Publicerad 3 kommentarer

Rapport från Godhetstemplet: invandringsmaskinen hackar. Men bara lite.

Mig-verket släpper ut hundratals ur förvaren – hänvisar till folksamlingsregeln. De asylsökande har minskat, men bara 18% – och de hälsoscannas fortfarande inte. Av- och utvisningar kan däremot inte verkställas överhuvudtaget.

Ja, det är i a f min sammanfattning och tolkning av vad Mikael Ribbenvik, överstepräst i Godhetstemplet (dvs GD för Migrationsverket) säger. DN:s artikel bör vara olåst, såsom all Coronarapportering. En intressant inblick i den ruljans som Invandrarverket bedriver. Den ser ju normalt ut som ett cykeldrev på en cykel utan fotbroms: det händer grejer bara när man trampar framåt, och vill ha in folk, men inte när man trampar bakåt och vill ha ut någon, då snurrar drevet utan att något händer. Skillnaden nu är att det inte händer riktigt lika mycket framåt, och att en broms slår till vid bakåttramp:

“Stora delar av Migrationsverkets arbete påverkas av det nya coronavirusets framfart i världen. Samtidigt som beslutsverksamheten är i full gång går nästan inga utvisningar att genomföra och människor som fått tillstånd att komma till Sverige kan inte ta sig hit.”

Man ska vara klar över att det är de praktiska problemen som gör det svårt. Några formella förbud finns inte att ta sig till Sverige ännu, för anhöriginvandringen, som det ju närmast gäller:

“Tusentals människor riskerar att förlora sina uppehållstillstånd i coronapandemin. Det handlar om tillstånd som grundas på arbete eller inkomst.
– Det finns inte någonting i lagstiftningen som tar hänsyn till den här situationen, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.”

Man tycker synd om alla dessa ‘behövande’ förstås – och vill ha lagändring. Det räcker alltså inte med att vi redan har noll utbildningskrav som vi rundat flyktingdefinitionen med, för att ta in analfabeter från Mena och Afrika. De får uppehållstillstånd, trots att deras anställningsbevis ofta är både på kort tid, alldeles för lågavlönat för att försörja den familj man har med sig, tar jobben från de outbildade som redan är här, och dessutom kan förmodas vara fejk i en högst ansenlig del av fallen. Nej, det räcker ju inte riktigt nu, i Coronatider. Blir de arbetslösa så måste de ju få stanna ändå. Det är svensk ‘arbetskraftsinvandring’ det.

Om nu inte Mp+C lyckas utverka en ‘Tillfällig lag som låter alla stanna tills de blir medborgare’, så kommer de med all sannolikhet att försvinna i systemet hur som helst. Utvisningsbesluten kan ju inte verkställas.

“När det gäller permitteringar är läget för gruppen annorlunda.
– Där kommer vi ha generös tillämpning, säger Mikael Ribbenvik.” Så klart man har.

Tillstånden i förvar och receptioner är nästa fråga. I Märsta hade man en covid-19-smittad, men där skulle allt vara bra nu. Låt mig sätta ett frågetecken, för det sätt man valt att hantera situationen är bl a att släppa ut folk ‘för att det annars blir för trångt’. Totalt har 200 personer släppts från förvar, med polisens godkännande; regeln med max 50 personer samlade har tillämpats som förevändning för detta ändamål.

Huvuduppdraget man har, är ju ‘att värna asylrätten’. I Ribbenviks mun låter det misstänkt likt att släppa in så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Detta gör man allt för att fullfölja, men man har ändå tvingats se inflödet bli en rännil av vad det varit:
– Förra veckan hade vi 235 asylsökande. Alla dem har inte kommit över gränser, det kan vara spårbytande, nyfödda barn, eller folk som har preskriberade ärenden och söker igen, säger Mikael Ribbenvik.

Han säger att huvuduppdraget för myndigheten handlar om att säkra asylrätten och upprätthålla den reglerade invandringen och att Migrationsverket har vad de behöver för att klara sitt uppdrag.”

235 är förstås ändå tillräckligt för att bidra ordentligt till en smittspridning. Är det någon som tror att de som kommer in hälsoscannas? Nej, det är fortfarande inte nödvändigt enligt Anders Tegnell.

Hur är det ens möjligt att flyktingmigrationen kan pågå trots Coronakris och ‘stängda’ gränser?

Nu är det dessutom så att uppgiften i DN är alldeles för blygsam. Totalt har invandringen enligt uppgifter framplockade ur verkets egen statistik av Weidmo Uvell, under mars bara minskat med 16% jämfört med föregående år. Mitt under pågående ‘stenhårda restriktioner’. Totalt 1481 mot 1778. Och siffran inkluderar alltså varken arbetskrafts- eller anhöriginvandring. Bra jobbat, Ribbenvik.

Efter 20 dagar är Sverige inne i katastrofen. Migverkets bekymmer, strängt taget, är hur man ska göra den värre.
Stockholms och Lombardiets kurvor är 20 dagar efter utbrottet, kusligt snarlika. (Stockholms utbrott tre veckor efter Lombardiets).

Rapporten från Godhetstemplet skrämmer – den visar hur snedvridna prioriteringarna är.

Det som skrämmer mig med denna rapport från insidan i Godhetstemplet, är hur helig denna verksamhet är. Det har inte ens för en sekund föresvävat de inblandade att det svenska folkets liv och säkerhet riskeras och att detta skulle vara en högre prioritet. Istället gör man allt för att se till att runda sådana hänsyn till allmänheten.

Av exakt samma skäl gör en sådan här artikel mig bara ännu mer säker på att vi kommer, men långt efter att Corona lämnat oss förstås, få läsa en annan rapport, en som handlar om spridningen av Corona på Järvafältet, och som kommer visa att en karantän av området i ett tidigt skede verksamt hade bidragit till att smittan inte spridits till äldreboenden och äldre med hemtjänst – och även kunnat begränsas mycket lättare i samhället i stort.

Och att man med tydligare ordergivning och förbud dessutom kunnat rädda många av de offer som lever i dessa parallellsamhällen; en ordergivning som de hade behövt för att förstå och ta på allvar, eftersom de inte är en del av vår svenska kultur, som fortfarande innefattar en tilltro till auktoriteter, även sådana som Anders Tegnell.

Men att man av politiskt korrekta skäl valde att hålla dessa spridningsvägar hemliga, långt efter att det började stå klart att det inte längre var Italienresenärer som utgjorde de värsta smittspridarna.

Det är min kristallkula. Minns den gärna.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad Lämna en kommentar

Skurkstaten Sverige, med lagar som i praktiken bara är till för terroristernas och juristernas väl.

Via en artikel i DN i december framgick att Skatteverket är djupt kritiska mot regeringens oförmåga att täppa till möjligheterna för illegala invandrare, bidragsfuskare och andra kriminella som fått samordningsnummer i Sverige utan att visa ID. Nu går nästa verkschef ut med lika öppen kritik. Migrationsverkets GD Mikael Ribbenvik har den bestämda uppfattningen att det är orimligt att potentiella terrorister ges fristad i Sverige. Så bra. Det håller nog 80% av svenska folket med om. Synd att så få känt till exakt hur uselt systemet är konstruerat. Det kunde ha varit värt att nämnas före valet.

Utlänningslagen är snällare än Flyktingkonventionen. Särskilt när den tolkats av domstolsaktivisterna.

Ribbenvik medger utan omsvep att regelverket är djupt stötande, eftersom det i praktiken behandlar även dem vi vet borde avvisas precis som dem vi valt att låta stanna. Låt oss reda ut hur regelverket ser ut. Räcker det verkligen inte att vi vet att personen är en fara för rikets säkerhet? Enligt flyktingkonventionens artikel 33, 2st så gäller att ‘flykting, vilken det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig’ alltid ska kunna avvisas eller utvisas. Enligt Utlänningslagen 8:3, p.3 kan avvisning ske om personen kan antas komma begå brott i Sverige, vilket låter ungefär som samma sak men kan vara mycket svårare att bevisa. Varför man valt den formuleringen är oklart, men detta ger alltså betydligt större frihet för domstolarna att skapa en praxis som gör det svårt att avvisa även när vi vet att personen är ett hot mot svensk säkerhet. Helt i onödan.

Ännu knepigare blir det om personen ifråga har hunnit befinna sig här i mer än tre månader med uppehållstillstånd, då är det inte avvisning utan utvisning som gäller, och sådan kan bara ske om personen saknar giltiga handlingar och/eller har begått brott. Vi har alltså i detta fall helt tagit bort möjligheten som Flyktingkonventionen ger oss enligt ovan citerade stycke.

Om brott har begåtts så är Utlänningslagens kap. 8a tillämpligt. Rätten att utvisa är visserligen också den förlåtande; förutom att brottet som begåtts måste kunna leda till fängelse så måste också minst ett av två övriga villkor vara uppfyllda: antingen att också domen omfattar strängare straff än böter, eller så ska
‘brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen’ vara ‘så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar’. Detta sistnämnda innebär i praktiken att det krävs att man dömts till fängelsestraff för att utvisning ska vara möjlig. Lagen är i detta avseende dock inte ‘snällare’ än formuleringen i Flyktingkonventionen och vi kan utgå ifrån att man använder konventionen strängare formulering som tolkningsregel.

Verkställigheten. Det är inte en svag länk i kedjan. Den är snarare helt av på detta ställe.

Den verkligt uppseendeväckande regelavvikelsen mot konventionen hittar vi dock i UtlL 12 kap, som avser verkställigheten av beslut:

Menaländerna har dödsstraff allihop. Spöstraff och annan förnedrande behandling är legio. Därmed förvandlas avvisningsbeslut avseende terrorister och kriminella till ren charad.

Inget av detta ovan visar sig då har någon praktisk betydelse för de kriminella, ‘säkerhetsrisker’ och obehagliga typer i största allmänhet, som kommer från de destinationer vi normalt mottar flyktingar ifrån – och i vilka terroristanknytningarna växer på träd. Lagen tycks som klippt och skuren för att domstolsadvokater och åklagare ska kunna lägga maximal tid på att argumentera fram och tillbaka – på skattebetalarnas bekostnad – innan man slutligen ska avgöra frågan om verkställighet, vilken alla vet ändå alltid kommer bli att terroristerna får stanna. Non-refoulment kallas denna tjusiga princip. Win-win för både jurister och terrorister. Och helt utan stöd i Flyktingkonventionen.

Förra året kom 122 personer till Sverige där Migverket skickade ärendet vidare till Säpo för en bedömning som ledde till avvisningsbeslut på grund av misstänkt säkerhetshot. Inte nog med att dessa får stanna:

Sverige har alltså infört lagar och praxis för att göra det lika mysigt för dem vi vet är terrorister och kriminella och som vi vill avvisa eller utvisa, men som ‘non-refoulment’-principen förhindrar oss från att verkställa.

Här har alltså godhetsknarkarna alldeles uppenbart varit i farten – terroristerna gynnas framför andra som avvisas! Men detta är ju inte nog:

Direkt ur hästens mun. Migverkets VD, Nu har vi äntligen källa på det.

Och som inte detta låter tillräckligt stötande för alla vänner av ordning och sans så har dessa terrormisstänkta individer möjlighet att sedan fritt resa omkring inom Europa – utan att vi har rätt att registrera dem i gemensamma register så att andra länder varnas. Ett flagrant bevis om något för att Sverige inte bara är skurkarnas favoritdestination utan uppfyller ett givet kriterium för att vara en skurkstat som skyddar sina kriminella så långt det bara är möjligt.

Kan sådana här ‘missöden’ hända utan genomtänkt avsikt? Nej, självklart inte.

Om någon inbillar sig att lagar stiftas utan större föregående utredning i Sverige, så kan ni genast glömma detta. Det är ju just pågående utredningar som Morgan Johansson så ofta hänvisar till, när inget händer för att täppa till luckor och hål. Samma utredningar, med remissyttranden från alla berörda instanser och slutligen efter en noggrann översyn av Lagrådet avseende laglighet och risk för kollision med andra lagar, har alltså dessa regler utstått innan de klubbats som lag av Riksdagen. Nej, här finns inte plats för vårdslöshet och olycksfall. Allt detta ovan är utstuderad uppsåt och medvetet planerat. Löfven leder en skurkregim och detta är beviset.

Migrationsverkets initiativ – och Migrationsöverdomstolens sätt att kväsa det.

Ribbenvik är långvägare inom verket och har alltså sett hur det i praktiken fungerar själv. Därför väger hans ord extra tungt. Verket fattade på eget bevåg 2017 beslut avseende hanteringen som innebar att man medvetet låt bli att registrera ankommande säkerhetsrisker, till dess Säpo kunnat vidimera dessa. Detta var ett försök att kringgå systemet, som givetvis inte skedde utan att man underrättat regeringen om hur det såg ut. Att ingen däremot underrättade väljarna om den prekära situationen just före valår, det kanske man inte ska förvånas över. När så Migrationsöverdomstolen med sedvanlig snällistisk aktivism, eller i vart fall med bortseende från all sunt helhetsperspektiv, valde att förbjuda detta förfaringssätt, till förmån för att ovan nämnda vansinnigheter skulle kunna fortsätta, ja då blev förstås Migverket tvungna att följa prejudikatet. Vare sig Löfven eller Morgan har intill denna dag lyft ett pekfinger för att ändra på detta.

Vi bör nog uppfatta Ribbenviks utspel som ett sätt att förekomma hellre än förekommas. När fokus nu återigen hamnar på dessa vrickade regler, så vill han inte vara den som klär skott för kritiken, lojaliteten med regimen tog slut här, risken skulle nog annars vara stor för att Morgan etc skulle peka finger mot Migverket. Man ska också ha klart för sig att dessa 122 säkerhetsrisker bara är en mycket liten grupp i förhållande till alla potentiellt kriminella vi tar in på samma sätt. Dessa nämner inte Ribbenvik.

Även DN har svängt. Men spelar detta någon roll nu?

Här är min läsarkommentar. Noteras bör att Lars Gröndahl inte lyckades få mig bortmodererad. Tvärtom åkte han själv dit innan jag ens hann läsa vad han skrivit för illvilligt nonsens som svar. Detta visar att även DN har svängt. Det är ju på tiden kan man säga. Eller långt över den, mer korrekt. Flödet av terrorister är på väg ned nu; innan ny lag har stiftats så har vi nog tagit emot dem nästan allihop. Och lagar för att effektivt bli av med dem när de väl kommit in, ja, sådana finns det som ni sett inte alls.

Den lösningen är vi långt ifrån idag. Lika långt som när skurkregimen Löfven tillsattes.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft