Publicerad 5 kommentarer

Techjättarna presidentmakare, folkets röst bara fernissa. Välkommen, du nya sköna DDR-värld!

Svenska Dagbladet skriver om Joe Bidens vetskap om sonens mygel i Ukraina. För mig veterligen första gången svensk systemmedia medger att det kan ligga något bakom Trumps anklagelser mot nätjättarna. Som alla vi vet, som har följt debatten på riktigt, och inte den meta-debatt som förs i public service och DN, så är ju det här ingen nyhet, och bara en liten del av allt som kommit fram. Med sina sökmotorer styr Google trafiken på ett sätt som är närmast omöjligt för någon att kontrollera hur, men empiriskt går det lätt att se resultatet, genom att räkna trafiken på de sajter som missgynnas.

Det går också att fastställa med obehaglig noggrannhet, hur mycket det faktiskt påverkar folk, detta har experter och insiders vittnat om i senatsförhör. Frågan är dock bara vad dessa vittnesuppgifter är värda? Den amerikanska administrationen ser inte ut att vara så intresserad av att hjälpa till att åtgärda problemen. Om detta beror på ineffektivitet, politisk aktivism eller mutor är svårt att veta. Att de fem techjättarna, har nästan 15% av världens totala börsvärde och vars huvudägare tillsammans har privata förmögenheter som motsvarar halva Finlands BNP, gör det dock naivt att tro att man inte skulle offra några cent, för att se till att hålla relationerna med relevanta myndighetspersoner goda och intakta, oavsett hur hårt kritikstormen blåser.

Googles manipulationer

I den här mycket trovärdiga och källförteckningsförsedda artikeln i ValueWalk, så beskrivs både hur det går till och hur anställda på Google både medvetet men anonymt och avslöjade vid lönnfilmning, har lämnat bevis på att avsikten att systematiskt motarbeta Trumps återval finns inom företaget. Eftersom Google har en sån fruktansvärt stor marknadsdominans, gränsande till praktiskt monopol, så är det här ett direkt brott mot demokratins spelregler.

I Googles sökalgoritmer etiketteras olika källor och får ‘flaggor’ som talar om att de är relevanta för olika sökningar, men också att de inte alls är relevanta. Konservativa källor märks upp som ‘Right wing’ och göms undan, sådana sändare, som Sunt Förnuft t ex, får alltså automatiskt mindre synlighet. Det behöver inte vara så dock, om du själv är markerad som ‘Alt-right’, då är du ju redan ‘förlorad’ och man bryr sig inte om att du får tillgång till informationen, det är alltså ett osynligt staket runt den konservativa bloggaren, men de redan frälsta är innanför.

Det är bevisat att sådana märkningar görs, av Project Veritas, vars spridning också hör till sökcensurerat material, artikelns länk till Daily Wire är t ex borta. Vad man skriver om är hur olika individer får olika sökresultat, trots att sökning görs av samma objekt och vid samma söktillfälle, och detta gäller alltså även politiskt innehåll, inte bara konsumtionsprodukter, vars producenter får betala för tjänsten. Att vissa sökningar inte heller ger de resultat man kan förvänta sig, kan bero på att de bedöms vara ‘icke-sökvärda’. Det betyder inte att de inte finns kvar på nätet, bara att du måste veta själv mer eller mindre exakt var.

Ett sökresultat som fortfarande gick att få upp med Yahoo. Annars rensas källorna bort, The Daily Wire’s text finns t ex inte kvar, varför då, kan man undra.

Ett exempel som tydligt visar hur det går till åskådliggörs: man prövade att söka på ‘Hillery Clinton’s emails’, vilket inte gav några träffar alls bland de autoifyllda resultaten. Det gjorde däremot ‘Donald Trump’s emails’. Detta trots att antalet sökningar för det föregående (for obvious reasons) var betydande under lång tid innan. Just antalet sökningar skulle annars haft en stor betydelse för antal sökträffar som kommer upp – här blev det alltså omvänt resultat.

Trots att intresset för Hillery Clintons email var långt större än för Donald Trumps, så saknades autolänkar till källor för den förstnämnda sökningen.

Om Trump förlorar, så är det med all sannolikhet resultatet av medvetet missgynnande från techgiganterna. Då kommer det att jublas bland de alltmer radikaliserade demokraterna, liksom här hemma, från Vänsterpartiet via S och ända ut till L och, tyvärr, sannolikt även bland många inom M och KD. Men är en värld styrd av Zuckerberg och Bezos verkligen den värld som liberalerna vill ha? En sak är i alla fall klar; det är ingen demokrati mer än till namnet.

Svenska Dagbladets artikel om Facebook och Twitter

Det här är en för kort artikel. Alldeles för kort. Och det som är allra viktigast är förstås det som nämns som helt i förbigående. För att ge er hela bilden återger jag SvD:s text i sin helhet. Det viktiga är fetmarkerat:

” Trumps kampanj anser att mejlen som hittats i Hunter Bidens gamla dator är bevis för att hans far Joes Biden “ljugit för det amerikanska folket”.

Enligt tidningen New York Post har den tagit emot datorn som Hunter Biden lämnat in på en reparationsverkstad. I den ska det finnas information om att Joe Biden var inblandad i sonens affärer.

Den före detta vicepresidenten Joe Biden, som är demokraternas presidentkandidat inför valet den 3 november, har upprepade gånger förnekat att han varit inblandad.

Enligt tidningen avslöjar mejl i datorn att Hunter Biden presenterat en ukrainsk affärsman för sin far. Joe Bidens kampanj förnekar att han träffat affärsmannen i fråga, vilket gör att Facebook och Twitter ifrågasätter sanningshalten i uppgifterna.

– Det här är en del i vår standardprocess för att minska spridningen av felaktig information, säger Facebooks talesperson Andy Stone.

Enligt datorverkstadens ägare verkade datorn ha glömts bort. Han ska då ha gett innehållet till Trumps personlige advokat Rudy Giuliani, som sedan gav det vidare till New York Post.

Tidningen anklagar Facebook och Twitter för att hjälpa Bidens valkampanj.”

Svenska Dagbladet 15 oktober 2020

Vad SvD alltså refererar till som är så uppseendeväckande, är det faktum att Facebook och Twitter bestämt sig för att helt censurera en uppgift, som de kallar för fake news. Och vad ha de för bevis för det? Därför att den som anklagas (Biden) själv påstår att det är fake news. Det finns inte många anklagelser som skulle kunna nämnas högt i media, med den principen stadfäst. Och ännu färre är de anklagelser som kommer skapa scoop, förstås, när bara information som precis alla är överens om, får kablas ut.

Det är också lätt att konstatera att det i detta fall finns tillräckliga fakta för att sätta Bidens försvar i tvivelsmål. Jag skulle inte vilja gå så långt som att hävda att alla fakta är säkerställda, men nog har bevisbördan vänts. Med hänsyn till att Biden i högsta grad är en offentlig person även med svenska, restriktiva mått mätt, och hans vandel därför är av största intresse för allmänheten att ta del av, så är publicering också mycket angelägen.

Techjättarnas försvar för censuren är alltså fullkomligt irrelevant. De avslöjar sig själva, de har en helt annan agenda och anledning: de vill inte att demokratin ska fungera. De vill att deras kandidat ska vinna, och använder alla medel de kan för att så ska ske. House of Cards känns plötsligt väldigt realistiskt, även på den här punkten.

Magnus Stenlund
swish 070-763 97 02 märk ‘gåva’
(fråga om bg här ifall det är lättare: magnus.stenlund@slottsan.se)

Publicerad 6 kommentarer

De superrikas lekstuga är stor som halva Finland. Och de vill bara göra den större.

Bezos vill leka i rymden. Gates löser Afrikas avloppsproblem genom att konstruera toaletter som liknar kärnkraftverk. Zuckerberg spenderar en enorma lobbyingpengar på att putsa på sitt skamfilade rykte, men missar samtidigt chansen att bli världens främste yttrandefrihetshjälte genom tiderna. Sundar Pichai, VD för Alphabet (Google) och TIm Cook, Apple – alla tävlar techjättarnas VD:ar om i att fjäska för en ung generation postmodernister, vars politiska engagemang består i att demolera bilar och krossa skyltfönster i Portland, hellre än att försöka omvända den, och rädda världen på riktigt. Nu ska de förhöras av kongressen.

Kongressförhör för syns skull?

Ginikoefficienten, andelen som de allra rikaste äger i förhållande till de fattigaste, blir bara större. Och aldrig har den växt som den gjort i år, i de gigantiska stödpaketens tidevarv. Allra värst i Europa är – förstås – Sverige, ett okänt faktum för de flesta. På global basis är det arabiska oljemagnater som drar blickarna till sig, de agerar helt ogenerat. Men det är de stora techjättarna i USA som manövrerar skickligast – de vill och lyckas oftast framstå som rena filantroper.

Idag ska techjättarnas VD:ar vittna i den amerikanska kongressen. Apple, Google (Alphabet), Amazon och Facebook kommer få tuffa frågor, slingra sig och se obekväma ut. Men kommer något hända? Sanningen är att USA och Trump är beroende av dessa jättars framgång, och de av dem som inte öppet samarbetar med CIA, som Amazon, gör det naturligtvis i det fördolda. Det finns inte något alternativ.

Trump kan förhandla för att tvinga Facebook att öppna en del av sina algoritmer, möjligen sätta tvingande minimikrav som löpande revideras och stickprovskontrolleras, men han kommer inte i praktiken kunna styra dem. Fb kommer säga ‘förlåt’ och be om ursäkt i enstaka fall där man blir överbevisad. I övrigt inte.

Så här lobbar Zuckerberg för att få en guldstjärna i kanten av Portlands demonstranter. Och det är dem han anställer på facebooks kontrollavdelningar världen över.

