Publicerad Lämna en kommentar

Löfvens Coronadiktatur. Som skräddarsydd för närodlade bananer, runförbud och att täppa till truten på folk.

Nu vill Löfven ha ‘extraordinära befogenheter’ att bekämpa Corona. Man kan undra varför. Man behöver inga sådana för att fortsätta göra så lite som möjligt, så sent som möjligt. De uppräknade exemplen på åtgärder ser inte särskilt kontroversiella ut, utan lär kunna fattas av en helt enig riksdag:

Vad av detta är det som inte Löfven skulle få riksdagens stöd för även utan att förvandla Sveriges formella demokrati till en uttalad diktatur?

Partikamraterna i Danmark har redan avslöjat vad det lär gå ut på – begränsad yttrandefrihet.

Däremot så kan Löfven förväntas att få svårare att driva igenom yttrandefrihetsinskränkningar. Sådana som partikamraterna i Danmark nu röstat igenom.

Den danska åtgärden beskrivs som en våldtäkt på yttrandefriheten och den innebär bl a att man ska kunna stänga webbsidor, och  ge böter eller fängelse till personer som publicerar information om Covid-19 som inte följer myndigheternas riktlinjer. Det är lätt att hålla med om att danska sossar går betydligt längre än vad som rimligen kan motiveras, men logiken finns ändå där: när man genomför hårda inskränkningar av människors övriga demokratiska rättigheter, så kan informationsfriheten också nödvändig att adressera, för att åtgärderna ska kunna genomdrivas effektivt. Men är det verkligen detta man vill genomdriva i Sverige?

En diktatur lockar somliga mer än andra

Hittills har man ju knappt ens försökt och de åtgärder man ändå genomfört har riksdagen accepterat direkt. Vi har också en smittskyddslag som redan ger regeringen de befogenheter som kan tänkas behövas. Vad regeringen däremot inte har en självklar majoritet för är just inskränkningar av yttrandefrihet i största allmänhet, och åtgärder som är ägnade att kunna övervaka och trakassera politiska motståndare. Liggande lagförslag om ‘utlandsspioneri’, LUS, är en sådan ‘reform’ som regeringen nu kan förväntas försöka passa på att driva igenom, med eller utan extraordinära befogenheter. Morgan Johansson vill ju också förbjuda runor bl a och har en uppenbar fäbless för att täppa till truten på meningsmotståndare. Det finns säkert fler påhittiga förslag i Morgans bakficka.

Mitt namn är Morgan. Visst skulle jag passa bra som diktator? Vill man förbjuda runor har man säkert massor med andra bra idéer.

Socialdemokrater älskar makt och har fortfarande i mannaminne hur man med egen majoritet kunde göra lite som man ville under Tage Erlander. Att Corona utgör en frestelse för att ta för sig av den ska vi utgå ifrån är ett faktum. Det bokstavligen lär klia i fingrarna på sådana som Morgan och Ygeman att få driva igenom sina sakfrågor utan att behöva lotsa dem genom en riksdag är deras regering bara har ett ack så frustrerande minoritetsstöd.

Lika obehaglig är tanken att Miljöpartiets klimatextremister skulle få chansen att utöva sin klåfingrighet utan att begränsas av riksdagsmajoriteten. Åtgärder som är till för att förhindra Coronasmittspridning på kort sikt har en närmast perfekt passform för att också fungera som förment klimatfrämjande nödvändigheter på lång sikt. Allt från ransonering av flygbiljetter till krav på närodlade apelsiner och bananer.

Alla som vill ha en bikupa som diktator, räck upp en hand!

Coronatider – goda tider att driva igenom suspekta lagförslag

Corona har redan utnyttjats för att driva igenom ett stort nytt statsstöd till MSM. Ni vet de där som på krypande presskonferenser med Anders Tegnell, och i intervjuer med Löfven suttit tysta utan att ställa följdfrågor och som sedan refererat allt som sagts utan kommentar. Genom medias försorg är Sverige det enda landet i världen sannolikt, där det ännu inte är en fastslagen sanning att Covid-19 smittar asymptomatiskt, dvs innan smittbäraren visar symptom. FHM:s hela strategi vilar på det falska antagandet att så inte är fallet och detta gör förstås skolstängningar till en åtgärd med ytterst låg verkningsgrad och storskaliga testningar av symptomfria meningslösa.

Man har också i skymundan kunnat ge kommunerna ett nytt miljardstöd. Föregivet att detta har med effekterna av Corona att göra, så är detta istället förstås ännu en nödvändig injektion för att rulla vidare kommunernas invandringsakut. Utan Corona hade åtgärden nu varit uppe på löpsedlarna, tillsammans med alla problemen, och kostnaderna som dessa skapar. Här var man smarta och köpte sig själva tid. Kan jämföras med verkliga beredskapsåtgärder, såsom köp av billig olja, som Trump avsatte 50 mdr dollar för. Sossarnas beredskapsåtgärder är inte för att skydda folket, utan för att skydda sig själva.

Låt oss gissa: det blir en förlängning

Befogenheterna skulle enbart gälla tre månader. Men om Corona drar ut på tiden så är lär en förlängning ligga i korten. Och sossarna kommer ha en stark opinion för sig. Att Löfven skulle bli en landsfader tack vare viruset var något som jag tidigt varnade för och som i dagsläget ser ut att kunna besannas. Oppositionen vågar inte kritisera i detta känsliga läge och med medias hjälp framstår Löfven som lugn och trygghetsskapande i en svår tid. Den medvinden kan komma att utnyttjas för att låta nya mandat slinka in bland de extraordinära åtgärderna, i nästa förlängning, och kommer då vara svår för oppositionen att rikta uppmärksamhet mot i media, och därigenom politiskt lika svårt att invända emot. Nästa förlängning kan bli längre än så. Se för guds skull upp, Åkesson och Bush-Thor, lägg er inte platt. Kristersson har rätt den här gången: att ge sossarna ett sådant här mandat är farligt.

Nu ska vi tala klarspråk om vad vår strategi innebär!

Löfven lät sig intervjuas i DN igår för att uttrycka sina intressanta tankar om hur Coronabekämpningen gått till och ska bedrivas i framtiden. Det blev som vanligt en hoper mer eller mindre förvirrat uttryckta tankar och hopplock av vad han fått sig itutat av aptränarna, förlåt, mediestrategerna på S-kansliet. Det blev inte så bra, för Löfvens avslöjande av den svenska strategin är mer obarmhärtigt än det nog var avsett:

Vi har alltså valt en strategi som ger oss ‘betydligt fler döda’, och som samtidigt drar ut mer på tiden. Jo, det är faktiskt vad han säger.

Löfven är en av svensk historias svagaste ledare någonsin och hans begåvningsreserver, återstående att utnyttjas för bekämpning av två allvarliga hot på samma gång, Corona och depressionshotet, kan anses vara uttömda redan innan krisen kommit ur sin linda. Men minns detta noga: detta är vad sossarna är bäst på. Att handskas med makten och med hjälp av makten över media utmanövrera oppositionen. En diktatur skulle passa SAP som hand i handsken. Och den kan vips bli längre än någon räknat med.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad 1 kommentar

Alt+Delete: del 6. Danska mossar, Tollense, och stridsyxorna som kom från öst. Och så Gimle.

Som nyinvald vice ordförande i kulturföreningen Gimles Stockholm-Uppsala-avdelning vill jag inleda med en förhoppning om att även du vill gå med – ta del av ett spännande kulturutbud och på köpet bli en sann kulturbärare. Gimle har en konservativ grundsyn och vill med denna värna svenskt kulturarv och svenska traditioner. Vi är partipolitiskt oberoende och välkomnar alla som på ett eller annat sätt delar vårt stora intresse. Medlemsregistrering kan du göra här och länk finns även till facebook (Sthlm/U-a hittar du här).

Gimle handlar alltså inte bara om historia, utan om allt som har med det breda begreppet kultur att göra, bl a musik, teater och konsthantverk. Vad jag själv vill särskilt intressera er för är dock just historien. Denna krönika (del 6) är den sista i serien Alt+Delete, en inledning till min bok om den svenska fornhistorien. Länk för att anmäla förhandsintresse avseende denna bok finns här. I denna sista del vill jag peka på några särskilt spännande, ofta förbisedda eller rent av nya och okända rön. Inte minst vapenfynden i de danska mossarna.

Tillbaka till historien – de danska mossarna och folkrörelserna i öst

Ejsbøl II-horisonten, anfall riktade från Östersjön. (Ilkjaer, s. 73)

Länge rådde en idé om något slags kontinuitetsbrott under den förromerska järnåldern (500 f.Kr.-Kr.f.), och att bronsålderns solkult kunde utmålas som något väsensskilt från den asatroende vikingatidens. Ja, man vågade inte ens peka på de uppenbara parallellerna mellan vikingatidens erövringsfärder och den närmast föregående vendeltidens och folkvandringstidens folkrörelser; det verkar ha ansetts mer ’seriöst’ att förutsätta att allt varit så odramatiskt, outvecklat och småskaligt som möjligt. Grundtesen – att man var mycket fredligare förr och att bebyggelse och kult utvecklats mer eller mindre linjärt – har dock rasat samman. Idag vet vi att man sedan neolitikum har levt i samhällen präglade av våld och konflikter, som åtminstone sedan bronsålderns inledning både förutsatt hierarkiskt ledarskap och omfattande samarbeten. Mossofferfynd på Jylland och Fyn, varav det första i Hjortspring är från 350 f.Kr., visar att välorganiserade angripare besegrats, och att deras arméer varit månghövdade. Den danske professorn och arkeologen Jørgen Ilkjaer har ytterst metodiskt fastställt varifrån och när de olika angreppen kommit, bland annat med hjälp av lokala särdrag avseende funna tändstenar, kammar och sköldhandtag.[1] Dessa visar att anfallen utgått från bland annat nuvarande svenskt territorium, i flera vågor under 200- och 300-talet e.Kr. Materialet är närmast överväldigande stort, beskrivningen kräver tio tjocka volymer och flera tillägg, och slutsatserna är därför unikt välunderbyggda. Ilkjaer är förstås mycket respekterad för sin insats, även i Sverige, ingen skulle komma på tanken att anklaga honom för att inte vara tillräckligt ’källkritisk’. Något infogande i de narrativ som våra historiker sysselsätter sig med kan jag ändå inte hitta.[2] Det man istället sysselsatt sig med tycks mest ha varit att försöka hitta brister i bevisningen som länkar mossofferfynden till oss. Man vill helt enkelt inte tro. Det verkar nästan som om Ilkjaer skulle ha kommit på våra förfäder med något opassande, något som man inte vill kännas vid.

Tollense 1250 f.Kr.

Slaget vid Tollense och de europeiska bronsålderskulturerna. (karta från Lindström, Jonathan, Bronsåldersmordet, s. 235)

Än mer uppseendeväckande och ögonöppnande är fynden efter det stora slaget i tyska Tollensedalen, mindre än fem mil från den gamla svenskstaden Greifswald, vid Östersjökusten. Utgrävningar sedan 2007 visar att stora styrkor drabbat samman här redan år 1250 f.Kr., 900 år före Hjortspringdepositionen, i den nordiska bronsålderns period III. Vid denna tid räknas detta geografiska område som hemmahörande i vår nordiska kultur; de talade då PPGmc, samma språk som i Skandinavien, och även de övriga kulturella sambanden hit var starka, tydligt skild från de nordalpinska traditionerna i Sydtyskland.

Cirka 4.000 krigsmän tror man deltog i slaget och till dessa trupper skall läggas understöd och tross, som visar att de stridande var professionella heltidssoldater. De arkeologiska fynden talar för att truppsammandragningar uppbådats från både när och fjärran, vilket i sin tur implicerar att det fanns intressen att bevaka som krävde någon form av regional kontroll; ett samarbete även på överregional nivå lär ha varit nödvändigt. Minns vad jag skrev om en bronsålders-Hansa i Östersjön? Den blir ju i detta perspektiv genast mindre hypotetisk, eller hur?

När så de första genetiska undersökningarna blev klara 2017 förväntade sig många att de skulle visa en stark sydosteuropeisk dominans, på grund av den sofistikation och skala som härarna uppvisade. Istället fick man en betydligt mer lokal koncentration än vad de arkeologiska bevisen tycktes peka mot. Ett prov avsåg en gravsatt individ, med en genetisk profil motsvarande LBK-kulturens. Denna levde i området mer än 3.000 år före slaget, men graven hör till bronsåldern och kan alltså vara samtida med slaget. Gravsättningen tyder förstås på att individen inte var med, men skulle ju också kunna bero på att just denne man tagits om hand efteråt av sina egna. Ett prov ligger också ganska nära Úněticekulturens, den som rådde i trakten ca 400 år före slaget; denne individ var dock inte begravd. Ytterligare ett prov avviker – och det har verkligen en klart sydligt ursprung.  Så kanske hade man rätt ändå, om att slaget var mer än bara en lokal eller regional uppgörelse.

Genanalys av krigarna vid Tollense gav ett nordiskt resultat. Efter Sell, Christian, 217 s.54, texter av författaren.

Men de övriga 16 proven var alla mycket väl samlade i ett kluster som överensstämde med nordisk neolitisk profil, nordisk bronsåldersprofil respektive sen nordisk bronsåldersprofil. Man skulle om man ville rent av kunna tänka sig att det handlade om ett slag mellan i huvudsak nordiska invasionsstyrkor.[3]

Men återigen tycks det vara få svenska historiker som vill analysera vad dessa iakttagelser har för bäring på den svenska historien. Vilket är märkligt, för under denna tid händer det intressanta saker, inte minst i östskånska Kivik och i Mälardalens Håga. Givetvis har våra svenska föregångare påverkats av utgången i detta slag; just här gick ju handels- och transportvägarna för brons, bärnsten och skinn och troligen även för slavar. Därför är det också naturligt att tänka sig att styrkorna kom härifrån.

