Publicerad Lämna en kommentar

Skurkstaten Sverige, med lagar som i praktiken bara är till för terroristernas och juristernas väl.

Via en artikel i DN i december framgick att Skatteverket är djupt kritiska mot regeringens oförmåga att täppa till möjligheterna för illegala invandrare, bidragsfuskare och andra kriminella som fått samordningsnummer i Sverige utan att visa ID. Nu går nästa verkschef ut med lika öppen kritik. Migrationsverkets GD Mikael Ribbenvik har den bestämda uppfattningen att det är orimligt att potentiella terrorister ges fristad i Sverige. Så bra. Det håller nog 80% av svenska folket med om. Synd att så få känt till exakt hur uselt systemet är konstruerat. Det kunde ha varit värt att nämnas före valet.

Utlänningslagen är snällare än Flyktingkonventionen. Särskilt när den tolkats av domstolsaktivisterna.

Ribbenvik medger utan omsvep att regelverket är djupt stötande, eftersom det i praktiken behandlar även dem vi vet borde avvisas precis som dem vi valt att låta stanna. Låt oss reda ut hur regelverket ser ut. Räcker det verkligen inte att vi vet att personen är en fara för rikets säkerhet? Enligt flyktingkonventionens artikel 33, 2st så gäller att ‘flykting, vilken det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig’ alltid ska kunna avvisas eller utvisas. Enligt Utlänningslagen 8:3, p.3 kan avvisning ske om personen kan antas komma begå brott i Sverige, vilket låter ungefär som samma sak men kan vara mycket svårare att bevisa. Varför man valt den formuleringen är oklart, men detta ger alltså betydligt större frihet för domstolarna att skapa en praxis som gör det svårt att avvisa även när vi vet att personen är ett hot mot svensk säkerhet. Helt i onödan.

Ännu knepigare blir det om personen ifråga har hunnit befinna sig här i mer än tre månader med uppehållstillstånd, då är det inte avvisning utan utvisning som gäller, och sådan kan bara ske om personen saknar giltiga handlingar och/eller har begått brott. Vi har alltså i detta fall helt tagit bort möjligheten som Flyktingkonventionen ger oss enligt ovan citerade stycke.

Om brott har begåtts så är Utlänningslagens kap. 8a tillämpligt. Rätten att utvisa är visserligen också den förlåtande; förutom att brottet som begåtts måste kunna leda till fängelse så måste också minst ett av två övriga villkor vara uppfyllda: antingen att också domen omfattar strängare straff än böter, eller så ska
‘brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen’ vara ‘så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar’. Detta sistnämnda innebär i praktiken att det krävs att man dömts till fängelsestraff för att utvisning ska vara möjlig. Lagen är i detta avseende dock inte ‘snällare’ än formuleringen i Flyktingkonventionen och vi kan utgå ifrån att man använder konventionen strängare formulering som tolkningsregel.

Verkställigheten. Det är inte en svag länk i kedjan. Den är snarare helt av på detta ställe.

Den verkligt uppseendeväckande regelavvikelsen mot konventionen hittar vi dock i UtlL 12 kap, som avser verkställigheten av beslut:

Menaländerna har dödsstraff allihop. Spöstraff och annan förnedrande behandling är legio. Därmed förvandlas avvisningsbeslut avseende terrorister och kriminella till ren charad.

Inget av detta ovan visar sig då har någon praktisk betydelse för de kriminella, ‘säkerhetsrisker’ och obehagliga typer i största allmänhet, som kommer från de destinationer vi normalt mottar flyktingar ifrån – och i vilka terroristanknytningarna växer på träd. Lagen tycks som klippt och skuren för att domstolsadvokater och åklagare ska kunna lägga maximal tid på att argumentera fram och tillbaka – på skattebetalarnas bekostnad – innan man slutligen ska avgöra frågan om verkställighet, vilken alla vet ändå alltid kommer bli att terroristerna får stanna. Non-refoulment kallas denna tjusiga princip. Win-win för både jurister och terrorister. Och helt utan stöd i Flyktingkonventionen.