Algoritmerna är fb:s kärna och är intimt sammankopplade med tiotusentals av företagets programmerare och övervakare. Här tjänar man pengarna och utövar åsiktskontroll på samma gång, med samma metoder. Att en åtgärd, som att separera grupper med starkt avvikande åsikter, i praktiken är yttrandefrihetsbegränsande är svårt att bevisa, och ännu svårare blir det när man dessutom lätt kan visa att det samtidigt ger mer klirr i kassan. Jag är därför rädd för att SvD:s krönikör har rätt i att förhören är för skens skull.

En superrik man fascinerad av Startreck

SvD har också översatt ett långt reportage i samarbete med Atlantic, om Jeff Bezos, Amazons grundare. Det är fylligt. Men vilka är slutsatserna? Bezos är Trumps personliga hatobjekt nr 1, men vad har Trump under sin presidenttid lyckats åstadkomma för att sätta Bezos på plats? I praktiken ingenting, det har varit mycket muller men liten verkstad.

Jordens framtid – som Startrecks, om Bezos får som han vill.

Bezos är en fascinerande individ fascinerad av – Startreck. Han lever sin dröm, om att skicka människan ut i rymden. Låt oss kalla det eskapism på hög nivå, en lekstuga som man naturligtvis kan tycka att han har rätt till, som skapat resurserna för det på egen hand. Men enligt min mening rinner hans filantropi på detta sätt rakt ut i ett ingenting, mervärdet för mänskligheten är, ska vi säga, i bästa fall begränsat, under överskådlig tid.

Bezos en elitist – med allt utom mångfald i styrelsen

Om sedan Bezos levde som han lär så skulle hans imperium heller inte fungera alls – han borde göra det omvända. För när Bezos tänker på sig själv och sitt företags bästa, då är det hög IQ som är ledstjärnan, vilket leder till ett extremt inkorrekt urval av – vita män. “Vår inställning till rekrytering är skamlöst elitistisk.” Bezos ville redan från början med Amazon bygga upp en ‘geni-aristokrati’ där de mest intelligenta skulle stiga högst i graderna, resultatet på SATS-testerna var av avgörande betydelse för en anställning.

En elitist – som inte lär som han lever.

I toppen så har han nu 17 chefer, ‘S-teamet’. Bara en är kvinna, HR så klart, resten vita män. Citat ur artikeln: En tidigare teamchef, som är mörkhyad, säger att när toppchefer på Amazon hör ordet mångfald tolkar de det som att “sänka standarden”. Och gullande med ‘positiv förstärkning’ som den svenska skolan bygger på, är inte Bezos ledarstil. Det finns fullt av citat som understryker detta: “Är du lat eller bara inkompetent?” “Det här dokumentet skrevs uppenbarligen av b-laget. Kan någon ge mig a-lagets dokument?” “Varför förstör ni mitt liv?”

Elitismen – eller resultatet av den – är ju inget man går ut med utåt direkt. Men att det fungerar är ju knappast någon som kan invända emot. Vill man lära sig av Bezos så ska man titta på hur han har gjort, inte vad han säger.

Resultatet. Ojämlikhet, lekstuga, fjäsk och låg tillväxt.

De fyra techjättarna tillsammans med Microsoft, svarar idag för ca 15% av det samlade börsvärdet i världen (siffran tagen ur ett överslag i mitt huvud, men ungefär stämmer den nog). Det mest illavarslande med det här är förutom de allt starkare tendenserna till monopol, att världens överskottsresurser används på ett allt mindre effektivt sätt, i takt med att ginikoefficienten ökar och de superrika får allt större andel av kapital och förmögenhet.

Bezos et consortes lekstuga – halva Finland

VD:arnas personliga förmögenheter, Gates exkluderad, motsvarar halva Finlands BNP. Om de som Bezos ägnar sig åt lekstuga, så är det inte harmlöst, eftersom motsvarande resurser mer jämt fördelade, t ex på hela svenska befolkningen, garanterat skulle användas till mer essentiellt viktiga saker för mänskligheten.

En hel del bara för att öka den personliga välfärden förstås, men också på många håll ge möjlighet att investera i mer jordnära och praktiskt omsättningsbara idéer. Samma kan sägas om Bill Gates storvulna ‘filantropiska’ projekt, som ett efter ett har misslyckats, efter mångmiljardsatsningar (samtidigt som Gates tack vare sin ‘filantropi’ till politrukerna i FN, WHO m fl, bara blir rikare).

Skillnaden mellan de amerikanska techjättarnas entreprenörer och arabländernas oljemagnater är stor när det gäller förmågan att bygga överskottsgenererande verksamheter, men mycket liten när det gäller själva överskottshanteringen. De superrikas personliga ‘hobbies’ går till inte så liten del ut på att skriva sitt namn för eftervärlden i monumentala bokstäver; medan oljearaberna bygger skyskrapor så filar Zuckerberg, Cock och Gates på sina rykten som stora filantroper.

Zuckerberg skulle kunna vara världens största yttrandefrihetshjälte

Och då är det viktigt att gå i takt med den allmänna politiska trenden. D v s fjäska för den postmoderna idiotin. Istället för att bli en motvikt till söndercurlandet av millenniegenerationen, såsom Bezos mycket väl skulle kunna vara, så spenderar han hellre pengar på att bli poppis bland Portlanddemonstranterna – köpet av Washington Post kan också ses i det ljuset.

Om du upplät plattformen med full yttrandefrihet Mark, så skulle du bli en hjälte, vars namn aldrig skulle dö. Och du skulle inte behöva din lobbyingkampanj.

Istället för att lägga pengar på att få amerikanerna att fatta att ny kärnkraftsteknik är ofarlig och effektiv, så väljer Gates att försöka sälja sådan till Kina. Och att sälja på afrikaner en techtoalett, när de inte ens fattat att barn inte bör leka i kloakvatten? Miljarder rakt ned i avloppet. Sorgligast av dem alla, Mark Zuckerberg: istället för att tillhandahålla världens största åsikts- och nyhetsplattform, facebook, för att skapa en yttrandefrihet som vi tidigare aldrig sett i världen, så spenderar Zuckerberg världens största lobbyingbudget på att liera sig med ren kulturmarxism.

Bill Gates, världens största filantrop, sägs det. Men inga av hans projekt verkar gå i mål, miljarder har satsats på tech-toaletter i Afrika, poliovaccin som IS-terrorism stoppat och kärnkraft han inte får gehör för i väst. Gates förmögenhet växer ändå, hans stöd till FN-politrukerna ger goodwill.
En idé som borde ha spolats innan den slukat miljarder, som till och med okunniga afrikaner kunnat hitta bättre användning för.

Konfiskera eller höja skatten? Allt är enkelt, om du är postmodern vänster.

För en postmodern kommunist (sådana som jättarna så gärna lierar sig med) är lösningen enkel: man bara konfiskerar pengarna. Alternativet är att höja skatterna, nästan samma resultat. Problemet är att man då kränker äganderätt och förstör de marknadsmekanismer som skapar så mycket tillväxt och välstånd. En extra ‘värnskatt’ för superrika skulle snabbt smitta av sig till länder som Sverige, där gränsen för ‘superrik’ flyttas ned till alla med en villa på över 200 kvadratmeter i valfri Stockholmsförort. Nej, som jag ser det är det bara monopoltendensen som kan – och borde – stävjas.

I en marknadskapitalism som fungerar så hade Googles, Amazons och Facebooks monopol brutits upp med antitrustlagar. Men Trump har inte råd att kosta på sig den sortens lyx. Inte med Kina i hasorna och en uppseglande konflikt som hotar att bli början på ett långt och utdraget kallt krig. Då får det räcka med att mullra. Allt talar för att techjättarnas inflytande bara kommer fortsätta växa.

Magnus Stenlund

Publicerad 2 kommentarer

Facebooks manipulationer? Det gäller yttrandefriheten, dumbom.

För ett och ett halvt år sedan blev jag för första gången medveten om att Facebook skuggade mig. Det vill säga, man dolde mina inlägg. Det gick lite klumpigt till. Man gjorde det bara under kortare perioder, en halv dag eller en dag, sedan släpptes spärren. Men det var ju så dags; som ni vet är ett dagsgammalt inlägg så gott som antikt. Ändå hände det ofta att jag fick fler visningar dagen därpå än dagen det först publicerades. Konstigt va?

Att blockeras utan talan, rättegång och öppet redovisade domskäl

Naturligtvis var det ändå svårt att bevisa, eller få ens de trognaste följarna att säkert veta. Det kunde ju bero på annat. Men det här började exakt samtidigt som man slutade att blockera mig för delning i grupper. Konstigt va? När jag berättar om dessa blockeringar, som började 2018 och slutade ett år senare och som skedde regelmässigt varje vecka, så brukar jag få många kommentarer från andra drabbade. Det som få av dessa kände igen sig i dock, var att jag konsekvent, inte med ett enda undantag, aldrig fick en förklaring. Man bemötte aldrig mina överklaganden. Man gav mig aldrig rätt, upphävde aldrig sanktionen i förtid, än mindre fick jag en ursäkt – eller, skrattretande tanke, något skadestånd.

Fb har formella möjligheter att blocka alla – men det skulle ju skina i ögonen på folk om man utnyttjade dem.

Skälet gissade jag förstås vara att man inte kunde på något rimligt sätt förklara vad jag gjort fel. Jag formulerar mig inte så att det är juridiskt antastligt. När jag sedan blev medveten om att fb har regler som i princip täcker in allt polemiskt, allt icke-konventionellt och allt som räknas som tuff kritik, så blev jag mindre säker. Med sådana möjligheter att angripa mig fanns det förstås alltid en formell paragraf tillgänglig. Vad jag därför misstänker är att de har andra intressen som trots allt överväger. Dels drar jag facebook tid, genom att locka fler användare. Dels vill man bara tillgripa sina löjliga regler om det är absolut nödvändigt, eftersom de kan känna sig säkra på att jag skulle berätta om hur de gick tillväga högt och ljudligt; det är då lättare att motivera sådana övertramp som verkligen är rasistiska, innehåller svordomar, fult språk och hatiska personangrepp utan rimlig motivering.

Grupperna – där mina inlägg sjunker som stenar

Men så upphörda alltså allt detta. Det dröjde inte så lång tid innan jag upptäckte vad man gjorde istället. När jag delar, så sjunker just mina inlägg i gruppernas flöden på ett sätt som är uppseendeväckande. Det behöver inte gå mer än 10 minuter eller en kvart, så måste man skrolla metervis ner i flödet för att hitta dem. Ett par timmar så är de helt försvunna, om man inte vet vad man ska söka efter. Testa gärna själv, skrolla först neråt i säg fem tio minuter, eller tills ni kommer till tre-fyra dagar gamla inlägg. Jag betvivlar starkt att ni hittar mig. Skriv sedan in ‘Sunt Förnuft’ eller ‘Magnus Stenlund’ och se vilka datum jag är publicerad. Om ni inte hittar mig alls så är det också möjligt, men jag lovar, jag har både publicerat och delat inlägg, det är bara att gå till min egen sida så hittar ni dem. (Enda undantagen är ‘mina egna’ grupper, Vi mot Virret och Ut med alla Dan Eliassons, där jag får hjälp att fästa mina inlägg överst.)

Den klimatsmarta kannibalprofessorn på Handels

Eftersom jag hunnit få så pass många följare, så ansåg man dock tydligen inte att detta räckte. Man började skugga mig även i följarnas flöden. Oftast bara för somliga, men så råkade man göra det helt och hållet en gång, och då blev det uppenbart. Det handlade om den galne professorn på Handels som vill att vi ska börja äta människokött för att bli ‘klimatsmarta’. Det inlägget lovar jag skulle ha nått och delats av många – om man sett det. Men efter en hel dag hade jag bara ett tjogtal visningar. Ännu färre gillningar – de som sett var nämligen inte följare, utan helt slumpmässiga besökare.

Förväxla nu inte Magnus Stenlund, författaren av denna artikel, som också gått på Handels, med Magnus Söderlund, kannibalprofessorn på samma skola.

Man hävde spärren efter någon vecka, innan man tillgrep den igen. Det var nu jag insåg att jag måste ge upp – eller starta en blogg. Jag valde det senare. Och trakasserierna var ju så uppenbara att mina följare och många andra insåg vad som pågick, jag fick en bra start på bloggen. Men sedan dess har fb varit smartare, mer subtila. Man blockar alltså inte mer (ett undantag inträffade i förrförra veckan, men det kan ha varit olycksfall i arbetet). Men mina inlägg fortsätter att sjunka som stenar i gruppernas flöden. Och man skuggar mig, men bara partiellt.

Några exempel här, som ställda mot varandra gör det uppenbart tror jag, för att ni ska förstå:

Ekonomi är ett ämne som intresserar en rätt smal grupp av mina följare.
Högaktuell fråga. 10.000 visningar är lågt, relationen visningar/gillningar är också låg.
Högaktuellt ämne. 12.000 visningar är lågt. Gillningarna visar ett mycket större intresse.
Med över 700 gillningar på drygt 5000 visningar så sätter inlägget om den satanistiska prästen rekord. Jag når bara fem nya personer.

Relationen gillningar/visningar avslöjar manipulation

Monsterlån – inte så populärt ämne, men dubbelt så många gillningar ändå?

Innan fb började skugga mig regelmässigt, så hade jag ca 6.000 följare. Mer populära inlägg hade ca 30.000 visningar och sådana inlägg fick ofta över 700 gillningar. Smalare ämnen kunde ha 3.000 visningar och fick då kanske 100 gillningar. Som typiskt exempel på det senare är inlägg om ekonomi och mitt senaste, om monsterlånen, är inget undantag. Tyvärr, eftersom det både är mer angeläget för alla och händelsevis ett ämne jag är särskilt insatt i. Att jag med 9.000 följare fortfarande inte når mer än knappt över 3.000 visningar är förstås en besvikelse – och även om det inte är helt oväntat, så borde ju det större antalet följare motivera åtminstone 4.000 visningar. Den slutsatsen stöds också av antalet gillningar, 224, som är mer än dubbelt så många som jag kunnat förvänta mig för två år sedan, med ett färre antal följare. För mig är det ganska tydligt att fb döljer mitt inlägg för åtminstone en tredjedel av följarna, kanske mer.

Vattenbrist och elbrist – hyperaktuellt och stora

Ännu mer tydligt är detta när det gäller inlägget om vattenbrist. Det här är ett inlägg som för 1,5-2 år sen hade nått 20.000 visningar, lätt, och i så fall fått kanske 500 gillningar. Nu är antalet gillningar lika högt trots att bara hälften så många sett inlägget. Mina 9.000 följare hade, om alla sett inlägget, garanterat delat det så mycket att det nu borde ha haft 30.000 visningar, och därmed 800 gillningar eller mer. Inlägget om elbrist är mycket likt men ännu mer substans i, här finns uppenbara syndabockar. Min tolkning är att det doldes på exakt samma sätt för en stor del av följarna, gissningsvis kan bara ca 2.000-2.500 ha sett det, när visningarna inte är fler. Antalet gillningar, 761, visar att inlägget hade mycket stort genomslag bland dem som såg det, vilket för mig talar om att detta skulle ha nått den tidigare ‘normalnivån’ för populära inlägg, 30.000. Vilket med en större följarskara borde omvandlas till 30.000 * 9000/6000 = ca 45.000.

Bara gamla trogna följare som gillat. Fb gnuggar sina händer. 1. Inga nya följare för mig utanför den frälsta skaran. 2. Jag bara skrollar och skrollar… vad f-n håller jag egentligen på med? Det är det här de vill att vi ska ägna oss åt, aktivitet på fb.

Virala inlägg – eller som ‘borde’ ha blivit det – enda möjligheten att nå ut till fler.

Men det stannar inte där. Inlägg som når så många blir i en mindre mening ‘virala’ och når bortom den normala kretsen, en ytterligare ‘ring’ av bekantas bekanta, som mycket väl kan uppgå till lika många till. För mig är dessa ‘fullträffar’ mycket viktiga. för de gör det möjligt att bjuda in helt nya följare. Uppåt 100.000 visningar hade kunnat betyda 1.500 gillningar och av dem sannolikt 200 nya potentiella följare. Antalet icke redan inbjudna sjunker dramatiskt när inläggen har färre visningar. Av de 761 som gillade inlägget om elbrist så var det bara 15 som inte redan gillade sidan eller blivit inbjudna. Av 477 som gillade inlägget om vattenbrist bara tre som inte redan var inbjudna. Och bland de ekonomi-intresserade är det inte en enda som jag inte redan nått.

Islamkramande prästen – bara 5.000 visningar och tre oinbjudna

För att kunna expandera och synas av fler så är ‘fullträffarna’ alltså helt avgörande. Jag kan inte få fler följare om jag inte får visningar utanför de ‘redan frälsta’. Det mest flagranta exemplet på senare tid, hur fb begränsar mina möjligheter att nå ut, är väl inlägget om den islamkramande norska prästen som vill riva Nidarosdomen. Bara drygt 5.000 som sett inlägget, trots att det uppenbarligen fick många att reagera starkt; över 700 gillningar. Av dessa senare var det dock bara tre som inte redan var inbjudna! Detta säger ju allt – här har fb inte tillåtit någon spridning alls utanför ‘den innersta kretsen’. Inlägget skulle annars helt säkert ha nått en ‘ny årsring’ – kanske även ytterligare en. Istället har det sannolikt ‘studsat’ och indirekt nått de flesta av mina följare och andra ‘redan frälsta’ genom delningar ’tillbaka’ in i samma krets. Det tycks alltså finnas även ett yttre staket.

Ett inlägg som märkligt nog tycks ha fått fb:s välsignelse
Ibland spränger inlägg ändå de uppsatta gränserna.

Slavägande afrikaner – det oskuggade undantaget som bekräftar regeln

Inlägg om afrikaner brukar vara mer tabu än t o m de islamkritiska. Därför är det med stor förvåning jag noterar över 50.000 visningar på inlägget om hur vanligt slavarbete är i Afrika söder om Sahara och i Mena – där slavägarna är svarta eller araber (obs: inlägget endast på fb, ingen blogg). Relationen här mellan gillningar och visningar, 1 på 55, kan faktiskt vara ‘normal’ och inte manipulerad; andelen gillningar sjunker ju relativt ju fler som läser. Här var det också mycket riktigt många oinbjudna – nästan var nionde läsare gillade.

Men exemplet visar samtidigt hur oerhört förfördelat mitt andra stora inlägg under perioden blev. När AIK-anhängarna försvarade Linné i Humlegården (ingen blogg, endast på fb) fick det många av oss att känna tillfredsställelse och hopp – äntligen några som faktiskt gör något! Givetvis blockerades inlägget av fb från att nå många av mina följare. Men det hjälpte helt enkelt inte den här gången. Det studsar fram och tillbaka och når sannolikt de flesta följarna ändå – indirekt – men når också somliga utanför staketet, där inlägget får ny fart. I det här fallet är relationen gillningar/visningar tre gånger så hög – ett tydligt tecken på att visningar begränsats – och inlägget gillas av nästan 1.800 personer, trots att det ‘bara’ når 32.000. Det mycket höga antalet gillningar talar för att detta inlägg hade haft potential att bli viralt, kanske kunnat nå 300.000 eller fler. Min gissning grundar sig på ett tidigare inlägg, om Morgan Johanssons ambitioner att förbjuda runor, som fick 1.400 gillningar, efter att ha visats bland 170.000.

AIK-anhängarna gillade mig ju redan, så icke var femte läsare av run-inlägget

Av de 1.800 som gillat AIK:arnas insats var det ca 120 stycken som ännu var oinbjudna att gilla sidan. Det kan låta mycket, men är alltså nästan bara hälften så många som andel av gillarna jämfört med inlägget om slavar – det borde förstås ha varit tvärtom, en mycket större andel, eftersom inlägget gillades av många fler (och alltså egentligen också skulle haft många fler visningar). För inlägget om runor, som garanterat inte var skuggat, men vars popularitet kan ha katalyserat fb:s ansträngningar, så handlade det om över 300 oinbjudna; mer än var femte som gillade.

Det osynliga staketet – kring alla Sverigevänner och konservativa

Det är på grund av den här statistiken och dessa märkliga nyckeltal jag blir övertygad om att inlägget om såväl den norska prästen som om AIK/Linné ‘studsat’. Inläggen har visserligen (till slut och pga stor popularitet) nått utanför en vidare krets än min egen följarskara, men håller sig ändå inom en krets av ‘Sverigevänner’ och konservativa. Fb vill nämligen inte att vi ska blanda oss, de vill inte utlösa debatt och konflikt, som gör regeringen förbannad. De vill bara att vi ska hålla till här på fb, bland våra egna, spendera tid och därmed generera annonsintäkter.

Inlägget som fb sponsrar borde statistiskt vara många fler – som för Robsahm.

Vad vi heller inte ska glömma är att fb också i normalfallet gärna ‘gratis-sponsrar’ inlägg som går bra, och från populära bloggare. Det här är inte alls osjälviskt, det är fb:s strategi för att få oss att spendera mer tid på fb. Och när Fb:s marknadsavdelning promotar vissa av mina inlägg i somliga följares flöden, så ska man först och främst komma ihåg att detta gör man alltså regelmässigt – med mina politiska motståndares inlägg. Sådana som Maria Robsahm t ex skulle sannolikt aldrig ha kunnat blivit så pass stor utan denna hjälp. Det är alltså den ‘hjälpen’ som man först drar in eller ser över, innan den rena skuggningen börjar. Vad jag menar med att ‘se över’? Jo, det går ju att göra även denna hjälp relativt ofarlig och harmlös, så att den inte riskerar att hjälpa mig att nå ut utanför de frälstas skara.

Även jag har nämligen fått hjälp nyligen, enligt en av mina följare, som kontaktade mig om detta. Men hur och med vad? Det hör till saken att detta inlägg hör till mina minst populära inlägg! Tvärtom mot vad fb vill påstå. Mina följare är nämligen inte alls så intresserade av att lyssna på långa föreläsningar, och denna min föreläsning handlade dessutom om ekonomi och kultur, två ämnen som relativt få lockas av, tyvärr. Att fb vill få fler att läsa och se mig i just dessa inlägg ser verkligen ut som en behjärtansvärd omtanke, jag kan inte mer hålla med om att följarna gärna går miste om en verklig pärla (falsk blygsamhet ligger inte för mig). Tyvärr så är jag dock övertygad om att det handlar om ’tillåtna’ försök att öka aktiviteten inom den ‘frälsta’ gruppen, ett inlägg utan minsta chans för mig att nå fler nya följare.

Fb – monopolisten hotar yttrandefriheten – en demokratisk stat hade sett det

Det finns de som anser att fb bara gör som en privatist ska ha rätt att göra – skapa sina egna regler. Ingen ‘behöver’ ju vara på fb. Men det är förstås en chimär. Närvaro på fb blir alltmer attraktiv för oss, ju fler och mer som görs där. Närvaro är rent av nödvändig för många av oss – inte minst om man vill sprida sina åsikter. Och tänk så många försök det gjorts att konkurrera med fb, utan att lyckas. De flesta andra sociala medier med samma affärsidé är pyttesmå, eller har fått lägga ned. Facebook är alltså i praktiken i det närmaste en monopolist på det sociala samtalet över nätet. Det går inte att ersätta med en privat blogg, som denna, jag får fler än 9 av 10 träffar från fb även här, trots att jag skickar mail till alla som vill läsa. Min blogg kan beskrivas som en liten återvändsgata i Åkersberga, medan fb är det globala vägnätet. Andra som försökt har s a s lagt ut små grusvägar bredvid fb:s breda motorväg. Det kan vara trevligt någon gång, men för det mesta vill vi nå fram fort, nå så många som möjligt. Och det gäller förstås även på nätet. Fb kommer behöva bli riktigt, riktigt uselt för att vi ska ta steget över till någon annan distributör; vi är långt mer fångade här, än vi är av vår ‘husbank’ – som vi alla vet hur sällan vi byter trots att det finns flera (ungefär lika mediokra) alternativ.

En sann demokrati hade givetvis inte tillåtit fb att agera som de gör. Man hade krävt öppenhet, som Trump gör i USA. Man hade reagerat negativt på alla försök att lägga munkavle på debatten, haft granskare som kontrollerat de falska algoritmerna. Men. I Sverige gör man tvärtom. Morgan Johansson och hans hejdukar vill ha mer censur, inte mindre. När inte staten är vår vän, så har vi ingen att hoppas på ska hjälpa oss. Vi kan bara hjälpa oss själva.

Magnus Stenlund Sunt Förnuft
Swish 070-763 97 02 Bg 591 56 40

Publicerad Lämna en kommentar

Facebook rensar: ‘Stoppa Maktmissbruket’ med 32.000 medlemmar finns inte längre.

Katerina Magasin skriver om författaren Lars Agerstig och hans facebookgrupp, som plötsligt inte länge existerar. Facebook har utan förvarning tagit bort den. Eftersom jag regelbundet delat mina inlägg i denna grupp så ser jag det som en personlig skyldighet att sprida denna information. Men naturligtvis är det en större fråga än så. Agerstig vet inte varför man raderat gruppen, han kan bara gissa. Kanske har det att göra med uppmaningen om att skicka mail till politikerna, en typ av aktivism som på intet sätt är olaglig, till skillnad från många av de påhitt som vänsteraktivister ägnar sig åt (som t ex att vägra gå i skolan). Kanske är det helt enkelt bara en fråga om att gruppens medlemmar har obekväma åsikter. Min egen gissning är att man utmanade maktmisbrukarna extra mycket genom att låta användarna dela sina åsikter fritt, utan förgranskning. Maktmissbrukarna ser helt enkelt särskilt allvarligt på sådant i det här landet – vanligt folk ska hålla tyst, knyta näven i byxfickan och yttra sina åsikter hemma vid köksbordet, ingen annanstans.

Själv startade jag min blogg SuntFornuft.space efter att ha blivit trakasserad av fb under mer än ett års tid, med ständiga blockeringar för delning och sedan även s k shadow banning, som innebär att det jag skriver inte syns i andras flöden och att mina inlägg i grupper sjunker som stenar, dit ingen hittar dem. Det var systematiskt och det skedde bl a under hela perioden tre veckor före valet. Genomgående – utan ett enda undantag – har fb agerat på detta sätt utan att förvarna eller förklara vad som varit felet. Tidsfrister har givits, men utan att berätta om varför. Och de överklaganden som jag gjort har aldrig besvarats. För shadow banning, som fb inte ens medger skulle förekomma, finns förstås inga frister, man låtsas inte om att sådan ens existerar.

Sunt Förnuft på facebook. Mobbad av fb i över ett år, ständiga blockeringar och ‘shadow banning’. Aldrig en förvarning, förklaring eller ursäkt. Precis som i DDR.

Det är visserligen så att fb har community-regler som är betydligt mer inskränkande än svensk lag avseende yttrandefrihet. Men sanningen är att reglerna är så förbjudande att mycket mer än vad som sägs i de högerorienterade grupperna skulle kunna censureras, om fb ville att så skulle ske. Men det vill man ju uppenbarligen inte; censuren drabbar högern, inga andra. Till vänster bryr man sig knappast ens om att rensa ens sådant som faktiskt bryter mot lag. Och detta att bestraffning sker utan förvarningar, förklaringar eller ursäkter – det är så flagrant! Ett beteende som nästan avsiktligt verkar vilja påminna oss om hur DDR:s Stasi och Sovjets KGB. Man skrämmer och hotar sig till en lydnad och självcensur på det här viset. Och det är ju en direkt nödvändighet dessutom, eftersom man annars skulle inveckla sig i resonemang som övertydligt skulle visa hur partiska och orättvisa bedömningarna är, som görs.

Plattformarna är generika, precis som margarin. Vi måste få använda dem.

Den rätta frågan att ställa är varför facebook och de andra stora plattformarna (twitter, youtube, linkedin, instagram) ska ha rätt att begränsa yttrandefriheten mer än lagen gör. De är generika (det är därför jag skriver deras namn med liten bokstav), de kan inte jämföras med mindre plattformar – och de vet detta. Alla påstås vara välkomna, ändå mobbar man dem som företräder en viss åsikt; det är en uppenbar motsägelse som borde göras olaglig – om det inte redan är så. Den skevheten påverkar och hotar demokratin i hela västvärlden. Idag är det näst intill en nödvändighet att vara på fb också av andra skäl, ja, det anses närmast suspekt att inte vara det. För den som blockeras måste man som regel alltså räkna med allvarliga konsekvenser.

En grupp här, en sida där; demokraturens kreatur gör sina framstötar i tillfälliga kliv. De som inte tas av banan kommer självcensurera ännu hårdare, och många stänger sina grupper helt för andras inlägg än sina egna. På detta sätt tystnar det fria nätets öppna diskussion långsamt till en viskning, strypt av regimen och MSM i en ohelig allians. Hur mycket kommer vara kvar ens till valet 2022? I den här takten kan vi förvänta oss att bara några få och hårt hållna grupper existerar vid det laget. Och tre veckor före den 19:e september lär de mest inflytelserika bloggarna för säkerhets skull ha blockerats från att delas. Ingen kommer sannolikt bry sig särskilt om Lars Agnestig och hans grupp; den är för liten trots 35.000 medlemmar, och ett perfekt mål ur fb:s synvinkel. Men alla kommer bli varse skillnaden när de fria grupperna är borta och därmed allmänhetens möjligheter att göra sin röst hörd.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

PS. Yttrandefrihetsombudsmannen (YO) har både en egen sajt och en facebooksida. Här kan man bl a se vilka regler fb och de andra plattformarna har och man kan vända sig till YO med klagomål och i principiellt viktiga frågor även få hjälp att driva process. Hittills har man engagerat sig i mål där Näthatsgranskaren är inblandad och som gäller Lagen om hets mot folkgrupp. DS.