Sveariket – en nyckelposition mellan väst och öst

Vad som kan förklara mycket, både svearnas avsevärda historiska betydelse för Nordeuropas kulturella och politiska utveckling och det säregna svenska folkkynnet, är att Sverige ända sedan stenåldern har utgjort en mötesplats för västliga/sydliga och östliga/nordliga kulturinfluenser. Vi som växte upp under 1900-talet har ofta glömt hur starka våra band österut annars alltid varit; den uråldriga riksbildningen med Finland hade bestått i över ett halvt årtusende innan den snöpligen avslutades 1809, efter plågsamma angrepp och härjningar som fått rysskräcken att leva kvar ända in i dag. Sorgearbetet över förlusten krävde att vi vände blickarna åt andra hållet, och med järnridån klipptes halva Europa bort ur vårt kulturella medvetande. Nu har allfartsvägarna öppnats igen, lite trevande har kontakterna återupptagits med det ’Stora Svitjod’, som Ryssland kallades under vikingatiden. Östersjöns vatten är en barriär som vi tidvis har haft anledning att vara glada för, men innanhavet utgjorde länge en förbindelseled mer än ett hinder och detta gjorde det svenska Östersjöväldet (såsom stormaktstiden nu kallas i skolböckerna) möjligt. Sanningen är att våra band österut sträcker sig långt bortom historisk tid. En viktig del av vårt ursprung finns där, och ingenstans i Europa är det genetiska arvet från mesolitikums jägare så väl bevarat som hos oss. Tidvis har den östliga anknytningen också givit oss teknologiska och handelsstrategiska fördelar i umgänget och konkurrensen med våra grannar i söder och väster, inte minst när det gäller framställning av metaller; och den har definitivt haft stor betydelse för såväl vår andliga som materiella kultur.

Författarens sammanställning av för Norden väsentliga östliga kulturinfluenser och folkvandringar.

Rysslands landmassa är enorm och därför svår för oss att överblicka. Antalet förhistoriska kulturer och folkslag som levat här är närmast otaliga, dessutom har de ofta varit mer eller mindre nomadiska. Men det finns en överraskande kontinuitet som gör källflödet mer överskådligt än man skulle kunna vänta sig. Kartan ovan visar hur kontaktvägarna har gått, och de leder alla över ett område som kallas övre Volga, från flodförgreningarna med Oka och Kama. Fyra gånger har Finland varit slutmål för folkvandringar och kulturinfluenser som hade sitt ursprung här. Flera av Övre Volgas kulturer har utmärkt sig avseende metallhantering. Det sistnämnda beror inte minst på att man i Volgakröken, där dagens ryska republik Tatarstan är belägen, hade stora fyndigheter både av ren koppar och arsenikblandat brons. Härifrån vandrade den metallurgiskt framstående Abashevokulturen också långt österut, ända till Altaibergen – där man fann åtråvärt tenn, som gjorde brons ännu starkare och tillverkningen mindre riskfylld. Häpnadsväckande teknologiska framsteg gjordes, det s k Sejma-Turbino-fenomenet, och frukterna hamnade i några fall i Norden, långt innan vår egen eller Centraleuropas bronsålder formellt hade börjat. Abashevo begav sig även söderut via Baktriens avancerade BMAC-kultur, där de gjorde sig till herrar. Abashevo är alltså synonyma med de s k indo-arierna, som sedan fortsatte vidare till Indien.[4] Den stora strömmen rörde sig alltså söderut och österut, och kom att sprida sig över det enorma område som betecknas som Andronovohorisonten, d v s dagens Kazakstan, Uzbekistan och Kirgizistan. Men det fanns förstås även sådana som vandrade tillbaka åt motsatt håll, i några fall ända till Skandinavien.

Stridsyxorna

Ytterligare minst en folkvåg från övre Volga känner vi väl till, eftersom den rullade vidare över Östersjön. Stridsyxorna, (eng. Battle Axe Culture, BAC), som är sprungna ur Fatyanovokulturen, en utlöpare av det snörkeramiska kulturområdet, och som i sin östligaste del bestod av det metallbearbetande Balanovofolket, Abashevos föregångare. Med sig på resan till Östsverige hade man förstås inte bara de materiella ting vi funnit efter dem, även gudar och riter följde med – liksom vårt språk. Ända tills nyligen har man varit övertygad om att vi fått detta söderifrån, men idag vet vi att det var via Ålands hav som de första indoeuropéerna först steg iland, tillsammans med en betydande del av den genpool vi moderna svenskar gemensamt äger. Kartan ovan innehåller mycket information, det är möjligt att du kommer vilja bläddra tillbaka till den. Den är, som jag redan förvarnat om, aktuell långt in i både bronsålder och vikingatid.