Förra året kom 122 personer till Sverige där Migverket skickade ärendet vidare till Säpo för en bedömning som ledde till avvisningsbeslut på grund av misstänkt säkerhetshot. Inte nog med att dessa får stanna:

Sverige har alltså infört lagar och praxis för att göra det lika mysigt för dem vi vet är terrorister och kriminella och som vi vill avvisa eller utvisa, men som ‘non-refoulment’-principen förhindrar oss från att verkställa.

Här har alltså godhetsknarkarna alldeles uppenbart varit i farten – terroristerna gynnas framför andra som avvisas! Men detta är ju inte nog:

Direkt ur hästens mun. Migverkets VD, Nu har vi äntligen källa på det.

Och som inte detta låter tillräckligt stötande för alla vänner av ordning och sans så har dessa terrormisstänkta individer möjlighet att sedan fritt resa omkring inom Europa – utan att vi har rätt att registrera dem i gemensamma register så att andra länder varnas. Ett flagrant bevis om något för att Sverige inte bara är skurkarnas favoritdestination utan uppfyller ett givet kriterium för att vara en skurkstat som skyddar sina kriminella så långt det bara är möjligt.

Kan sådana här ‘missöden’ hända utan genomtänkt avsikt? Nej, självklart inte.

Om någon inbillar sig att lagar stiftas utan större föregående utredning i Sverige, så kan ni genast glömma detta. Det är ju just pågående utredningar som Morgan Johansson så ofta hänvisar till, när inget händer för att täppa till luckor och hål. Samma utredningar, med remissyttranden från alla berörda instanser och slutligen efter en noggrann översyn av Lagrådet avseende laglighet och risk för kollision med andra lagar, har alltså dessa regler utstått innan de klubbats som lag av Riksdagen. Nej, här finns inte plats för vårdslöshet och olycksfall. Allt detta ovan är utstuderad uppsåt och medvetet planerat. Löfven leder en skurkregim och detta är beviset.

Migrationsverkets initiativ – och Migrationsöverdomstolens sätt att kväsa det.

Ribbenvik är långvägare inom verket och har alltså sett hur det i praktiken fungerar själv. Därför väger hans ord extra tungt. Verket fattade på eget bevåg 2017 beslut avseende hanteringen som innebar att man medvetet låt bli att registrera ankommande säkerhetsrisker, till dess Säpo kunnat vidimera dessa. Detta var ett försök att kringgå systemet, som givetvis inte skedde utan att man underrättat regeringen om hur det såg ut. Att ingen däremot underrättade väljarna om den prekära situationen just före valår, det kanske man inte ska förvånas över. När så Migrationsöverdomstolen med sedvanlig snällistisk aktivism, eller i vart fall med bortseende från all sunt helhetsperspektiv, valde att förbjuda detta förfaringssätt, till förmån för att ovan nämnda vansinnigheter skulle kunna fortsätta, ja då blev förstås Migverket tvungna att följa prejudikatet. Vare sig Löfven eller Morgan har intill denna dag lyft ett pekfinger för att ändra på detta.

Vi bör nog uppfatta Ribbenviks utspel som ett sätt att förekomma hellre än förekommas. När fokus nu återigen hamnar på dessa vrickade regler, så vill han inte vara den som klär skott för kritiken, lojaliteten med regimen tog slut här, risken skulle nog annars vara stor för att Morgan etc skulle peka finger mot Migverket. Man ska också ha klart för sig att dessa 122 säkerhetsrisker bara är en mycket liten grupp i förhållande till alla potentiellt kriminella vi tar in på samma sätt. Dessa nämner inte Ribbenvik.

Även DN har svängt. Men spelar detta någon roll nu?

Här är min läsarkommentar. Noteras bör att Lars Gröndahl inte lyckades få mig bortmodererad. Tvärtom åkte han själv dit innan jag ens hann läsa vad han skrivit för illvilligt nonsens som svar. Detta visar att även DN har svängt. Det är ju på tiden kan man säga. Eller långt över den, mer korrekt. Flödet av terrorister är på väg ned nu; innan ny lag har stiftats så har vi nog tagit emot dem nästan allihop. Och lagar för att effektivt bli av med dem när de väl kommit in, ja, sådana finns det som ni sett inte alls.