Publicerad 1 kommentar

Alla är för yttrandefrihet. Men om man ska vara petnoga: inte andras yttrandefrihet.

När två publicister går ut på Svenska Dagbladet och talar om att plattformarna har sluppit ansvar alldeles för länge, så är det troligt att Gösta Bohman hade vridit sig flera varv i sin grav. Liksom min egen far, också moderat och kampanjledare i sin kommun för linje 1 i kärnkraftsomröstningen när den begav sig. Svenska Dagbladet sågs av dem och mig själv länge som den enda ‘fria kanalen’, där man slapp det påsmet av nonsens och vänsterpropaganda som allt annars tycktes behövas kletas ned med, innan det var färdigpaketerat för att konsumeras av allmänheten. Men sedan många år nu så ingår SvD i samma koncern, norska Schibsted, som Aftonbladet och delar hus och alltför många nyheter med dem. Det är alldeles uppenbart att man har låtit sig påverkas. En av de grövsta nedtrampen i det politiskt korrekta träsket är väl Negra Efendic’s åsikter om Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar som spreds i formen av förment nyhetsrapportering under flera år i över ett åttiotal artiklar.

Är det ens lämpligt för läsarförtroendet att göra debattsidan till anslagstavla för ägarna?

Nu har alltså Schibsteds ledning använt tidningens debattsida för att göra ännu ett utfall mot de obehagliga konkurrenterna inom nätmedia. Det här är just så illa som det luktar. Men Karin Pettersson och Raoul Grünthal är skickliga. De låtsas vara neutrala och oegennyttiga, de vet att de kommer anklagas för att bara vilja gynna sitt eget partsintresse och därför drar de fram saken i ljuset, låter påskina att traditionella medier tvärtom skulle ha allt att vinna på nätmedias ‘smutsiga’ marknad och hämta hem fler digitala prenumeranter den vägen. Det är förstås ett helt grundlöst påstående. Att de själva är tvungna att öka sin närvaro på nätet betyder ju bara att man ännu hellre sätter en tvångströja på de övriga som agerar där.

Plattformarna är långt ifrån utan brister

Innan jag pulvriserar deras lilla pamflett, så vill jag påpeka att de har vissa goda poänger. Det är alldeles sant att plattformarna inte är ‘neutrala’. Att de styr innehållet – och använder informationen för att tillskansa sig makt. Men de är ju inte mer intresserade av öka mediekonsumtionen än vad traditionell media är, här är man lika goda kålsupare. Man är dock svårtillgängliga och stängda för allmänhet (och journalister) på ett sätt som gör dem synnerligen svårangripbara. Här har vi alla ett legitimt intresse av att fb et al öppnar upp. Det är också riktigt, som jag tolkar debattörerna, att det naturligtvis ska vara en och samma ribba för vad som skrivs på plattformen. För alla. Och att den som då bör hantera överträdelser borde vara staten. Om bara staten var vad den en gång var, den opartiska blinda rättvisans tjänare som den borde vara, så skulle allt detta kunna sväljas med hull och hår, problemet löst.

Särreglering är nödvändig, säger man. Men varför?

Men Schibsted går längre än så och de vet att man har staten med sig, när det gäller att här kväsa en obekväm konkurrent. Man vill inte att övriga ska spela efter samma regler. Givetvis säger man det inte högt, men skulle nätplattformarna särregleras så öppnar sig ju möjligheten att utsätta dem för hårdare inskränkningar än dem dagspressen lyder under. Detta är det uppenbara målet, det finns nämligen ingen annan poäng med utspelet. Att som debattörerna försöker få det att se ut som, att facebook, youtube och twitter är tummelplatser för olagligheter är nämligen bisarrt. Olagligheter är sällsynta. Som exempel på hur det skulle kunna vara men inte är: en sajt som kallade sig för n-ordet och som hänger ut alla med mörk hudfärg som man inte gillar i träd och uppmanar alla att hata dem. Sådant skulle inte få försiggå en timme gissar jag. Ändå är det den typen av grova (högerextrema, rasistiska) överträdelser man målar upp när man vill förbjuda.

Policy och ‘NGO:s’ gör redan livet surt för yttrandefriheten på nätet

Att förbjuda alla vänsterextrema att kalla sina motståndare för rasister o d, är däremot inte vad man är ute efter att stämpla, vågar jag gissa; det är i alla fall inte den bilden jag tror någon får upp i sitt huvud. Sådant släpper också facebook ofta eller alltid igenom märkligt nog, trots policybrott. Ja, alla plattformar har ju interna policies som inskränker yttrandefriheten avsevärt i förhållande till lagens gränser. I själva verket så mycket att man med stöd av dessa skulle kunna censurera bort mycket mer än vad som sker. Genom dessa regler förbehåller sig plattformarna rätt och möjlighet att göra som man vill, det man gillar låter man stå kvar. D v s övertramp från vänster. Högerdebattörer hårdbevakas däremot och säger de inte sådant som bryter mot policy, så gör man livet surt för dem ändå, bl a genom shadow banning, osynliggörande som man inte låtsas om.

Det som kallas ‘hat’ leder numera inte bara till blockeringar och avstängningar. Det finns också en mängd s k NGO:s som verkar på nätet, privata entreprenörer som utrustats med myndighetsliknande funktioner, att rensa bort sådant. Näthatsgranskaren, #jagärhär och Juridikfront är några av dem. Självpåtaget och med egna riktlinjer bevakar de vad som de anser bryter mot ‘de rätta värdegrunderna’. Om man ser en möjlighet så stämmer man gärna den som har delat något tveksamt; detta påstådda förtal kan då kosta den oförsiktige upp till ett halvt basbelopp. Ett råd: betala aldrig frivilligt, för i 99 fall av 100 är det fråga om okynnesanmälningar som inte går att göra till fällande domar. Men oavsett så har naturligtvis dessa aktörers övervakning bidragit till att minska takhöjden på nätet. Några få håller sig därmed ifrån att begå lagbrott, det är bra. De flesta övriga är skrämda att sätta ribban mycket lägre än så, man vågar inte utmana, inte heller när det är befogat. Det är dåligt.

Att gå regimens ärenden – och de lättkränktas – har ingenting med fb:s och googles skandaler att göra

Schibsted är alltså ute efter att den här typen av inskränkningar ska göras än mer rigida. Självcensur är ett tänkbart syfte, det ständiga tjatet om näthat gör oss försiktiga. Räcker inte det? Och varför bryr man sig? Är det verkligen omsorg om fria val och om människor och politiker som ‘känner sig skrämda’? Vilka skulle det vara i så fall? Snarare går man ärenden åt de politiker som inte tål mothugg. Människor som anser att de aldrig ska behöva känna sig ‘kränkta’ – och att det är de själva som avgör vad gränsen går för detta. Av sådant gynnas inte heller fria val. Här blandar Schibsteds debattörer in sådana sidoverksamheter som facebook och google ägnat sig åt för att tjäna en hacka på utöver den vanliga businessen. ‘Big data’ som utnyttjas av den som har råd att styra opinionen – verksamhet som kan och bör beivras med annan lagstiftning – och redan befintlig sådan. Det ska inte enskilda personer som höjer rösten på facebook behöva ta smällen för – det är bakslugt att dra båda över samma kam.

Godkänt är slätstruket – och lockar få läsare

Ett annat syfte är förstås att göra debatten så ointressant att läsarna återvänder till MSM självmant. Vem vill ägna tiden åt att lyssna på tillrättalagd snällism? Som aldrig höjer rösten, aldrig engagerar, som lämnar gott om utrymme under den tillåtna ribban och som alltid väjer för konflikt? Om mina texter engagerar är det ju för att mitt eget engagemang märks och för att jag förmår att formulera med viss skärpa. Som exempel motarbetas detta konsekvent av DN Ifrågasatts moderatorer, när de kräver ‘god ton’. Det läsarna lockas av är lite ordslagsmål, och det är i de kontroversiella ämnena som kommentarsfälten fylls. Vad är fel med det? Det är där som diskussionen kan bli hätsk – och behöver bli det, enligt min åsikt. Och den som inte vill ge sig in i detta behöver faktiskt varken skriva eller läsa. Plumpa och felriktade påhopp inträffar – men vet ni vad; det är faktiskt den som begår dem som ofta drabbas hårdast av läsarnas dom. Men om man inte får kalla en professionell desinformationsspridare för vad han är, eller en idiotisk kommentar för vad den förtjänar, så minskar läsvärdet. Det vet journalisterna så väl – de vill bara ha monopol på detta.

‘Hat och hot’ – en innötningskampanj

Det genomgående baksluga i argumentationstekniken som de båda Schibsteddebattörerna ägnar sig åt är, hoppas jag, exempel på hur man kan diskrediterar sig själv. I mina ögon, så gör man bort sig, för de många inser ju att debattörerna måste vara medvetna om sina retoriska knep. Det är lätt att räkna ut att vi ska lägga samman deras ojande över allt ‘hat och vrede’ som de påstår tillåts spridas så ohämmat på plattformarna, med i föregående mening påstådda lagöverträdelser. Just att man sammanställer ‘hat och hot’ som om båda är olagliga och lika oönskade är bedrägligt och något som MSM tillsammans med regimen gör allt för att nöta in. Hat är faktiskt lagligt och måste få fortsätta att vara det. Ibland är det nämligen en sista och helt nödvändig säkerhetsventil. Varför skulle vi inte få hata Hitler, Stalin eller Mao för de brott de begått? Och Vem tänker man sig är kvalificerad att avgöra om något är förbjudet hat eller motiverad kritik? Jag är ganska säker på svaret: de själva. Det är inget bra svar.

Dessutom: anser facebook att det är hat som bryter mot deras policy så ingriper de – eller någon NGO, var så säkra. Detta är illa nog och borde istället hävas: ingen plattform bör lägga sig i vad som är innanför lagen, möjligen vad som är utanför den, även om det idealiskt istället lades på allmän åklagare. Förekommer hot å andra sidan så kan det redan som det är vara åtalbart. Här behövs ingen ny inskränkande lagstiftning, men om vi inte aktar oss så är det just denna som är på väg.

MSM har ett alldeles eget ansvar för sjunkande förtroende

Schibsteddebattörerna kastar sten så det brakar i glashuset. Man vill låtsas som att MSM minsann är så välreglerade att där aldrig förekommer övertramp, samt om detta sker, så skulle de bestraffas på lämpligt sätt med sanktioner som känns. Så är det emellertid långt ifrån. Fick Åsa Linderborg fängelse för vad hon skrev om Benny Fredriksson? Ounderbyggda skriverier som fick den direkta följden att han tog sitt liv. Drabbades Aftonbladet, DN eller Expressen ens av skadestånd? Hur många chefredaktörer sparkades efter det famösa metoodrevet? Svaret är förstås: ingen. Och häri ligger förklaringen till att Schibsted försiktigtvis driver krav på särreglering för plattformarna. De vet att man riskerar att annars drabbas av liknande inskränkningar själva.

Fake news är dåligt för alla – men MSM måste städa i eget bo

Schibsted har en mycket viktig poäng. Det som nu händer med förtroendet för media är farligt. Fake news är något som är dåligt för oss alla. Det krävs mer informationssökning och vi begår fler misstag om vi inte kan lita på auktoriteter och – förr – välrenommerade tidningar. Men det är inte nätmedia som bär skulden för den degradering i allmänhetens ögon som media nu råkat ut för. De har helt och hållet sig själva att skylla. Om man vill undvika ett fortsatt fall, så är man tvungna att starta en hård självsanering. Det går inte längre att driva åsiktsagendor på nyhetsplats. Att tysta ned allt som man är rädd för ska ge SD och högern rätt. Eller att blåsa upp happenings som Greta Thunbergs turnerande och göra detta till en världsnyhet, samtidigt som 500 forskare utmanar IPCC utan att det berörs med ett ord. Som ett av många exempel. Detta är en gigantisk uppgift, för det kommer inte räcka med att MSM återgår till läget som det var vid millenieskiftet. Man är avslöjade, byxorna är så långt neddragna att man nu måste göra upp med den dolda vänsteragenda som de flesta drivit ända sedan 1968.

Det kommer ta mycket lång tid innan detta förtroende är återvunnet. Och den tiden börjar inte räknas förrän man alltså har krupit till korset. Allt tyder på att det kommer ta ett tag. Först under galgen brukar de mest förhärdade ångra sina synder, och jag är rädd för att detta även gäller svensk traditionell media, inklusive SvD.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

English Summary

Svenska Dagbladet used to be a traditional liberal/conservative paper. But that was before the merger with Aftonbladet. Nowadays there is no doubt that SvD can be just as antiliberal as DN, the other main morning paper in our capital, with the so obvious Orwellian label ‘independent liberal’. By letting Schibsted, the owners, using its debate forum for stating that there is need for more censorship in platforms like Facebook, Twitter and Youtube, SvD does certainly prove my point.

Schibsted argues in a very insidious way to make it seem like threats and hatred is the same thing, equally unwanted and illegal. However only threats are. Together with our current regime and other MSM, it is very clear to me that Schibsted here aims at making also hatred illegal. That would be a serious restriction in our freedom of speech – sometimes hatred is the only way left to express our opinions. Hitler, Stalin and Mao did deserve hate and so do many other dictators. And if we would bann this possibility, who is qualified to tell wether we are expressing hate or justified concerns?

Facebook et al should not be the ones who determine what is appropriate to say or not, their policies in this regard should be replaced by what is actual law. The platforms should also be opened up so that the users can see what is going on. And of course, fake news is bad for everyone. In this I can agree with Schibsted. In all else I have to conclude that they are on a very dangerous path. When MSM joins with the regime to silence a difficult competitor under the false pretence that it is to serve the publics interest and democracy, they are only adding further badwill to their already damaged reputation. To restore their reputation Swedish MSM needs to restart from scratch. That is, go all the way back to 1968 and start to report news objectively and unskewed. I have little hope however that this wll happen. Not until media is facing total destruction.

Publicerad Lämna en kommentar

Greta håller tal i FN som får tankarna att gå till Flugornas herre

Tänk er en vuxen man. Skrika och orera, kasta förolämpningar och sluggermässigt utkastade beskyllningar på och inför världens ledare. Lite självömkan, tatraliska tårar och och så några lösryckt utslängda ‘fakta’ följda av mer eller mindre konkreta hot. Och när talaren avslutat, så applåderar hans publik. Är det någon särskild som poppar upp i tankarna?

*

För den som vill lyssna så är Gretas ’Ni har stulit min barndom’-tal till FN fyllt av obehagligt grumliga hot, som DN kallar för ’skarpa’, men som får mig att tänka på barnen i filmen Flugornas herre – och om de tal som tyskarna eldades med före österrikiska Anschluß. Anklagelserna haglade och församlingen, som först inbillat sig att det rörde sig om ett skämt, skrattade gott åt klichéerna.
Angelägenheten i budskapet ska förstås understrykas av det stoppur som DN nu lagt in i sin klimatrapportering. Vi har bara drygt 8 år på oss innan… exakt vad? Ingen kommer säkert kunna säga. Poängen är att det är bråttom. Och att när de åtta åren gått, ingen ska kunna beslå alarmisterna med att ha haft fel igen. Åtminstone på den punkten har man alltså lärt sig något.

Och visst är det pekoral på hög nivå. Om det är någon som stulit Gretas barndom så är det hennes föräldrar som låter sin flicka bli maskot för den nya klimatreligionen. Greta tror. Men vet gör hon inte. Att hennes naivismer möttes av skratt är märkligt bara för den svenska journalistkåren, som följer hennes resa som om det vore ett G7-möte.


Hur mycket DN än piskar upp domedagsstämningen här hemma, så har barn i de flesta länder jorden runt betydligt mer konkreta saker att oroa sig över, men de slipper åtminstone drömma mardrömmar om att jorden ska översvämmas eller brinna upp.
Men Gretas tal är ändå inget att skratta åt. Anslaget ger obehagliga associationer till filmen Flugornas herre. Klimatsektens fanatism är inget att leka med; när barn i åldrarna 10-29 växer upp med dessa domedagsprofetior ständigt itutade i sina öron, så förlorar de inte bara sin barndom, vi kan räkna med att somliga av dem också blir militanta aktivister.

Sådana som Johanna Frändén, tv-sporten och numera krönikör i AB, som twittrar om sin längtan “efter att miljörörelsen blir militant på riktigt.” Eftersom Frändén får fortsätta att skriva som om detta var ett helt acceptabelt uttalande, så kan vi utgå ifrån att samhället kommer göra lite för att stoppa denna farliga utveckling. För vänstervåld är ju det goda våldet.

Och den som inbillar sig annat än att klimatkulten drivs av yttersta vänstern kan ju kolla in fotot med Greta iförd t-shirt med ett AFA-motiv, det har vandrat runt på nätet länge nu. Länkkällor bifogas:

Greta i Antifa-t-shirt, https://uvell.se/2019/07/26/afa-far-ovantat-stod/

Frändén: *Fan vad jag längtar tills miljörörelsen blir militant på riktigt. Det är typ den enda våldsromantik jag hyser. Men SOM jag hyser den.”

https://twitter.com/ProjektMorpheus/status/1131907528529502213?cn=ZmxleGlibGVfcmVjc18y&refsrc=email

Detta (minus stycke 1-2) försökte jag publicera som läsarkommentar. Det gick inte. Censurerad innan jag ens hann bli sedd. Så viktigt är det tydligen att inte Greta sammankopplas med ytterkantsvänstern. Jag prövade ett tjugotal andra formuleringar, tog bort Frändén och hennes svordom, ord som domedagssekt, AFA och militant. Ingenting hjälpte. Så jag prövade med en helt ny text:

” Greta är bra. Test. Går detta att publicera? Är det tillräckligt tillrättalagt?
Jag har nu formulerat och omformulerat mig ett tjugotal gånger för att ens få ynnesten att kommentera något som inte hovniger åt klimatrörelsens galjonsfigur. Med länkar som talar om vart på den politiska skalan Greta hör hemma, och vad hennes åsiktsfrände, Johanna Frändén, tv-sportkommentator och AB-krönikör, längtar efter.
Vilken fin ny liten AI-funktion ni har hittat på! Så motar man sannerligen Olle i grind. Blir bara ledsen för de så kallade moderatorerna av kött och blod. Vad ska de hitta på nu?
Men säg mej, när man inte ens får kritisera detta spektakel i kommentarsfältet – vilket debattklimat är det? Är det ens debatt? Inte snarare ren panegyrik? Frejdig gemensam kampsång a la kulturrevolutionens Kina?
Ursäkta, jag hörde inte? ‘Oberoende liberal’? Nej, du får nog ta det igen! Går inte riktigt fram här, i min ände. ”

Nej då. Inte heller detta ville gå in. När jag något senare uppdaterade sidan visade det sig att DN stängt kommentarsfältet helt och tagit bort alla kommentarer. Så. Nu är det officiellt. DN Ifrågasätt vill verkligen inte bli ifrågasatta. Och alldeles särskilt gäller detta klimatkultens gullegris och galjonsfigur Greta Thunberg.

Magnus Stenlund

Sunt Förnuft

https://www.dn.se/nyheter/varlden/greta-thunberg-talar-for-fn/

Publicerad Lämna en kommentar

DN gottar sig när ‘högerpopulister’ blockeras från att sprida sina åsikter på fb och twitter.

DN gottar sig när ‘högerpopulister’ blockeras från att sprida sina åsikter på fb och twitter.
*
Alltfler amerikanska alt-right tvingas nu bort från sina plattformar på fb och twitter. Det kallas så klart och opersonligt ‘deplatforming’ istället för att fb och twitter begår brott mot yttrandefrihet. Den osympatiske Yannopoulus är en av dem som drabbats, och han är inte utvald att porträtteras av DN av en slump. Han klagar över att han nu inte kan tjäna pengar. Givetvis tycker DN-läsaren redan med detta illa om honom.
*
DN-artikeln låter förstås också läsaren själv göra bedömningen av vad som är ‘hat’ (som ska censureras), baserat på vad de ‘högeropportunister’ som nämns har ägnat sig åt. Man har valt en person som sannerligen visat sig vara icke rumsren och som verkligen gjort fula utfall, samt propagerat för sex med barn. Det senare är en osmaklig åsikt, men en man ändå ska få ha (till skillnad från att agera efter den) – det är en del av yttrandefriheten, men givetvis är vi många som blir illa berörda och många tycker därmed att hans åsikter inte borde få spridas alls, vilket är vad DN vill att så många som möjligt ska hålla med om. DN vill få oss att inse att det är detta som är ‘hat’, sådant vi alla (eller nästan alla) är eniga om att vi inte vill se eller höra.
Inte heller hans obevisade påståenden om en åklagares påstådda övergrepp mot kvinnor gillar vi förstås. Sanningen är dock att de senare handlar om olagligt förtal, som kan anmälas till åklagare, det behövs ingen ‘deplatforming’ för det.
*
I det nära nog totala åsiktsmonopol som vänsterliberaler äger inom press och media så definieras hat så att man inte får tycka illa om massinvandring, radikal feminism, antinationalism, historierevisionism, kulturmarxism, islam och islamism. Eller begränsningar mot ‘hatpropaganda’.
Eller mot dem som står för ovan. När t ex Annie Lööf nu ser till att öppna upp anhöriginvandringen samtidigt som över 100 kommuner redan har betalningsproblem pga för många nya kommuninnevånare som inte betalar skatt och som man inte får statsstöd längre för att kunna betala ut bidragen till, då kritiseras detta – och Lööf. Hat förekommer. Och ska få göra det. Lööf har makt, hon är ansvarig för de enorma problem som nu drabbar Sverige, tar pengar från långt mer ömmande fall. Så länge det inte är förtal, så är det yttrandefrihet att få tala om vad man tycker om det.
*
Med åsikter som dessa har jag kallats rasist på Ifrågasätt. Blotta ordet är förtal, men moderatorerna har låtit det passera. Det visar att när plattformarna själva ska in och göra bedömningar av vad ‘hat’ är, så blir det skevt. Och det skevar bara åt ett håll – vänstern drabbas aldrig. Och med yttrandefriheten, inklusive rätten att hata, så dör demokratin.
Magnus StenlundSunt Förnuft
https://www.dn.se/nyheter/varlden/amerikansk-alternativhoger-far-allt-svarare-att-sprida-sina-budskap/

Publicerad Lämna en kommentar

Skuggad av facebook

Jag har gjort 16 inlägg den här veckan. I snitt skulle det betyda ca 15.000 views/inlägg, dvs 250.000 views totalt, räknar man bort dem som sett flera inlägg så skulle jag ha någonstans runt 80.000 views. Som samtidigt skulle ha resulterat i nästan 8.000 likes. Varav jag hade kunnat bjuda in ca 400 nya läsare att gilla sidan, och ungefär 200 av dem skulle ha accepterat. Så ser det ut. En normal vecka.


Nu brukar ‘normala’ veckor inte vara så vanliga. Om man med ‘normal’ menar ‘utan störningar’. Tyvärr är sådana veckor snarare undantag sedan lite drygt ett år tillbaka. Noga räknat sedan 3 veckor före riksdagsvalet. Då började nämligen fb blockera mig från att dela i grupper som inte var mina. Då, för ett år sedan, hade jag bara varit igång ett halvår och hade fortfarande relativt få följare – att kunna dela var helt avgörande för mig.
Efter valet släppte fb snart förbudet. Men nya blockeringar var under hösten ändå legio, var och varannan vecka tre-fyra dagars blockering – och alltid på helgerna, då trafiken är störst. Något annat mönster gick inte att se, mer än att om jag skrev om islam så blev jag nästan helt säkert blockerad. Fb svarade aldrig när jag protesterade och ville överklaga deras beslut. Aldrig.


Deras tystnad beror på att de helt enkelt inte har någon formellt giltig anledning. Jag följer policy, jag följer lagen. Jag råkar vara jurist i botten och sådant där kan jag. Men det spelar alltså ingen roll för fb. Man gör så här ändå. Berövar mig mina möjligheter att utnyttja min yttrandefrihet.
Ungefär vid årskiftet insåg jag för första gången att fb börjat använda en ny metod för att tysta mig: s k shadow banning. Det innebär 1) att mina inlägg inte dyker upp i vänners eller följares flöden, 2) att när jag delas, så sjunker mina inlägg som sänken i gruppernas flöden, så långt att ingen hittar dem.
Dessa ‘skuggningar’ brukade pågå ett par dagar, sedan slog på på igen. Man försökte väl vara subtila; såg till att några läsare alltid fick access – istället för 15.000 views kunde det bli 2.000. Kanske inbillade de sig att det skulle framstå som oförklarligt, antal views varierar ju en del beroende på inläggets popularitet och av helt slumpmässiga skäl.


Och visst är det svårare att bevisa. Men jag vet ju vid det här laget väldigt väl redan i förväg hur något kommer slå. Ämnet avgör, om det är en bild på ett ansikte folk känner igen etc. Och de mest trogna följarna reagerar ju snabbt och direkt på det mesta jag skriver. När ingen av dessa syntes till i kommentarsfälten så var det glasklart något som var skumt.


Men inte som nu. Den senaste veckans inlägg har setts av 3.466 stycken läsare. Alla 16 inlägg tillsammans! Det är mindre än 5% av det ‘normala’. Det är dessutom en felaktig siffra, det kan inte vara fler än ca 300, när jag räknar ihop antal views på respektive inlägg. Dvs mindre än 0,5%. Fb låtsas som ingenting. De inlägg jag inte delat i grupper har haft ett 50-tal views och färre än tio likes… max en eller två kommentarer. Det är nämligen mina följare som inte kan se mig i flödena. Därmed dyker jag ju knappast heller upp i andras flöden och av dem som ser mig är det få som gillar, än färre som kommenterar.


Jag vet att fb gör så här med några andra bloggar också. Det är naturligtvis på ett sätt en hedersutmärkelse. Fb anser uppenbarligen att just det jag skriver är så farligt att det inte ska få nå allmänheten.
Jag vill gärna tro att det är så också. Det är nämligen just detta jag vill bidra med. Inte bara dela ett okommenterat klipp med en beteendevetare från Handels, som vill att vi ska äta människokött ‘för miljöns skull’. Som folk kan garva åt eller bli förbannade på och sedan, när man ventilerat sina känslor, kan glömma bort utan att ha reflekterat över varför detta ens är möjligt att TV4 publicerar.


Det är helt okontroversiellt att dela sådant okommenterat. Det är ju vad TV4 t o m VILL att vi ska göra. Det är min analys av deras avsikter de inte vill ska delas. Det är a n a l y s jag bidrar med, och jag brukar lyckas formulera den både så att folk orkar läsa och förstå vad jag menar. Och jag skriver inom alla samhällsområden: invandring, islam, skola, kriminalitet, radikal feminism, ekonomi, antinationalism, klimatalarmism, arkitektur och språkvård; allt som används av kulturmarxisterna och postmodernisterna för att rasera vårt samhälle. Inte minst frågorna om yttrandefrihet. Ingenstans ska de få komma undan.


Det är uppenbarligen detta som är så farligt med mig. Att jag ger folk argumenten de behöver för att förklara vad de ofta känner och vet är fel. Ibland även för sådant de inte ännu insett är fel.
Det är sådant som är farligt. Jag är en sådan som utnyttjar min yttrandefrihet på ett sätt som faktiskt kan göra skillnad. Så då släcker fb alltså ned mig. Det är just så en diktatur fungerar.


Magnus Stenlund Sunt Förnuft

Publicerad Lämna en kommentar

Klimatreligion sa Bill. Satanism sa Bull. Lika gott det sade Måns.

En professor på Handels. Nog måste väl det vara en respektabel person? D v s en person som är beredd att göra allt för klimatets skull, enligt intervjun i TV4. Det är bara det att vad han säger får det att vända sig i magen på mig. Vi ska börja diskutera de tabu som finns kring att äta människokött – “för klimatets skull”.

Som beteendevetare konstaterar professorn kyligt att kannibalism känns tabu för de flesta av oss, inte minst vår respekt för de döda, och att detta är något vi måste försöka ändra på. Till hans lista på övervinningsbara tabun kan väl läggas äcklet vi känner över att äta sådant som självdött. Att de flesta av oss är gamla och sega när vi lämnar in, fulla av cancer och andra sjukdomar. Men jag kan på sätt och vis förstå att en sådan petitess inte riktigt platser i en 4 minuter kort intervju om hur vi ska förmås att börja äta varandra. Det finns ju andra lösningar. Den lärdomstyngde porfessorn kanske i första hand tänker på trafikdöda kotletter. Unga och fortfarande möra knarkoffer och sådana som mördats i gänguppgörelser?
*
Och vem sade förresten att vi måste självdö? Den nya klimatdiktaturen lär väl snart stipulera avrättningar till höger och vänster avseende dem som brutit mot deras flygskamsregler. Och när köttindustrin börjar få brist på dissidenter i just den frågan, så prövar man säkert gärna ännu mer radikala grepp. För oss som redan bevisat att vi inte har flerbarnsskam, och som hunnit producera fler än två barn innan vi visste att det var fel och fult, så lär det ju vara svårt att argumentera emot när jorden ska räddas. Och de som med uppsåt inte vill göra avbön och erkänna sina fel, de som använder plastpåsar hellre än påsar av papp i snabbköpet, och som hamstrat stora lager av sugrör, de lär ju inte längre brännas på bål, utan föras till slakthuset för sitt kätteris skull.
*
När en till synes frisk människa som uppnått den akademiska nivån professor på ett av landets – hittills – mest prestigefulla universitet vill att vi ska tänka efter och fundera på hur vi på bästa sätt ska kunna ‘återanvända’ människokött så kollar man först om det är första april. Sedan lyssnar man efter tecken på ironi. Svenska ‘humorprogram’ i tv brukar ju kännetecknas av dålig smak och brist på just humor, så jag tvingas se på hela inslaget för att konstatera att det förväntade avslutet, med något slags krystat burkskratt, aldrig kommer.
*
Nej det är inget skämt. Professorn konstaterar torrt att vi måste vrida och vända på varje sten, när hållbarhetsfrågorna dras till sin spets, och eftersom vi i västvärlden inte vill äta insekter så, ja då måste denna fråga väckas. Underförstått: det är ju på oss i västvärlden allt hänger. Det är vi som måste gå före och visa vägen, att kannibalism är ett hållbart alternativ.
*
Dark green med klimatdiktatur som främsta mål ankrar nu hästlängder (fulla av närande hamburgerkött) längre bort med denna absurda intervju, som visar att när vi ska rädda planeten är ingenting för heligt. (utom motståndet mot kärnkraft). Miljöpartister är de mest extrema och den här tar priset. Att räkna med att Handels försöker göra sig av med professorn är väl också antagligen för mycket begärt. Bara hen inte får plats i Europaparlamentet eller en ministerpost i nästa Löfvenministär ska man vara nöjd.


*Vad är syftet då, om det finns något? Att ankra förstås. Vi ska äcklas över överdriften, men samtidigt tänka, att om en professor på Handels tycker att vi måste gå så här långt, då måste ju klimathotet verkligen vara angeläget. Vi ska också vänjas vid sådana här groteskheter, på samma sätt som vi snart inte kan räkna bomber och skjutningar, än mindre barnrån och våldtäkter. Med våra sinnen avtrubbade går det att föra oss in i den sköna nya värld som Huxley skrev om. En ond värld, där respekten för människoliv är mycket mindre än vad den varit.


Jag fick länken skickad till mig tillsammans med brasklappen att det är den globala satanismen som håller på att växa till sig. Det är bara att instämma. Klimatreligionen har redan börjat diskutera döda människor i termer av antal återvinningsbara proteiner. Det är skrämmande och verkligt djävulskt – en mycket långsiktig plan.


Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/forskaren-undersöker-möjligheten-att-äta-människokött-finns-många-tabun-12496854

PS. Efter publicering på facebook fick detta inlägg knappt en gillning och bara ett par handfull visningar. Detta skulle visa sig vara legio under de sju dagar som följde. Man hade helt enkelt gjort mina inlägg osynliga i alla mina följares flöden. Och sett till så att de sjänk som stenar i de grupper där jag delat dem. En vecka. Sedan slog man på igen. Effekten var omedelbar. Ett par tusen läsare inom en halvtimme. Vad detta innebär? Att fb inte bryr sig om att min följarskara förstår att jag är skuggad. Att man ändå låtsas som ingenting. Så ser det ut i Sverige 2019. DS.

Publicerad Lämna en kommentar

Facebook agerar Gestapo

Jag har blockats från att dela igen, ett tag sedan det hände senast. Men det oväntade i detta är förklarat av att man istället använt sig av metoden att göra mig osynlig. Mina inlägg sjunker som stenar i de grupper där jag delar, och jag får nästan inga likes, eftersom nästan ingen hinner se dem. Jag länkar nedan till de två senaste inläggen, som alldeles uppenbart blivit dolda. Av dem som gillat (ca 400 per inlägg) är det bara tre (3) som inte nåtts förut eller gillat sidan. 0,75% alltså. Normalt är det ca 20-25 per 500 för ett inlägg av liknande slag, dvs ca 4,5%-5%, ca 6 ggr så många.
*
Fb verkar dock ha märkt att deras metod inte riktigt räcker till för att minska sidans popularitet, över 100 nya följare varje vecka är en nagel i ögat på vänstermaffian som sitter och kontrollerar att allt är politiskt korrekt på deras fina plattform. Och det värsta är ju att jag aldrig säger något som bryter mot varken lagen eller deras pryda communityregler. Då blir man, precis som Gestapo och KGB på sin tid, tvungen att bryta mot sina egna regler och tysta mig ordentligt ändå. Jag får nu inte ens bjuda in dem som gillat ett inlägg att gilla sidan! “Det ser ut som om du missbrukat denna funktion. Du kan överklaga här.” Tack. Jag har redan försökt med nedan:
*
” Varför har jag blockerats? Ni svarar konsekvent aldrig på varför jag begränsas? Jag tror att det beror på att ni gör fel. Men inte vill erkänna det. De två senaste inläggen jag har gjort är med DN som källa. En mer politiskt korrekt källa är svår att hitta. Med statistik som kommer från polisen så kan jag väl inte beslås med faktafel i alla fall? Jag uttrycker mig heller aldrig på ett sådant sätt att det bryter vare sig mot svensk lag eller mot policy.
Jag kan också tydligt se att jag redan är begränsad från att synas i de grupper jag delar. Om ni tror att jag inte märker det är ni naiva. Mina inlägg, särskilt de två jag nämnde ovan, är sådana som normalt ger mig ett stort gensvar och därmed många views. När jag får många likes från dem som följer mig, så innebär det normalt automatiskt ett visst förhållande views/likes efter viss tid. När jag ser att det förhållandet är ca 10% av vad det brukar, så beror det på att inläggen i dessa grupper sjunker som stenar. De är helt enkelt inte synliga, om man inte råkar se det absolut direkt, eller skrållar som en galning långt, långt ned i flödet. Jag får istället kanske ca 2-3 likes i stora grupper där jag annars får ca 50-60. Det är ett slags censur som är extra ful, eftersom den låtsas som om den inte ens görs.
Sluta med detta. Ge mig svar. Förklara för mig varför ni hindrar min yttrandefrihet. Ni beter er maktfullkomligt och arrogant – och fullkomligt oacceptabelt ur demokratisk synvinkel. “
*
Denna text har jag nu försökt att skicka sedan igår vid upprepade tillfällen och svaret jag får ser ni på bilden. Jag är tydligen t o m blockerad från att överklaga! Förstår dem verkligen. Det måste vara jobbigt att som ‘god’ tvingas ta emot bevis på bevis att man i själva verket tillhör de onda. DN Ifrågasätt gjorde till slut på samma sätt, deras moderatorer blev nog lite utnötta. Stackars dem.
*
OBS! OBS! OBS! Kontentan av det här:
Om du gillar vad du läser på min sida, särskilt du som redan blivit inbjuden: om du nåtts av detta så är det en ren slump. Jag kan inte bjuda in dig igen och om du vill vara (någorlunda) säker på att nås av vad jag skriver, så måste du följa och helst gilla sidan.
*
Magnus StenlundSunt Förnuft
Dolda inlägg:
Ur DN: polisens statistik över antal sprängningar och skjutningar. Det har slängts 120 bomber i Sverige i år:
https://www.facebook.com/VImedSuntFornuft/posts/729615980802576?__xts__%5B0%5D=68.ARBN3WPc3Shv1onG8FTxNyE-uOIQ9_hQh9T5YWlX8m7RIDLkiCIWY_Uy4sPVxdk0Ail5jTSsRPa1df3VpQN1ExfAdrDt36xVNC6e58worh6aq-Bp26TQ-e4YyRIGu6js9oGU3-Za51dPF2pXQmigOX6-Dp5mQzatmX9NQ0oewB_2zuijMCp87xvTZT6NoUwAlGJM07EbNeZ4bTOo3knnqy5x1JElbIQu_BjXJplbjMWyjsnqiWnjhspvrU7sUDmAzrzo-XudLJSZLgVH3DYkEsyeHhWGvPYk0KqTX1ttGoVcHnUyREwYehKuRfzmPv_epJvR5kRe9y2OCu3ejlzxC9Y&__tn__=K-R
Om Merkels, Macrons och Löfvens nya hemliga grupp som vill släppa in fler ekonomiska flyktingar i EU (ur DN):
https://www.facebook.com/VImedSuntFornuft/posts/730264660737708?__xts__%5B0%5D=68.ARAz9VUxl1uZrLaM0QPzoqfxsz2ejfkhGVpkSo_4RTXMJpAR3UYYQ976U7JvjZD9aXtSYwfMlwPTiJoBPkvLRaHQ5jPPzQ0TOrLQJHz-ptUt3zlHSbCCcCVajfSOxhS84JyEjtRqSEKKfKoyF8YVgNsZJg-XkuPrMGrXDH6mCSTwh7tW4Naja2tW8T4YHSO-8ww-F1PG7SW7XjCL925zBlbh8ww8_zTk6JmRB1H3uCA1k9K57TBTGlLEHEkHMV6eWarCf7YBVPfzK_UL1HEQNZiO9daAyyGVJAjmZqDBx0Ktoq-_zLTxKRyB_VQqOpzEYiDQMrQ1Mor2S-zSO5Y9FKA&__tn__=K-R