Tillbaka till början

Trots flera akademiska arbeten, som visar hur väl muntlig tradition förmår att bevara historiska händelser intakta, och trots att vissa myter, som Eddans ’fimbulvinter’, i sen tid har bekräftats som en sanning, så skymtar inget tydligt trendbrott bland svenska historiker. Man tycks ha bestämt sig för att vända våra äldsta skriftkällor ryggen. Ett fåtal mer frispråkiga och progressiva arkeologer får därmed inte det stöd som behövs för att vitalisera och återskapa den för den breda allmänheten förlorade svenska forntiden. I kamp med bl a trafikvett så trängs istället ännu fler delar av historieämnet ut ur läroplanerna och den svenska forntiden avverkas på ett par lektioner. Att Ragnar Lodbrok och Uppsala görs till norska i tv-serien ’Vikings’ är därför ingenting att förvånas över, det finns ingen som ens försöker ta tillbaka vår historia.[5] Det kanske mest oriktiga som svenska postmodernister etablerat är iden om att ’Sverige inte fanns för tusen år sedan’. Det finns goda skäl att utgå ifrån att Sverige, eller Svithiod, var ett begrepp som existerat långt bortom mannaminne även för dem som levde då. Kanske i över tvåtusen år. Och även långt innan dess fanns somliga som idag kallas svenska eller nordiska, nämligen gudarna. Det är på många sätt med dem – och de folkstammar som höll dem för realiteter – som vår historia börjar.

Magnus Stenlund

PS. Detta var bara början på början, dvs inledningen på den svenska och nordiska forntid som jag velat ta mig an. Det verkligt spännande får du alltså ge dig lite till tåls med. Ditt förhandsintresse anmäler du här!
Tidigare publicerade delar av denna bokinledning hittar du under fliken Sverige/svensk historia/Alt+Delete.


[1] Ilkjaer, Jörgen – Illerup Ådal Archaeology as a Magic Mirror, 2003 utgör en engelsk sammanfattning och uppdatering av de tio volymerna.

[2] Naturligtvis menar jag då inte referenser avseende t ex vapenjämförelser. Det är i den breda svenska historieskrivningen som de danska mossarna inte vill passa in. 

[3] Sell, Christian –Addressing challenges of ancient DNA sequence data obtained with next generation methods, 2017, s.47, 52ff. Källan är fritt tillgänglig på nätet.

[4] Parpola, Asko – Formation of the Indo-European and Uralic (Finno-Ugric) language families in the light of archaeology/ Revised and integrated ‘total’ correlations, 2012, s.138ff.

[5] Javisst var Ragnar Lodbrok historisk – och svensk. Mer om honom senare.

Publicerad 2 kommentarer

En dansk sjuksköterska tjänar idag mer än en svensk civilingenjör.

DI skrev igår om att ‘BigMac-index’ talar för fortsatt kronfall. Det är ju insiktsfullt. Men så sent som i våras var ‘marknaderna’ övertygade om att fallet var tillfälligt. Precis som det tydligen varit i fem års tid. Att en svenskt tandläkare snart bara har halva lönen mot sin danske kollegas, eller att en normalsvensk inte längre har råd att semestra i Norge betraktas heller inte som ett problem. När Robert Bergqvist på SEB i somras såg noll problem på den svenska ekonomiska himlen, i DN-intervju, så var det med fingrarna korsade bakom ryggen och bisatsen ‘för bankerna, alltså’ svald mellan tänderna.

Och när Wolodarski inför valet 2018 gick igenom allt som var så fantastiskt bra med vår ekonomi, så nämnde han som av en händelse inte kronfallet, som inte heller dök upp på nyhetsplats i DN vad jag kunde se, under hela valrörelsen. Det kronfall som sedan Löfven tog över gjort oss 50% fattigare mot amerikanerna och mellan 15-25% fattigare mot alla européer.

DN:s lönejämförelse med danskarna är ett bevis om kapitulation. Det tjänar inget till att försöka dölja skillnaderna längre. För den som tycker det är trist att vi har så låga undersköterskelöner, så kan nämnas att detta delvis också beror på att vi släppt in rätt stora mängder med sådana som inte är fullt kvalificerade. Det var en win-win för Löfven; minskad arbetslöshet, främst bland nytillkomna. Hur patienterna upplever det är en annan sak. Och DN tar inte ens upp läkarlönerna. Där lovar jag att det skiljer ännu mer, som det gör för alla högutbildade.

En svensk systemutvecklare tjänar mindre än den danska undersköterskan och bara ett par tusenlappar bättre än ett danskt butiksbiträde. Min son jobbade i butik som sommarjobb, det kan vara nog så slitsamt, så inget ont om dem, men nog ska det märkas något när man offrar flera år på att utbilda sig och skaffar sig skulder istället för att tjäna pengar. Många svenska akademiker hinner med dessa löner aldrig ens komma ifatt en byggarbetare eller mekaniker, efter att studieskuldsåterbetalningen räknats av; pengarna i början av karriären har ju mycket större betydelse än de som kommer i slutet. Och visst finns det fortfarande många akademikerbarn som har det bättre ställt från början, med mer välbeställda akademiker som föräldrar. Men så kommer det ju inte vara i nästa generation. Och det finns också dem som inte alls har den bakgrunden, sådana som vi förr talade om kunde göra ‘klassresor’. Men det var på den gamla goda meritokratins tid. Idag är det mindre sannolikt att begåvningar med arbetarbakgrund ens vill göra en sådan – och gå back på affären.

När en svensk civilingenjör tjänar 38 000, så har det krävts toppbetyg från gymnasiet och fem års universitetsstudier – med studieskulder, istället för hantverkarens lön, under tiden, för att nå dit. Antalet studieår gör det dessutom svårt att få full pensionspoäng, trots relativt svenskt genomsnitt en hyfsad lön. Men ingenjören tjänar inte bättre än en dansk sjuksköterska! Det är inte bara ‘orättvist’, mht utbildningskraven, det stämmer mycket dåligt med omvärldens värdering av ingenjören. Och det farligaste av allt för vårt land är att de högst avlönade (= högst beskattade och bäst utbildade) oftast har visat sig mycket mycket mer lättrörliga. Ur statens synvinkel de vi investerat mest i och förväntar oss mest i gengäld från.

Skatterna ovanpå usla akademikerlöner gör våra välutbildade till världens i särklass mest högutbildade i förhållande till lön efter skatt. Det har vi iofs varit länge, men nu är gapet stoort till tvåan. Och som om det inte skulle skapa nog grogrund för ‘white flight’ så släpper DI ‘bomben’ om alla finansmän på Östermalm, som drabbats av klockstölder och väpnat rån under mordhot i sina egna hem. De där ‘rikingarna’ alltså. Nu pratar de inte negativ ränta eller ens valutakursfall längre. De pratar om kriminaliteten – och vart man ska flytta.

Sossarna anade förstås att detta förr eller senare var på väg, de är inte dummare än att de kan dra en trend och se vart den leder. Och deras lösning, på de problem man ställt till, såg ut som det brukar: exitskatt! De är nog idag mycket ledsna över att de inte hann trycka igenom den, för nu håller man på att tappa greppet fort om dessa mumsiga skattesubjekt och deras sköna kulor. Om någon inbillar sig att regeringen inte kommer höja skatterna när ekonomin nu viker så är det naivt. Man kommer ju bli så illa tvungna. Trots att t o m finansministern inser att detta bara ytterligare kommer späpå den onda cirkeln med utflyttande ‘närande’ – samtidigt som inflyttande ‘tärande’ fortsätter i en aldrig sinande ström. Och när jag sägr tvungna, så är det förstås sant bara i en politisk verklighet. Den enkla lösningen, som skulle vända båda migrationsflödena snabbt vore att sänka socialbidragen. Men det är som sagt inte ens på den politiska kartan.

Så var det då bara en sak till: misstänkt ebola i Malmö! Falskt alarm denna gång. Är det någon som inte tror att det kommer fler? Vem tror att sådana rykten kommer hjälpa Sverige att behålla sina miljardärer – och för den del några ‘skattebönder’ överhuvudtaget? Det kan ju ha varit ännu ett skäl till varför detta var det första möjliga ebolafallet vi fått höra talas om – trots att det förekommit flera stycken misstänkta sådana redan, bara på Skånes universitetsjukhus.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad Lämna en kommentar

När danskarna ‘stärker’ gränsen mot Sverige är det för att vår grövsta brottslighet är 6-8 gånger högre än där. PINSAMT är bara förnamnet.

Det är uppenbart att de båda s-kollegerna träffats i förväg för att den (s)venska reaktionen skulle vara förberedd på detta svidande nederlag för det nordiska samarbetet. Damage control. Bättre att (S) i DK gör det nu än att andra gör det sen. Det ska låta som om allt är som vanligt, inget att se här inte.

Men vi har haft öppna gränser mot Danmark sedan någonstans efter kriget, långt före EU, och de har aldrig utmanats av några kriminella. Detta som nu händer visar att Sverige straffat ut sig. Norge och Finland lär snart följa efter. Ännu ett straff för skötsamma svenska medborgare – att solidariskt ta som en ‘nödvändig kostnad’ för vår exceptionella invandringspolitik.

Att Sverige stängde gränsen berodde som bekant på att ‘den moraliska skyldighet’ vi tagit på oss blev en aning övermäktig, inte på att Danmark per se är fullt med bombkastande terrorister och våldsverkare.

När lilla Malmö har 63 skjutningar på 5 år, medan 4 gånger större Köpenhamn har 30 så innebär det mer än 8 ggr högre per capita. Sthlm har 6 ggr högre än Kph. (siffror t o m 1:a halvåret 2015, och det har inte blivit bättre sedan dess).

Och när allt görs för att minska skjutningarna ökar istället bombdåden. Fördel: svårare att åka fast. Nackdel: en och annan oskyldig drabbas. Inget för dem med lite samvete och känsla för fair play alltså, men sådana existerar inte i de här gängen. När det sprängs bomber mot stadshus och polisstationer är det istället relevant att tala om terrorism; syftet är att minska samhällets motståndsvilja mot de gängkriminella, vars vapenarsenal är fullt i klass med IRA:s eller Rote Arme Fraktion eller PLO.

