Publicerad Lämna en kommentar

Vikingen som bad till Allah – numera en sanning bland världens allmänhet.

Hur många människor i världen tror idag att islam var en del av den nordiska vikingakulturen? För två år sedan antagligen ingen. Men tyvärr måste vi anta att det bland miljontals människor, även svenskar, spridit sig sådana villfarelser.


Detta efter att arkeologen Annika Larsson i september 2017 gick ut med sina ’forskningsresultat’ avseende textilfragment av s k brickband från ca 900 e Kr, funna i Birkas gravar. På det ena skulle det med kufiska tecken (ung. ’för-arabiska’) enligt Larsson stå ’Allah’ och på det andra ’Ali’, profeten Muhammeds kusin.
Det sensationella ligger i att brickvävning är en nordisk vävteknik – allt talar alltså för att brickbanden var tillverkade i Birka eller i omnejden, inte i mellanöstern, där den kufiska skriften hör hemma.
*
Larsson spann sedan vidare på sin teori på ett sätt som gjorde det lätt att skapa rubriker med nyckelinnehållet ’forskare konstaterar’ och ’vikingarna bad till Allah’. Inte bara i Aftonbladet. Utan även bl a i SVT, SR, Yle, BBC, The Guardian och New York Times. Trots att Larssons ’forskning’ inte ens förtjänar kallas så – se nedan. Men medias dementier har varit få och är bara av ett fåtal lästa.
*
Vad spelar detta för roll då? Jo, dels är det på detta sätt som fake news vinner inträde snabbast, med forskarens underskrift och medvetna medverkan. Om inte ens universitet och forskare håller sig till sanningen, utan driver åsiktsagendor, så eroderas all auktoritet – sådan som expertis både ska och bör ha. Vi litar inte på dem vi har haft mycket god anledning att lita på och i framtiden kommer få ännu större anledning att lyssna på, i takt med att all kunskap blir alltmer specialiserad. Detta är en mycket farlig utveckling som ingen utom etablissemanget självt kan göra något åt, och det kommer även med rätt ambitioner ta mycket lång tid att återupprätta vad som redan rivits ned.
*
Dels sprider Larsson en historierevisionistisk osanning. Jämför gärna med förintelseförnekandet, så förstår väl alla vad en sådan praxis (särskilt bland forskare) kan få för konsekvenser. Och det gäller inte minst just här: islam är förutom en religion en ytterst aggressiv totalitär ideologi med drag som gör den helt inkompatibel med västerländsk demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Larssons uppgifter är väl ägnade att underbygga denna ideologis insteg i vårt land. Hävdandet att ’ramadan är en gammal svensk tradition’, är bara ett av flera exempel på mer eller mindre befängd påståenden, som härigenom får lättare att slå rot. Och som sedan banar väg för införande av sharialagar med fler påtagliga konsekvenser.
*
Dels är det vårt i särklass mest kända varumärke, vikingen, som på detta sätt parasiteras på, undermineras och medvetet avglorifieras. Alla som är innehavare av riktigt bra varumärken brukar annars vara noga med att vårda dem. Från Coca Cola till Beatles. För svensk turistindustri är kopplingen utan tvivel viktig och kunde göras långt mer betydelsefull om man valde att gå den vägen, såsom norrmän och danskar har gjort. Men vikingens betydelse är stor också för andra länders syn på svensken. Bilden av honom (nej, inte hen) är nämligen mycket positiv. Överallt – utom på svenska muséer och i det svenska postmoderna kulturetablissemanget.
*
Pressmeddelandet från Uppsala universitet fick alltså viral spridning och här hemma anordnades snart därpå en stor utställning i Enköping med ett tema där Larssons brickbandstolkning var av central betydelse, trots att kritikerna nu i strid ström börjat anmäla sig. Man ville nå ut till allmänheten med ”en forskning som inte nödvändigtvis stämde överens med den traditionella bilden”. Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet som hade det öppna syftet att ’ifrågasätta myter om genus och sociala roller, estetik och nationell identitet under vikingatiden’. Och tänk, Larsson hittade verkligen just vad man var ute efter!
*
Så här frankt gick Larsson och Uppsala universitet ut i pressmeddelandet som offentliggjorde nyheten:”Här används andra forskningsmetoder än gängse teoretiska, eftersom resultaten ska nå en bredare publik […] I Koranen står att man i Paradiset bar kläder av siden, vilket tillsammans med textbandens inskriptioner kan förklara den utbredda förekomsten av siden i vikingatida gravar. […] Förmodligen var det vikingatida gravskicket påverkar av islam och tanken om ett evigt liv i Paradiset efter döden.”
*
Allt detta kan förstås avfärdas som infantilt nonsens. Arkeologen Andreas Forsgren har förtjänstfullt sammanfattat kritiken i en skrift som tyvärr först nu publicerats. Larsson har för att få ihop ordet ’Allah’ tvingats klippa och klistra ihop delar av brickbandets mönster, vrida på dessa bitar, sedan spegelvända dem, och det som kommer ut är enligt en amerikanska professor, Stephennie Mulder, inte ‘Allah’ utan ’Illah’. Dessutom är den variant av kufiska som här jämförs med inte fullt utvecklad förrän på 1500-talet… Brickbandet med ’Ali’ har slutligen en nästan exakt kopia, funnen i Norska Snartemo. Men Snartemokopian är från 500-talet, alltså innan Muhammed och hans kusin ens var födda. Se där, lite förödande kritik, som rätteligen borde ha tvingat Larsson att betala tillbaka sina stödpengar.
*
Jag vill tillägga att slumpens skördar gör väldigt mycket möjligt, när alla språk och alla kulturer sammanställs. Eller hur förklaras annars bilmärken som ’Honda Fitta’, Mazda Laputa (spanska=hora) och Buick Lacrosse (Quebec-franska = masturbera)? Knappast var man ute efter de lokala ofrånkomliga associationerna, och om vi får klippa lite i texten så blir möjligheterna oändliga. Men när Uppsala universitet och Larsson till slut själv ändå gick ut med en dementi, så var den full av självömkan. Hon hade blivit ‘påhoppad’ och ‘kritiken var i många stycken oriktig eller missvisande’. Ynkligt, eftersom det naturligtvis är irrelevant om det också förekommit felaktigheter i kritiken – det räcker med att bemöta/konstatera de helt korrekta invändningarna.
*
Detta kvasivetenskapliga projekt fick alltså inte bara pengar från Riksbankens jubileumsfond, stöd av Uppsala universitet och blev ledmotiv för en utställning om vikingakultur. Uppfattningen kablades ut som en sanning över hela världen. Och många, många är det som läst och tagit till sig detta som en sanning.
*
Ponera att Larsson istället funnit stöd för ‘ariska kopplingar’ till de indoeuropeiska gravarna i Tarimbäckenet, med mumifierade vita, ja fullständigt rasrena föregångare till germanerna. Och att hakkorsen på brickbanden – jodå, sådana fanns det gott om – visar att den nazistiska ideologin levt i flera tusen år. Hade Riksbankens Jubileumsfond finansierat detta också? Hade man skrivit okritiskt om detta i såväl Aftonbladet som New York Times? Utan dementi?
*
Vad den virala nyhetsspridningen om Larssons klipp-och-klistrade brickband visar är att detta också naturligtvis skulle vara fullt möjligt. Men inte i vår tid. I vår tid måste vårt förakt och skepsis i förhållande till etablissemangets auktoritet vara riktade mot vänstern. Det är därifrån den farliga propagandan och indoktrineringen sker.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

källor:Andreas Forsgren: Brickbandet från Birka och Allah. Ett exempel på historieförvanskning, ur Historielärarnas årsskrift 2019

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Ow1eA/ovantade-fyndet–vikingarna-akallade- allah-som-en-bon (obs: AB ändrade i en sen version rubriken ’åkallade Allah’ till ’kan ha åkallat Allah’, se inläggets bild för den första versionen).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *