Publicerad Lämna en kommentar

Fler svenska liv offras pga multiresistenta bakterier än pga den ökade kriminaliteten.

Ursprungligen publicerat 25/5

Ännu en artikel som tyvärr är lika aktuell idag som när den först publicerades på facebook. Antalet smittade av multiresistenta bakterier, sådana som antibiotika inte hjälper mot, har tredubblats i Sverige mellan 2009 och 2016. Över 4.000 fall nu, betyder att detta hör till en av våra största dödliga hälsofaror – och detta är bara början. Fortsätter utvecklingen så är vi snart i den situation vi var innan antibiotikan kom. Barn, gamla och svaga riskerar i så fall livet varje gång de insjuknar i något som till en början liknar vanlig förkylning, och även för den som befinner sig i sina bästa år kan MRSA och dess obehagliga kusiner innebära döden, eller åtminstone mycket långa och svåra sjukdomsperioder. Vi saknar helt enkelt botemedel. Ansträngningarna på vårdapparaten kommer givetvis öka i motsvarande mån – såväl kostnaderna som platsbristen/kötiderna. Vi är inte där ännu, men trenden talar för att en närmast okontrollerbar ökning är att vänta om inget görs. Och vad ska man då göra?

Det handlar om dem som reser hit.

Om detta är meningarna delade. På SVT Vetenskapsredaktion talar man om riskerna för dem som ger sig ut på resa, men inte dem som reser hit. Centern skrämmer gärna oss med hur antibiotika i djurfoder skulle sprida antibiotikaresistens till människan. Man driver därför ett EU-valprogram som går ut på att begränsa just antibiotika i djurhållningen. Men centerns påståenden är ovetenskapliga. För det första är forskningen glasklar med att antibiotikaresistensen i n t e kan överföras till människan genom förtäring av kött, se Weidmo Uvells artikel i länk nedan. Oavsett hur pumpade med antibiotika djuren alltså än är. Om den industriella användningen av antibiotika i djurhållning på annat sätt kan leda till uppkomst av fler multiresistenta bakterier, som även ger sig på oss människor, är en tes som är lika svår att bevisa som att motbevisa. Vårt obehag inför den här typ av risker exploateras gärna och kraftigt, men sanningen är alltså att vi inte vet – och att det finns betydligt mer direkta samband som vi vet mycket mer om.

Antal årliga MRSA-dödsfall i Europa: 33.000

Det handlar alltså om flyktingarna. Det är dem som förklarar ökningen av MRSA och en hel del annat smittsamt. Det här säger Folkhälsomyndigheten öppet, men informationen sprids naturligtvis inte, eftersom den rent politiskt är så kontroversiell. Enligt Rebecca Weidmo Uvell så beräknas antalet dödsoffer i Europa pga multiresistenta bakterier till 33.000 i dagens årstakt, samma siffra som centern använder. Men som myndighetens studie visar, så är inga av dessa dödsoffer härledda från djurhållningen, däremot efter kontakt på sjukhus. Det finns alltså få saker som är farligare för oss, än att hamna på sjukhus. Varför?

Hälsoscreening saknas vid gränskontrollen. Sådan vi kräver för katt och hund.

Därför att där befinner sig idag mängder av människor fullproppade med just multiresistenta bakterier. Så många som 25% av alla flyktingar bär sådana när de kommer hit, enligt en studie av Imperial London Collage, 2018. Eftersom svensk flyktingmottagning saknar hälsoscreening som obligatorisk test, så vandrar många av dessa alltså direkt vidare till något av våra sjukhus; de utgör nästan 60% av sjukdomsfallen. I stort sett resten är smittade – av dessa – på sjukhusen: 75% av det totala antalet fall, grovt skattat minst 25.000, har fått sin smitta därifrån (dvs många av dem som redan är bärare när de kommer hit har också smittats genom sjukhusvistelse).

Årliga svenska dödsfall? Fler än i trafiken. Betydligt fler.

Så hur många svenska liv handlar det om? Räknar man baklänges, med Sveriges andel av Europas flyktingströmmar, dessutom snedfördelad från de främsta riskområdena Afghanistan (50% risk) och MENA (33%) så är det inte orimligt att anta att Sverige har ca 7-8% av EU:s totala antal dödsfall, 33.000, dvs ca 3000. Av dessa dödsfall är 60% bärare, och säkert är en hög andel även av de sjukhussmittade också flyktingar, men upp till ca 1000 döda infödda svenskar per år är inte orimligt att räkna med, som en direkt följd av importen av multiresistenta bakterier. Det är fyra gånger fler än i trafiken, där den s k ‘nollvisionen’ råder. Till detta kommer de många fler som lever ett liv med kraftigt nedsatta kroppsfunktioner och sjuklighet som är kroniskt obotlig.

Sambandet med flyktingtillströmningen blir extra starkt när man inte exkluderar bärarna som fört hit smittan. Efter flyktingtoppen 2015-2016 blev denna grupp något mindre, och därmed minskade även totalen något 2017. Men de sjukhussmittade har alltså fortsatt att öka 2017 såväl som 2018; en följd av att de resistenta bakterierna etablerat sig här, men sannolikt även pga att en sämre mathygien har importerats tillsammans med bakterierna – det är ju denna som från början förklarar varför förekomsten är så mycket högre i framförallt Sydasien och MENA-regionen.

Varför ingen hälsoscreening?


Det finns god anledning att fråga sig varför hälsoscreening inte införts vid den svenska flyktingmottagningen. Våra husdjur är man som bekant mycket mån om att skydda från smittor och sjukdomar utifrån. Karantän är en självklarhet om det inte finns vaccinationsprotokoll etc. Och en screening skulle kunna skydda vår befolkning på samma sätt; förebygga vidare spridning av multiresistenta bakterier. Ganska självklart kan tyckas. Så varför inte?

Svaren på frågan är två, båda lika enkla som cyniska. Det första är att detta skulle öka mottagningskostnaderna markant, vilket skulle synas i regeringens budget och gå på tvärs mot vad de själva säger – flyktingarna kostar ju inte alls, och om de kostar så är det väldigt lite – och bara mindre och mindre. När regeringen inte ens vill använda EU-fondens medel för immigrationskostnader som hade varit gratis för oss men fått bruttobudgeten att öka, så förstår man hur de tänker (se tidigare krönika). Det andra skälet är att en annan frågan då omedelbart skulle uppstå: vad gör vi med de 25% som bär sådan smitta? Alternativ ett: skickar tillbaka dem? Lär inte finnas på kartan för de godhjärtade. Men samma människor väljer heller inte alternativ två, som innebär särskilda karantänsjukhus, med kostnadsökningar som skulle få hälsoscreeningen att framstå som närmast gratis.

Så det får bli alternativ tre, man låter bli att berätta. Kostnaden mäts i svenska liv, som redan idag är långt högre än antalet dödsoffer för skjutningar och andra kriminella aktiviteter. Men de är ju mycket mer anonyma. Jag antar att vår skurkregim är väldigt tacksam över hur lite uppmärksammade dessa dödsoffer är. Om antalet fortsätter växa exponentiellt så lär det dock bli svårare att lägga locket på. Men också oerhört mycket svårare att stoppa utvecklingen.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft


https://uvell.se/2019/05/22/antibiotikaresistensens-verkliga-anledning/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/mars/snabb-okning-av-resistenta-bakterier-av-typen-mrsa/
https://www.cidrap.umn.edu/news-perspective/2018/05/drug-resistant-bacteria-found-25-migrants-europe
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varannan-bar-pa-resistenta-bakterier