Sådant ska ingen civiliserad befolkning behöva vänja sig vid. Men med Löfven vid rodret är det närmast en uttalad strategi. Anständiga ledare skulle ta sitt ansvar, istället skyller Löfven på Djursholmsborna.

Svenska passet har varit en av världens bästa dörröppnare. Löfven och Reinfeltregimerna har tillsammans smutsat ner det genom att dela ut det till allsköns desertörer, våldsverkare och terrorister från mellanöstern och Afrika. Det är inte svårt att förstå att vårt pass devalveras i värde nu, på samma sätt som kronan. Det kommer bli värre.

De som kastar bomber borde inte få vara del av vårt samhälle. Det ska tydligen behöva sägas av en danska.

Magnus Stenlund

Sunt Förnuft

https://www.dn.se/nyheter/varlden/danmarks-statsminister-vi-starker-gransen-mot-sverige/

Jämförelse skjutningar t o m 2015 1:a halvåret:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/extrem-situation-jamfort-med-grannlanderna

Publicerad Lämna en kommentar

Dansk klimatforskare vill flytta huvudstaden innan den hamnar på havets botten.

’En av Danmarks främsta klimatforskare’ vid namn Karsten Arnbjerg-Nielsen, varnar nu för att landet måste byta huvudstad. Köpenhamn kommer ju hamna under vatten. Den käre Karsten är minsann professor och har räknat mycket noga på det här: 25% av stadens budget kommer gå åt till att reparera hus och infrastruktur. Professorns råd publiceras naturligtvis inte i någon av huvudstadens tidningar, utan i Jyllandsposten, som väl kantänka vill flytta huvudstadsfunktionerna till Århus, eller till och med lilla Viby, där tidningen har sitt huvudkontor. Av någon mystisk anledning verkar man helt inställda på att utan åtgärd låta köpenhamnarna sjunka ned i havet, när de väl blivit av med kungahuset och folketingsledamöterna. Med samma tänk så kan vi i Sverige alltså i godan ro se på medan Malmö blir till havsbotten. Ja, det är ju ingen dum tanke alls faktiskt.

Det här är i bästa fall en sådan där tidningsanka, som ingen tar på allvar, men det faktum att DN publicerar den på löpet högst upp signalerar inte bara att dagen saknade större nyheter, utan också det ständiga intrummandet av klimatalarmistiska nyheter. Vi ska tänka ’ingen rök utan eld’ när sådana här idiotier blåses upp helt utan proportioner. Och lägga nyheten till en lång rad andra nästan lika fåniga nyheter, som tillsammans skapar upplevelsen av det ytterst angelägna i att vi släpper allt för att gå ut på stan och strejka för klimatet. Eller bara lägga oss på soffan och brottas med vår enorma ångest.
*
Klimatalarmismen kännetecknas inte direkt av att komma med konstruktiva pragmatiska lösningar. Som i det här fallet. Så smart! Tack vare Karstens goda råd hinner danskarna ställa om och kan lugnt låta Köpenhamn sjunka ned i havet. Karsten målar upp vad som kan hända när klimatet stigit fyra grader. Dvs drygt fyra gånger mer än under de senaste 150 åren. Så vi är alltså 600 år framåt i tiden. Med tanke på att den långsiktiga kurvan lutar mindre sedan 1994 och faktiskt nedåt de senaste tre åren, så antar jag i alla fall att man här tänker riktigt, riktigt långsiktigt.
*
Bara en fråga – vad gör man när den globala temperaturen stigit med 6 grader och hela jorden mer eller mindre alltså står i lågor (enligt Lymas bok ’Six degrees’)? Finns det andra tips för den situationen? Och Seychellerna finns kvar, trots domedagsprofetiorna om att öarna skulle vara borta på femton år. Profetior om katastrof man gjorde på 1980-talet alltså. Och som Al Gore på 00-talet förnyade och snabbade på till 10 år. Ska vi gissa att den danske ‘forskaren’ har en prognos på fem år i sin ‘vetenskapliga’ modell?
*
Det här visar hur klokt tänkt det är när Trump vill förbjuda så kallade ‘katastrofscenarion’ i vetenskapliga rapporter. De saknar annat syfte än att måla fan på väggen, skapa rubriker och göra folk oroliga – eller förbannade – helt i onödan.
*
Det lär gå rätt makligt även i trakterna av Själland och Skåne, där landmassan sjunker. Men ett litet förslag bara: om det nu kliar i fingrarna att verkligen göra något istället för att bara skapa rubriker, hur vore det att ta några spadtag och bygga en vall? Men du kan ta det lugnt i så fall, du lär hinna skyffla en del innan det rinner över. Ökningen av havsvattennivån har varit totalt ett par cm sedan 1980-talet.
*
Magnus Stenlund
Sunt förnuft

DN:https://www.dn.se/nyheter/varlden/klimatforskaren-danmark-borde-byta-huvudstad/

Publicerad Lämna en kommentar

DN gör klimatet till avgörande valfråga i DK

Svensk nationaldag får handla om Danmark, för det är – precis som i äldre tider – måhända där vår nations öde avgörs. Skillnaden är att förr skulle vi sagt riskerar att avgöras, nu är det snarare en from förhoppning. Men är det fortfarande så efter valet?

Danska väljare har röstat fram ett vänsterblock till majoritet i det danska Folketinget. Varför gjorde man något så dumt? Enligt DN berodde det på klimatet. Det är klart DN vill att det ska vara så. Och på sätt och vis kan man ha rätt. I Danmark har nämligen den stora frågan – invandringen – nästan helt desarmerats av Löfvens danska systerparti (s)ocialdemokraterna.
*
Vi som har förstått hur galen den svenska invandringspolitiken är gör ofta danskarna till förebild. Vad vi gärna glömmer bort är att danskarna trots allt är väldigt lika oss i väldigt mycket. Fast aningens mindre extrema. De är inte rasister, även om svensk media och svenska politiker gärna utmålar dem så. Och det betyder bl a att när sossarna går så långt att repatriering, dvs återsändande, är ett legitimt förstahandsmål i immigrationspolitiken, då är det trots allt få som vill gå ännu längre. Man vill ju inte vara ‘rasister’. Dvs bland annat inte se islams onda ideologi för vad den är.
*
I Sverige skulle ett parti som SD sannolikt inte ens finnas om Löfven hade gjort som danska S. Samtidigt så är det danska valet en fingervisning om att det kommer vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt att angripa problemen tillräckligt resolut. Det starkt islamkritiska partiet Stram kurs, som vill förbjuda religionen (eller snarare: den totalitära ideologin) får bara 1,8% och missar därmed plats, Dansk Folkepartiet gör ett katastrofval och halveras nästan.
*
Det vill säga, när folket anser att man ‘gjort nog’ så tycker man inte att de invandringskritiska partierna behövs. Det är förstås ett misstag. Och ännu värre är det om man låter sig bli slavar under klimatpolitiska floskler. Men det är fortfarande sju resor bättre än hur det ser ut här i Sverige.
*
De danska sossarna backar någon procent, trots DF:s ras, så det är inte någon total triumf. Och om man lierar sig med de mest extrema vänsterpartierna så kommer politiken inte leda Danmark rätt. Tino Sanandaji, och flera andra, som gissningsvis vill skapa en lite mer ‘respektabel plattform’ för sig själva och komma in i finrummet upprepar ofta att allt inte bara är invandrarnas fel. Det skulle ju även jag kunna göra, om det inte vore för att det gav ett rätt så missvisande intryck.
*
Så här ligger det till: allt är postmodernisternas fel. ALLT. Och deras i särklass största och allvarligaste fel är invandringspolitiken. Största, eftersom den har avgjort mest betydelse för ekonomi och (brist på) välfärd. Allvarligast, därför att den är så stört omöjlig att göra ogjord. Men postmodernisterna går också 100% fel när det gäller (brist på:) yttrandefrihet, (alldeles för mycket:) feminism, antinationalism, kultur- och historierevisionism, marxism, och inte minst klimatreligiösa frågor. Etthundraprocent. Mittenpartier är infekterade, klassiska högerpartier som moderaterna är inte oanfrätta. Men det är vänstern som drivit idéerna.
*
Danmark lär med en vänstermajoritet få dras med många av det postmoderna idégodsets inflammatoriska effekter, och i invandringspolitiken ska bli spännande att se om danska (S) lyckas hålla en tillräckligt stram kurs (sic!). Klimatgalenskaperna krävs uppenbarligen en fullständig avprogramering av befolkningen för att man ska ta sig ur, precis som här. Greta har visat sig vara farligare än vad många trott – en viktig anledning till DF:s tillbakagång utan tvekan och en restriktion för SD:s framgångar i Sverige, där klimatreligionen hotar att få farligare konsekvenser än någon annanstans. Inte ens verkligheten verkar kunna ändra på det.
*
Vad vi i Sverige kan som bäst hoppas på just nu är att komma i en dansk situation. Nämligen att – även om absolut ingenting tyder på det – SAP gör helt om i invandringsfrågan och tar efter sitt danska systerparti. Ett socialdemokratiskt parti som värnar sina kärnväljare, och inte bara talar om utan genomför åtgärder som SD i Sverige bara drömmer om. Det kanske är en modell trots allt, Löfven?


Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://www.dn.se/nyheter/varlden/ingmar-neveus-oron-for-klimatet-avgjorde-valet/
https://www.dn.se/nyheter/varlden/danmark-pa-vag-mot-vansterregering/
senaste valresultatsuppdatering: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/paludan-tycker-att-han-redan-lyckats