Bilden avser världsledarnas privatjetar vid mötet ‘Climate Change Summit’ i Davos, då den s k klimatkrisen diskuterades. Samma elit har beställningar på flera plan. 240 mdr kronor per år under det kommande decenniet. Enligt The Guardian handlar det om klimataktivister som Leonardo di Caprio, Al Gore och John Travolta bl a. Den sistnämnde har själv redan fem plan. Nej, det handlar inte om ironi. Det finns ingen anledning att misstro siffrorna. I takt med att klyftorna mellan de superrika och alla övriga växer, så är det så klart viktigt att diskutera klimatet. Om man lyckas fokusera på detta så kan man undvika att fokusera på klyftan. Det är givetvis en poäng i sig självt.
Om man sedan kan ta sig till mötet på något annat sätt eller inte är egalt. Det är ju inte så att de här ledarna tror på riktigt att det spelar roll hur de beter sig, vare sig som förebilder eller i form av konkreta utsläpp på marginalen. De gigantiska CO2-utsläpp som krävs per resande individ för att tillverka och resa med privatjet är ju ändå en bara en liten molnsudd på himlen.
ur Fria Tider, ingen nyhetsrapportering världsledarna störs så mycket av.
De här människorna värderar sin egen tid betydligt högre. Och de är lika måna om att imponera på varandra. Ni förstår att det är ju också viktigt att markera tillhörighet och betydelse inför ett sådant här möte – man kan inte förvänta sig att bli tagen på allvar om man anländer med reguljärflyg och taxi. Än mindre om man skulle tagit tåg och buss – då är man ju wacko, ett freak som gått på hela Greta-prylen som den var hens egen, då har man ingens förtroende.
För de här människorna handlar det om att inte hamna utanför, att vara med i loopen. När världen går i riktning mot mer klimatpanik är det viktigt att hålla sig a jour: hur seriöst måste jag ta det här? Hur kan jag försäkra mig om att få vara med på ett hörn, behålla min makt – eller kanske öka den? Mina företag, vad gynnar dem och hur ska jag manövrera för att de ska gynnas mer – och framförallt säkerställa att de inte hamnar på efterkälken?
Borde de inte också fråga sig: mina väljare, hur ska jag möta dem, hur gynnas de på bästa sätt? Det kan man tycka. Men det är det enda vi kan vara säkra på att man inte gör. Raden med privatflyg visar istället på en total arrogans; de är så säkra på sin kontroll över media att det inte finns anledning för dem att ens låtsas vara klimatmedvetna. De vet att det kommer spridas (sådan här) negativ rapportering på nätmedia, men det är inom en alltför liten krets för att det ska spela roll för dem.
500 forskare kräver att FN backar: ”Det finns ingen anledning till panik”. I världen finns det naturligtvis fler klimatforskare än 500 stycken. Men att så många har undertecknat brevet till FN visar ändå något väldigt viktigt: nämligen att den påstådda enigheten kring klimatalarmet är en bluff. Samtidigt fälls Mann, skaparen av ’hockeyklubbs-teorin’, i domstol för sin brist på forskningsbevis. Det mest välanvända ’beviset’ för att klimatet löper amok är av allt att döma fejkat även det.Kände du inte till något av det här? Det är inte så konstigt. MSM hoppas tydligen kunna tiga ihjäl saken.
500 forskare ifrågasätter IPCC
Forskaruppropets initiativ borde skaka om; det ska inte vara rimligt och möjligt att fortsätta luta sig på någon form av ’majoritetsprincip’, där enda argumentet som klimatalarmisterna ansett sig behöva är: ”Varför lyssna på den där förnekaren, som [valfria pejorativa omdömen, misstänkliggörande och rent förtal], istället för alla de tusentals seriösa forskarna som står bakom IPCC?” (Om du orkar, klicka på länken till AktuelltFokus så ser du exakt vad jag menar vad gäller hur sådan ‘argumentation’ ser ut).
De argument som de slentrianmässigt avfärdade ’förnekarna’ för fram i sitt brev till FN är utmärkta och sammanfattar de absolut viktigaste punkterna i kritiken mot IPCC. Man har valt att uttrycka sig relativt lågmält men ändå är kritiken öronbedövande: ‘there is no urgency’; ‘both natural and anthropologenic causes’; ‘warming is far slower than projected’; ‘IPCC relies on inadequate models’; ‘CO2 is plant food, not toxic’; ‘there is no increase in natural disasters’; ‘policy must respect scientific and economic realities’. Det skulle ha gått att vara än mer kategorisk. Men det viktigaste är ändå att man på detta sätt markerar att en stor del av forskarsamhället faktiskt inte stöder IPCC. Detta måste räcka för att ge de religiösa den ’wake up’-örfil de behöver: de måste åtminstone börja ge rediga svar på berättigade frågor och motargument till denna uppenbara och klart redovisade logik.
(Väst-)världen lägger redan som det är triljoner dollar på detta fåfänga företag, CO2 ökar stadigt som förut. Klimatdiktatur är därför vad många av de mest extrema alarmisterna på fullt allvar drömmer om – och som alltså helt riktigt torde krävas för att nå effekt avseende CO2-utsläppen. Men om skeptikerna har rätt så är det varken nödvändigt eller eftersträvansvärt att minska denna CO2-nivå. Inte heller nödvändigtvis uppvärmningen i sig. Eftersom en minskning av CO2-nivån inte heller lär ha effekt på temperaturen så är det rena nippran att satsa alla våra resurser på detta. Att därutöver upplösa vårt rättssamhälle och demokratiska spelregler för att medvetet tvinga befolkningen till ett fattigare liv baserat på ett så illa underbyggt scenario, det är brottslig galenskap.
Michael Mann och hockeyklubban begravs?
Som alternativ nätmedia i veckan – men inte DN – rapporterat om så förlorade IPCC-forskarkollektivet alldeles särskilda gullegris, Michael Mann, i domstol ett förtalsmål gällande frågan hur han fått sina data för att bygga den viktiga ’hockeyklubbs-teorin’. Enligt denna så har klimatet i stora drag stått still under tusen år, innan det vek av uppåt som bladet på en hockeyklubba under det senaste seklet. Men Mann har, förutom en märklig överdrift av förändringen 1910-1940 (som svårligen skulle kunna förklaras av människans CO2-utsläpp, vilket för övrigt inte heller IPCC vågat hävda), kompletterad med prognoser som redan visat sig felaktiga, på något sätt även trollat bort den värmeperiod som inledde medeltiden. En värmeperiod som fram till 2000-talet var ett allmänt accepterat faktum; klimatet år 800-1200 e. Kr. var betydligt varmare än vad vi upplever nu enligt dessa tidigare forskare. Men med en sådan värmeperiod såg tusenårsperiodens klimat betydligt mindre ’pedagogiskt ut’ ur klimatalarmisternas perspektiv. Så – hepp! – försvann den, efter Manns ’forskningsinsats’.
Fredrk Charpentier Ljungqvist, Den långa medeltiden, 2015, s. 165. Nej, den ser inte ut som ‘hockeyklubban. Alls. Förutom den tidiga medeltidens värmeperiod är även svängningarna större än Manns under resten av perioden, vilket gör att något ‘blad’ inte uppstår. Nedgången på slutet bör också noteras.
Michael Mann’s ‘hockeyklubba’. Själva bladet på klubban består av den redan överspelade prognosen. 1900-talets branta backe är här bara 0,4°C, Mann har jämnat av utseendet av både blad och skaft för att uppnå effekten, samtidigt som hela perioden före 1900 har fått märkligt små svängningar. Klimatnedgången i mitten på 1900-talet syns inte heller, och det stillastående 2000-talsklimatet skyms av prognosen.
Ur Fredrik Charpentier Ljungqvists bok ’Den långa medeltiden’ från 2015 har jag plockat ett diagram som ligger så långt ifrån en ’hockeyklubba’ man kan komma, se ovan t.v. Den visar klimatet i norra Sverige och Finland, uppmätt på basis av årsringar i levande och fossila tallar. Som framgår är klimatet knappast inne i en särskilt alarmerande uppgångsfas, vare sig man tittar på kortare eller längre sikt. Vare sig nivån eller lutningen på kurvan ger minsta stöd för att vi nu befinner oss i en apokalyptisk tid. Det är ungefär så det globala klimatet bör ha sett ut och ser ut, i alla fall enligt vad vi visste fram till Mann’s ‘banbrytande resultat’.
IPPC:s slutsatser har däremot i mångt och mycket byggt på ’hockeyklubban’ och även om situationen för tusen år sedan inte skulle ha haft avgörande betydelse för forskarnas slutsatser, så har den enkla pedagogik som diagrammet visar – tack vare den utsuddade värmeperioden – starkt bidragit till att göra IPPC:s slutsatser accepterade i de breda folklagren. När Mann efter år av processande fortsatt vägra delge domstolen de underlag som skulle bevisa hur den raka klubban kommit till, så är resultatet nu alltså att han tvingas betala hela den omfattande processkostnaden – inklusive Bells rättegångsbiträde. Det betyder i praktiken att Mann förlorat. Och att sådana underlag inte finns, för då hade Mann naturligtvis redovisat dem.
Att detta underminerar relevansen av Manns forskning – och grundvalen som IPPC:s slutsatser bygger på – är otvivelaktigt. Att det också underminerar IPCC-forskarnas trovärdighet i största allmänhet är väl också ganska uppenbart: bara den som inte har goda argument är ju tvungen att trixa med underlagen för att få rätt.
Vad som än mer underminerar IPCC och all MSM-media som stöttar klimatalarmismen, är att ingen av dessa två ytterst betydelsefulla nyheter, återberättas i MSM. Hade Mann vunnit, eller hade Bells seger kunnat tolkas annorlunda så hade man förstås slagit på trumman stort. Tystnaden säger mer än något annat att IPCC:s agenda bara kan drivas med stöd av en pöbel som hålls okunnig och desinformerad. Att IPCC och alarmisterna tydligen vill ha det så ger också en obehaglig bekräftelse om att deras motiv är allt annat än ädla.
Aktuelltfokus – hur den extrema vänstern bortförklarar Manns processförlust. PS. jag har inte tänkt att säga mer om detta, än att den som läser Aktuelltfokus artikel måste förstå att ingen – absolut ingen – advokat skulle smutskasta sin egen klient. Och det säger väl allt om resten som står i denna artikel, som egentligen naturligtvis inte förtjänar att spridas. Hade Aktuelltfokus medvetna desinformation varit sann så hade förstås även MSM spritt den, men det vågar man inte riktigt – risken att bli avslöjad anses väl vara för stor för att det ska vara värt det, Bell vann ju trots allt, det kan slå tillbaka i opinionen om man försöker nedvärdera detta. Aktuelltfokus sätt att kasta skit på, klimatskeptikerna och bekämpa dem med rena lögner (när det inte finns andra sätt att tillgå), är så typiska exempel på vad jag hävdar ovan, så att jag tyckte du kunde få se dem. Och sakfrågor undviker man förstås som vanligt. DS.
