Katerina Magasin skriver om författaren Lars Agerstig och hans facebookgrupp, som plötsligt inte länge existerar. Facebook har utan förvarning tagit bort den. Eftersom jag regelbundet delat mina inlägg i denna grupp så ser jag det som en personlig skyldighet att sprida denna information. Men naturligtvis är det en större fråga än så. Agerstig vet inte varför man raderat gruppen, han kan bara gissa. Kanske har det att göra med uppmaningen om att skicka mail till politikerna, en typ av aktivism som på intet sätt är olaglig, till skillnad från många av de påhitt som vänsteraktivister ägnar sig åt (som t ex att vägra gå i skolan). Kanske är det helt enkelt bara en fråga om att gruppens medlemmar har obekväma åsikter. Min egen gissning är att man utmanade maktmisbrukarna extra mycket genom att låta användarna dela sina åsikter fritt, utan förgranskning. Maktmissbrukarna ser helt enkelt särskilt allvarligt på sådant i det här landet – vanligt folk ska hålla tyst, knyta näven i byxfickan och yttra sina åsikter hemma vid köksbordet, ingen annanstans.
Själv startade jag min blogg SuntFornuft.space efter att ha blivit trakasserad av fb under mer än ett års tid, med ständiga blockeringar för delning och sedan även s k shadow banning, som innebär att det jag skriver inte syns i andras flöden och att mina inlägg i grupper sjunker som stenar, dit ingen hittar dem. Det var systematiskt och det skedde bl a under hela perioden tre veckor före valet. Genomgående – utan ett enda undantag – har fb agerat på detta sätt utan att förvarna eller förklara vad som varit felet. Tidsfrister har givits, men utan att berätta om varför. Och de överklaganden som jag gjort har aldrig besvarats. För shadow banning, som fb inte ens medger skulle förekomma, finns förstås inga frister, man låtsas inte om att sådan ens existerar.
Det är visserligen så att fb har community-regler som är betydligt mer inskränkande än svensk lag avseende yttrandefrihet. Men sanningen är att reglerna är så förbjudande att mycket mer än vad som sägs i de högerorienterade grupperna skulle kunna censureras, om fb ville att så skulle ske. Men det vill man ju uppenbarligen inte; censuren drabbar högern, inga andra. Till vänster bryr man sig knappast ens om att rensa ens sådant som faktiskt bryter mot lag. Och detta att bestraffning sker utan förvarningar, förklaringar eller ursäkter – det är så flagrant! Ett beteende som nästan avsiktligt verkar vilja påminna oss om hur DDR:s Stasi och Sovjets KGB. Man skrämmer och hotar sig till en lydnad och självcensur på det här viset. Och det är ju en direkt nödvändighet dessutom, eftersom man annars skulle inveckla sig i resonemang som övertydligt skulle visa hur partiska och orättvisa bedömningarna är, som görs.
Plattformarna är generika, precis som margarin. Vi måste få använda dem.
Den rätta frågan att ställa är varför facebook och de andra stora plattformarna (twitter, youtube, linkedin, instagram) ska ha rätt att begränsa yttrandefriheten mer än lagen gör. De är generika (det är därför jag skriver deras namn med liten bokstav), de kan inte jämföras med mindre plattformar – och de vet detta. Alla påstås vara välkomna, ändå mobbar man dem som företräder en viss åsikt; det är en uppenbar motsägelse som borde göras olaglig – om det inte redan är så. Den skevheten påverkar och hotar demokratin i hela västvärlden. Idag är det näst intill en nödvändighet att vara på fb också av andra skäl, ja, det anses närmast suspekt att inte vara det. För den som blockeras måste man som regel alltså räkna med allvarliga konsekvenser.
En grupp här, en sida där; demokraturens kreatur gör sina framstötar i tillfälliga kliv. De som inte tas av banan kommer självcensurera ännu hårdare, och många stänger sina grupper helt för andras inlägg än sina egna. På detta sätt tystnar det fria nätets öppna diskussion långsamt till en viskning, strypt av regimen och MSM i en ohelig allians. Hur mycket kommer vara kvar ens till valet 2022? I den här takten kan vi förvänta oss att bara några få och hårt hållna grupper existerar vid det laget. Och tre veckor före den 19:e september lär de mest inflytelserika bloggarna för säkerhets skull ha blockerats från att delas. Ingen kommer sannolikt bry sig särskilt om Lars Agnestig och hans grupp; den är för liten trots 35.000 medlemmar, och ett perfekt mål ur fb:s synvinkel. Men alla kommer bli varse skillnaden när de fria grupperna är borta och därmed allmänhetens möjligheter att göra sin röst hörd.
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft
PS. Yttrandefrihetsombudsmannen (YO) har både en egen sajt och en facebooksida. Här kan man bl a se vilka regler fb och de andra plattformarna har och man kan vända sig till YO med klagomål och i principiellt viktiga frågor även få hjälp att driva process. Hittills har man engagerat sig i mål där Näthatsgranskaren är inblandad och som gäller Lagen om hets mot folkgrupp. DS.