Den lösningen är vi långt ifrån idag. Lika långt som när skurkregimen Löfven tillsattes.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad 2 kommentarer

‘Konvertit’? – nu ropar DN-vänstern efter ännu ett prejudikat som omöjliggör utvisning.

Om någon påstår sig ha konverterat från islam så är det är ett gott tecken på att vederbörande är på väg att assimileras eller åtminstone integreras in i det svenska samhället. Eller så är det en lögn. Om jag var handläggare på Migrationsverket, hur ska jag veta om detta är en rimlig grund för vederbörande att få asyl?

Snyfthistorien (DN:s version)

‘Muhammed’ är från Afghanistan. Enligt DN:s artikel kom han hit 2015. Han och hans familj, som försvann under flykten till Sverige, hade länge bott i Iran innan dess, i Afghanistan saknar han vänner. Enligt DN befarar han att han, på grund av familjeomständigheter, är eftersökt både i Iran och Afghanistan. Dessutom tillhör han folkgruppen hazarer, som har en historia av förföljelse och diskriminering i landet. Två utvisningsförsök görs 2017, men stoppas. Muhammed sitter inlåst på en av Migrationsverkets förvar under tiden, totalt i sex månader. Muhammeds trumfkort är uppenbarligen att han konverterat – från islam till ateism. För detta påstår han sig ha mottagit hot – många hot.

Vid det andra försöket att utvisa är det ett granskningsbeslut från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter som stoppar utvisningen. Någon av Muhammeds vänner har skrivit dit. Muhammed berättar om hur han gråtit, så väl av glädje, vid inställda utvisningsbeslut, som av rädsla och förtvivlan. Dock berättas ingenting om hans känsloreaktioner avseende familjen som försvann. Så långt in i artikeln dyker Daniel Carnestedt, Muhammeds juridiska ombud upp. Carnestedt är väldigt insatt i problematiken kring Migrationsverkets spretande praxis avseende konvertiter, och han är angelägen om att överrätten nu kommer med ett beslut – till Muhammeds fördel. Han hänvisar han till utlänningslagen som säger att en internationellt organs uppfattning att Sverige bryter mot sina konventionsåtaganden ska respekteras. Intressant nog med undantaget ifall grova brott har begåtts.

DN:s agendajournalistik – utelämnanden, vridningar och rena blålögner

Så långt DN. Jag har för mig själv skapat en lång kedja med ironiska citattecken, och de sitter där för att jag inte känner något förtroende alls för vad ‘Muhammed’ säger. Hur kan någon ens ha det? Muhammed hade uppenbarligen ingen asylrätt från början, det är både min och Migrationsverkets bedömning, och min gör jag eftersom han bodde i Iran sedan många år vid asyltillfället. Iran må ledas av en skurkregim, men krig eller annat elände som ger asylskäl saknas. Muhammed försökte alltså ljuga sig in, som så många andra afghaner, och uppge falsk bostadsort. Beskrivningen av resan till Sverige som en ‘flykt’, när det faktiskt går reguljära flygförbindelser bl a via Turkiet, ger ett löjeväckande intryck. Och att familjen ‘försvunnit’ på denna reguljära flygresa är förstås en lika skrattretande som uppenbar blålögn, särskilt eftersom snyftintervjun väljer att avstå från fler detaljer, och beskrivning av Muhammeds känslor kring detta – vilket man ju annars kryddat anrättningen med så mycket man bara orkat. Sedan kan vi misstänka att Muhammed lyckats stoppa utvisning på mindre acceptabla sätt, återigen eftersom DN inte nämner dem. Det räcker ju t ex att skrika och leva om, för att flygkaptenen ska vägra att ta med Muhammed. DN vill sedan påskina att någon ställt upp ‘som vän’ och skrivit till FN-kommittén, när det naturligtvis var hans av skattebetalarna avlönade advokat. Att Muhammed griper varje halmstrå är så pinsamt uppenbart. De påstådda hoten är hans egna uppgifter och ingenting styrker dem. DN vill att vi ska tro att hans folkstam, hazarerna är särskilt utsatta. De utgör 25% av befolkningen och det finns åtminstone en delstat där man har egen majoritet – och en kvinnlig guvernör. Där borde Muhammed vara säker. Detta uppmärksammades i en av läsarkommentarerna – som genast blev censurerad.

Migrationsverket: ständigt påpassade av vänstermedia – och med bevisbördan

Så vad ska Migverket tro? Muhammed har ljugit. Och vi vet att 75% av afghanerna som man undersökte medicinskt ljög om sin ålder (se tidigare artikel). Vi vet att lika många ljög, som Muhammed, om varifrån de kom. Och Muhammed skulle förstås kunna ändra sig och bli muhammedan igen, dagen efter att uppehållstillståndet gjorts permanent. Allt det här vet man. Man är alltså sannolikt lika klar över att Muhammeds historia är en skröna som du och jag är. Men att bevisa detta? Det är inte så lätt. Och bevisbördan? Ja, den verkar domstolarna tydligtvis inte lägga på den asylsökande. Det blir alltså Migverkets sak. Till stora kostnader och ofta utan framgång.

Sunt Förnuft 9/1-2020

Nyligen bestämde Hovrätten i Skåne/Blekinge (se tidigare artikel) att inte döma en man till utvisning, med motiveringen att han hade ett intyg som påstods vara från kriminella som hotat att döda honom om han skickades tillbaka till Irak. I det fallet bröt domstolen dels mot Flyktingkonventionens artikel 33 p.2 som säger att grova brottslingar alltid får skickas tillbaka, oavsett fara för dem. Dels mot sund bevisprövning; det fanns ingen på Migrationsverket som kontrollerat den befängda uppgiften – om att de kriminella antagonisterna skulle ha varit mannen behjälplig att få stanna kvar i Sverige – genom att vänligt nog skriva ned hotet på ett papper och skicka det till honom. Tydligen så ligger det på Migverket att göra, annars dömer domstolarna till medias och immigranternas fördel oavsett hur uppdiktade deras historier än förefaller.

Konvertitprejudikat är vad vänstern är ute efter

I det här fallet har Muhammed – enligt DN – inte begått brott. Så hur gör vi med konvertiter? Jag är den siste som vill förhindra mordhotade konvertiter att stanna i Sverige, de om några bör ju ha en plats här – men det måste ligga på dem att bevisa saken. Ligger inte bevisbördan på Muhammed, så förstår ju alla och envar att här finns goda möjligheter att skapa en praxis som gör det omöjligt att utvisa någon som påstår sig ha konverterat. Och därmed en strid ström av påstådda konverteringar. Och det är ju vad DN och Muhammeds advokat är ute efter.

Kanske borde vi överväga att börja med lögndetektor? Den som själv begär ett sådant och visar sig tala sanning bör få stanna, tycker jag. Resten åker ut. Detektorerna har förfinats mycket och enligt amerikanerna är de närmast ‘foolproof’. Men det kommer ju aldrig att hända. Nackdelen är förstås också att resultaten skulle ifrågasättas av MSM:s flyktingaktivister varje gång. Eller rättare sagt, i de förväntade bortåt 95% av fallen som visar lögn och asylavslag. Obs: nej detta är ingen fördom mot asylsökande specifikt, det är ett omdöme om hur människor generellt beter sig när de har mycket att vinna på en lögn och inget att förlora på den. När ska vänstern erkänna det? Svaret är förstås aldrig, för vänsterns ideologi bygger på lögn.

DN och deras läsare – ett kapitel för sig.

När Sven skriver något så här väl överensstämmande med DN:s åsiktsagenda så blir han naturligtvis inte censurerad pga avsaknad av källa eller för spekulation.

Jag kommenterade artikeln, väl medveten om att det viktigaste var att ta tillfället att föra fram vad som faktiskt står i Flyktingkonventionen, att vi har rätt att skicka bort grova brottslingar. Så jag låtsades svälja Muhammeds lögner. En viss Sven hade påstått att vi inte får skicka tillbaka någon, så jag svarade honom på det. Jag blev anklagad för lögn och min kommentar censurerades. Men när jag bifogade konventionen som källa lät man mig till slut stå kvar. Vilket inte hindrade att Sven – och givetvis en viss herr Lars Gröndahl i vanlig ordning – anklagade mig för lögn ändå, igen.

Lars Gröndahl hittar lögner i det han läser, men bara när han läser fel. Och Sven får återigen komma med ounderbyggda påståenden.

Detta för att jag skulle ha påstått att Muhammed begått brott. (Det gjorde jag alltså inte, men jag tog ett hypotetiskt fall, just för att få tillfälle att berätta om vad som stod i konventionen.) Och Sven menar nu att svensk lag skulle gå längre än Flyktingkonventionen (obs: ett viktigt medgivande som nog få svenskar skulle tycka var rimligt). Men är det så? Ni ser ju att i alla fall Utlänningslagen inte gör det, det skriver ju DN t o m själva om, som ett citat från Muhammeds advokat. Och jag har inte hittat något annat ställe heller. Det rör sig enligt min övertygelse istället om domstolsaktivistiskt skapad rättspraxis, i strid med lagtext eller i vart fall med dess innebörd – och uppenbarligen även med konventionens.

Flyktingkonventionen artikel 33

Flyktingkonventionen från 1951, artikel 33. Undantaget i punkt 2 – som vi inte tillämpar i Sverige.

Konsekvenser: några DN-läsare öppnar sina ögon. Andra stänger dem bara än mer beslutsamt.

Det kan vara bra att de här människorna nu har upplysts om det. Några DN-läsare kanske faktiskt drar öronen åt sig och inser hur det står till. Men många av dem är tyvärr som Sven och Lars Gröndahl. De väljer lögnen med öppna ögon.

Med två troll och DN Ifrågasätts moderatorer som domare.
Sven Lundberg, alltid lika rask att rycka ut till DN:s åsiktsagendas försvar. Att han påstår saker utan källa, det är inget som behöver censureras det. Och när han avslöjas så kan han lika obesvärat tillåta sig själv nya ounderbyggda påståenden. Lars Gröndahl, sossarnas betalda troll på DN Ifrågasätt. Två gånger läste han mig avsiktligt fel. Det handlar om att andra ska läsa honom och tro att jag skrivit något jag inte skrivit. Obs. den gröna bocken vid min kommentar. Det betyder att Lars/Sven försökt få bort den, men att Ifrågasätt inte lyckades hitta något fel med den.

Vi behöver ett veto – för dem som bor här

Ett prejudikat som ger alla konvertiter rätt att stanna skulle snabbt öka den s k flyktingströmmen. Den skulle utan vidare kunna öka till nivåer som är lika ohållbara som asylmottagningen var 2015. Tyvärr är detta inte något Migrationsöverdomstolen har rätt att ta med i sin bedömning. Men det har ju regering och riksdag. Så här kan det inte fortgå. En lagstiftning som inte är skalbar för alla behövande, som faktiskt med nuvarande regler har formell rätt att komma hit, är varken hållbar eller rättvis. Det finns 70 miljoner registrerade flyktingar och antalet växer trots alla asyler som ges. Det finns 1,5 miljoner särskilt prioriterade kvotflyktingar och Sverige tar emot överlägset flest av dem per capita. Men ändå är våra insatser som en piss i Nilen.

Sverige måste få rätt att säga nej till fler helt enkelt eftersom vårt samhälle inte klarar fler utan håller på att bryta samman. Och varför ska vi som redan gjort mest ha regler som är mer generösa än alla andras? Vi svenskar måste också ha en rätt att skydda oss själva, ett veto. Detta måste nu införas snarast. Oavsett om vår flyktingpolicy följer EU:s och FN:s konventioner och dekret eller om den är självpåtaget extra generös.

Jag brukar få sista ordet ändå. Detta var det ingen av herrarna som ansåg sig vilja svara på.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft