstigt. Varför har man gjort det? Dessa utredningar har ju nämligen varit mycket effektiva, när stora likvider hamnat i fickor, vars ägare inte kan eller vill förklara hur de fått tag på dem. I vissa fall har personerna ifråga kunnat sättas dit för penningtvätt. Men även när man inte lyckats med det så har pengarna frusit inne och alltså inte kunnat användas för nya skumma aktiviteter.
*
Men nu tycker alltså Skatteverket att sådana aktiviteter inte längre förtjänar sin plats i byråkratin. Man bedömer att utredningarna framgent inte kommer ge någon effekt. Och man har rätt. Det lär de inte göra. Vilket dock beror på Skatteverkets egen rättsavdelning, som – plötsligt – fattat ett mycket viktigt beslut, nämligen att vända på bevisbördan: från och med nu är det Skatteverket som ska bevisa att de oförklarliga pengarna nått mottagaren pga brottslig aktivitet.
*
Det säger sig ju självt att Skatteverket inte kan göra det. Myndigheten har inga polisiära resurser och även med sådana till hands så är beviskraven för brott alltid hårda. Att utifrån en inbetalning bevisa att mottagaren har varit inblandad i en specifik brottslig aktivitet – eller har avtalat om att göra det – är ju heller inte möjligt om man inte samtidigt har andra indicier. Vilket Skatteverket inte har. Så man har helt följdriktigt lagt ned dessa utredningar. Med konsekvensen att terrorister och andra kriminella nu kan andas ut. Pengarna kan man inte bara festa upp, de kommer också kunna återinvesteras i andra brott och planerade terrordåd.
*
Den lag mot penningtvätt som är riktad främst just mot terrorister och som ger banker och andra penninghanterare stora befogenheter och skyldigheter att agera mot misstänkta transaktioner blir på det här sättet meningslös. Detta är en hantering som kostar bankerna – och därmed i slutändan konsumenterna – mycket stora belopp. Till skillnad från Skatteverket har man inga möjligheter att bara lägga ned. Vi som konsumenter borde vara heligt förbannade. Ja, till och med Skatteverkets egna anställda är upprörda.
*
Kritiken rinner dock av Skatteverkets ledning som vatten på en gås. Man kommer vänta tills det kommer ny rättspraxis på området, säger Marie Carlsson. Man undrar bara varför man inte väntade med kursomläggningen tills sådan praxis kom på plats? Ett rättsfall i Kammarrätten som Skatteverket förlorade 2017 används som svepskäl, men det finns flera fall innan dess som man förlorat av liknande slag och normalt vinner man, Kvällsposten uppger i 90-95% av fallen. Det aktuella kammarrättsfallet nådde ju heller inte HFD, något prejudikat erhölls allts inte. Men nu vill man vänta på ett sådant. Och rättsprocessen i förvaltningsdomstolarna är ökända för att ta lång tid, regelmässigt handlar det om minst fyra-fem år för att få ett avgörande i HFD – inte sällan dubbla den tiden. Och vilka rättsfall ska överhuvudtaget nå HFD nu, när Skatteverket intar positionen att man själva har bevisbördan? Vilket i sin tur innebär att man inte ens driver fallen?
*
Till saken hör att Skatteverket annars alltid strävar efter att få till stånd en rättspraxis, utan minsta hänsyn till att enskilda privatpersoner drabbas. Eftersom det tar t o m ännu längre tid att få ny lagstiftning, en process som inte heller alltid leder till den lagstiftning Skatteverket vill, så driver man processer mot enskilda, som närmast kan kallas för rent okynne. Skattejuristen Andreas Möller skriver om detta i Dagens Juridik: ”Skatteverket driver domstolsprocesser emot skattskyldiga för att dels upprätta praxis så att lagstiftning tillämpas på det sätt som Skatteverket önskar, dels för att räta ut frågetecken där Skatteverket inte själva vet hur verket ska tillämpa viss lagstiftning.”
*
Möller tar upp ett exempel avseende Särskild Inkomstskatt (SINK), där Skatteverket ger avslag utan stöd i lag, vilket därmed antingen den enskilde accepterar eller, med stora processkostnader som följd, driver vidare. Ingen borde väl iofs vara förvånad, det är så här sugna Skatteverket brukar vara på att ta hand om våra pengar. Så varför inte terroristernas?
*
Kanske därför att terrorister trots allt är ganska få och på totalen ger små intäkter. Skatteverket agerar inte i ett vacuum; man drivs av lönsamhetskrav. Såväl stat som kommun letar som bekant just nu med ljus och lykta efter nya kulor som kan betala deras excesser avseende framförallt flyktingpolitiken. När Skatteverket själva räknat ut att staten går miste om 1,8 miljarder pga felaktigt tillerkända reseavdrag, så är det förstås någon på regeringskansliet som tycker att det är dags att omprioritera. Och granskningen av reseavdragen är resurskrävande, eftersom de är små och görs av många.
*
Simsalabim! Vi struntar i jobbiga terrorister, som bara ger en bråkdel av pengarna. Här finns multum att håva in från medelsvensson istället. Känns beteendet igen? Polisen gör ju likadant, trevligare och mindre riskfyllt att plocka in fartsyndare på en väg som alla vet borde vara 70 eller 90 men som man gjort om till 50-väg. Och mycket lönsammare för staten än att jaga farliga brottslingar som aldrig betalar tillbaka sin skuld till samhället.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://www.expressen.se/kvallsposten/terrorexpert-till-hard-attack-mot-skatteverket/?fbclid=IwAR1C6DBhnvNu2hSyTut4ui0MLovVvpVFL-xg6xabAwISWwzLNBcpTUGI4Pg
https://www.fplus.se/skatteverket-laddar-for-att-stoppa-dagens-reseavdrag/a/GGO9EV
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/skatteverkets-forsok-att-skapa-praxis-genom-felaktiga-metoder-drabbar-enskilda/