Publicerad 5 kommentarer

Sluta tänk, sluta tala, gör!

Sådan julhälsning skickar jag detta år,
För julefrid blott andra återstår.
De själar mot vilka udden riktas,
Är dem som inte ser,
Och dem som hellre än att enas
Vill att vi ska splittras ännu mer.


Du som delar min fundering,
som läser denna lamentering,
Du som känner kallet och förpliktas
Att kämpa vidare trots usel lön,
hur lång bort målet än kan siktas,

Trots att goda tankar är ännu endast frön,
Bakom rad på rad av taggtråd och bivack
Där de skadegladas kungörelser om slutet
på all sans och sunt förnuft just nu deklameras 

Till dig skall riktas ett stort hjärtinnerligt tack,
För utan dig är allt hopp redan ute,
Utan dig är världen redan död
Utan dig är vår framtid redan all
och fullt ut stödbelånad,
censurerad
blodigt färgad djupast röd
och redan konsumerad. 

*

God Jul och – tyvärr – Ont Nytt År,

Till dem som läser mig på facebook, så är mitt budskap denna gång barskt, se nedan. En julhälsning jag ber er överväga om inte fler borde ta del av. Jag är hjärtligt less på alla som inte gör något, de stjäl min tid. Hur mycket gullande med dem mer ska jag kosta på mig? Hur många likes ska de få för att de orkar instämma i en väl gjord observation? För att sedan slå sig till ro, nöjda med att de håller med i sak ‘om nästan allting’? 

I Aftonbladet hotar Matthias Wå&g, en av Sveriges värsta vänsterterrorister lite subtilt så där, med att högermedia ska stängas av från YouTube. Swebbtv blockas i 14 dagar. Sedan dråpslaget. Man stänger kanalen dagen före jul. Allt för att få alla inblandade att gå in i väggen så klart. Det ska INTE ske. Men för att bli sannspådd krävs det att många fler VAKNAR och går från ord till HANDLING.  Om inte Swebbtv:s 64.000 prenumeranter nu genast visar verklig solidaritet och går över till beta.swebbtv.se, och börjar titta där, ett förbannat minimum av aktivitet, så är de inte värda mycket. Och de bör i så fall få veta det. För det kommer börja blåsa allt hårdare nu. Alla måste aktiveras om vi ska stå kvar till nästa jul.

tack för ordet,
Magnus Stenlund

PS. försök nu att låta bli mer politik i jul ett par dagar! Ta ledigt. Vi behöver kraftsamla till nästa år. Det kommer bli betydligt grisigare än griljerad julskinka, räkna med det. DS.

*

Till alla på facebook som jag kan nå:

Lev idag som om det inte fanns en morgondag. Denna jul kommer många av oss kanske fortfarande kunna nonchalera den pågående diktaturiseringen av Sverige, USA, EU och resten av världen, men nästa jul lär vi vara många, många fler som blivit varse vad som håller på att ske. Bara det att jag befarar att våra möjligheter att berätta om det för varandra och – framförallt – för andra, då kommer ha beskurits långt ännu mer.
Varför detta är så svårstoppat? Det beror på att det pågått mycket länge, som en osynlig brand under torvlagret. Det har inte varit synligt för någon av oss, vi har tittat åt fel håll. De konservativa världen över har varit på sin vakt mot gårdagens marxism, den som öppet tillkännagav vad den stod för. Men den marxism som erövrat världen kallar sig inte så, för den är alltför medveten om hur stigmatiserande detta ord är. Den kallar sig istället postmodernism. Den kallar allt sådant som den vill för ord vi antingen inte förstår eller som är raka motsatsen till vad den påstår, eller – oftast – både ock.

Vi (den värdekonservativa majoritetsbefolkningen, men framförallt ledande konservativa och påstått liberala) har låtit detta pågå, som om det var en oförarglig liten sandlåda. På universiteten, inom myndigheter, på skolor. Så länge som det bara var ord, ord, ord och ingen handling så gav man dessa krafter mer resurser, mer utbildningsplatser, mer pengar och tid, medieutrymme och koketta applåder – det var ju så mysigt att få kalla sig lite radikal och progressiv, inte riktigt lika trist kälkborgerlig eller stockkonservativ som de där mossiga gubbarna ‘allra längst till höger’.

Sedan började de gynnade kräva att deras ord skulle omsättas i handling, och vad göra? Har man sagt A får man säga B. Lite kunde de väl få i alla fall. De fick ett finger, men inte det pekfinger i luften som de borde ha fått, snart hade de tagit hela handen. Istället för att ropa: ‘Kejsaren är naken!’, och ‘Detta är ren galenskap!’, sådant som man mellan fyra ögon, kloka herrar, givetvis var överens om i korridorerna, så ‘backade man lite till’ för att få ynnesten att fortsätta frottera sig med de så vackert radikala. Få priser och ryggdunkar. Allt från en plakett på Pride till ett Nobelpris i litteratur.2000-talet inleddes. Nu blev det också allt mer stigmatiserande att vara höger. Allt som räknades som höger på 80-talet och som omfattades av kanske 20% av befolkningen, sympatisörer till Gösta Bohman, var marginaliserat till Ny Demokrati och sedan Sverigedemokraterna, och kunde därmed kallas för högerextremism eller rent av ‘nazism’.

Vi kliver fram till 2010-talet. Nu börjar det hända saker. Massinvandring framförallt. Kvotering blir en självklarhet för alla ‘feminister’. Och miljömedvetenhet förvandlas till klimatreligion. Ett litet hopp lyser upp, när gräsrotsrörelsen Sverigedemokraterna växer till så det knakar i det svenska folkhemmet. Trump tar makten i USA. Nationella krafter är mycket nära att få starkt inflytande inte bara i Frankrike utan också i andra ledande EU-länder. Brexit kommer allt närmare, fler länder hotar att göra dito. De postmoderna inser att de underskattat riskerna. Så, på med penningkranen. De superrika väljer ut sina mutkolvar mer eller mindre öppet. Det har en poäng: alla kan nu sola sig i reflexerna i hur välavkastande en ren Quislingpolitik kan vara. Lockelsen ökar för dem som kan göra skillnad – att låta bli.

Vi når 2018. Det veliga valet och GÖKen. 2019. Med SD:s kliv ‘inåt mitten’ (d v s långt till vänster om en tänkt ideologisk mittlinje) kan vi konstatera att åsikter som omfattas av denna konservativa höger reducerats till att representeras av ett par partier utanför riksdagen. Merkel, denna övervintrade Stasi-agent, biter sig kvar med näbbar och klor, allt förblir som det inte borde i EU.  Så 2020: Trumps katastrofala förlust, en korrupt nickedocka ‘vinner valet’ med nätjättarnas benägna och öppna hjälp och bistånd, både i handling genom censur och monetärt. Nu är det dags för Biden att betala tillbaka. Och i Sverige såväl som nästan överallt annorstädes så vädrar postmodernismen doften av den Slutliga Segern. Fritt fram att göra precis som man vill och velat. Lynchmobbarna håller just nu på att förse sig med tegelstenar. För dem är ingenting nog innan allt är raserat.  

Man skulle annars kunna tro att de redan borde vara långt mer än nöjda. Postmodernismen regerar i princip i alla riksdagspartier idag. Jo, det är sant. Man tillämpar inofficiellt kvotering, (sann meritokrati skulle göra alla partier äldre, mer manligt dominerade och mer vita). Man bortser från ett gigantiskt slöseri med skattepengar på det s k klimatprojektet (ingen säger att de åtgärder vi bekostar är meningslösa i förhållande till det påstådda målet, vi ska satsa mer enligt Mp, V, C, eller mindre enligt M, KD, SD, men ingen säger stopp). Man är för mer invandring i olika grader, allt från jättemycket (C, Mp, V) till bara det allra nödvändigaste (SD, M). Alla säger sig vara emot yttrandefrihetsbegränsningar, men inget parti säger att vi måste lagstifta mot facebooks, twitters och YouTubes ‘självcensur’, att vi ska ta bort och stöpa om Public Service, eller att presstödet ska tas bort. Skillnaden är bara att S, Mp vill ha mer, SD, M och KD vill ha mindre.

Och motorn i dessa processer, Den djupa staten och dess belöningssystem, är det rakt ingen företrädare inom de etablerade partierna som vill ge sig på. Inte heller SD, som också har upptäckt hur tjusiga och välbetalda tjänster nere i Bryssel och Strasbourg belönar partigängare, och gör SD till ett snart lika intressant karriärnätverk att ansluta sig till som M:s. Med lite mer anpasslighet kommer man att släppas in i finrummet så mycket att även mediasatsningarna tolereras av etablissemanget. Den lockande möjligheten är förstås att bli lika korrumperade som S och Mp.

Jag säger inte att man kommer ta den. Och naturligtvis inte att man på långa vägar ännu är där. Och denna juleskrift är inte alls specifikt riktad mot SD. Tvärtom är den en dyster reflektion över hur obönhörlig pengarnas makt är. Och att dessa, när de används på fel sätt, som skett under alltför lång tid, kan skapa dystopiska förhållanden åt oss alla. Pengarna styr inte, nämligen de utgör bara motorn åt onda eller goda viljor. I femtio års tid har de onda fått regera. Det är först nu vi på allvar kommer få börja skörda frukterna av detta.

Ekonomin ligger nedströms politiken. Och politiken nedströms kulturen. Den som skapats av postmodernisterna. Deras göranden leder spikrakt mot Pol Pot. Det är bara en tidsfråga, för det är nu som teori på allvar börjat omsättas i handling, jorden runt. Det finns ingenstans att fly, bara några hundra mils eller års tillfällig respit. Allt går som ni vet mycket snabbt när möglet bakom tapeten väl blir synligt, för då är träet bakom redan svart av alla mycelets trådar.

När Swebbtv stängdes av från Youtube igår så var det en stridssignal. Det var inmarschen i Polen. Ingen kan vara omedveten längre om att det pågår ett informationskrig. Återigen: ni bestämmer om detta betyder förlust eller bara en tillfällig reträtt: ni kan omgående börja prenumerera på www.beta.swebbtv.se och titta där istället, då blir deras åtgärd ett slag i luften. Börja där.

VAKNA! Gör för helvete något din lata skithög, istället för sitta där och gnälla!

Jag vet exakt hur många det är – och vilka – som efter träget arbete från min sida och nära noll ansträngning från min facebook-publiks, blev prenumeranter på min blogg. Jag skiter ärligt talat i den nu, det är inte alls lika viktigt som Swebbtv:s överlevnad. Men erfarenheten gör mig ärligt rätt modlös. En av tio ungefär, verkar vara beredd att trycka på en knapp. Resten är tydligen rädda för att få ett extra mail de inte vill ha. Eller vad det nu kan vara. Jag förstår helt enkelt inte. Vad är det som är så svårt? Om inte ni var så förbannat tröga, så skulle inte YouTube eller Facebook ha den här makten. 

Ursäkta ordvalet, men jag är faktiskt rätt less på hur handlingsförlamade många verkar vara. Ni som inte gör något säger jag gärna upp kontakten med här och nu, vi behöver er inte helt enkelt, ni är lika meningslöst positiva som den politiskt korrekta majoriteten är negativ till vad vi som ägnar våra liv 24/7 för att aktivt åstadkomma förändring, arbetar för. Ja värre: ni stjäl bara min tid.

Vi har varit löjligt naiva. Vi är avlyssnade, man håller koll på allt vi skriver. De förekommer oss i allt vi gör, och det är ingen slump. Vi måste arbeta smartare. Det parlamentariska går inte att sätta all sitt hopp till, efter vad vi vet hände i valet i USA, och vad som fullt möjligt hände även i Sverige redan 2018. Och parlamentariker kommer alltid kunna korrumperas.

Själv är jag offentlig. Några av oss måste vara det. Vi har bränt våra skepp, och det finns ingen återvändo. Några, ja, de flesta, behöver inte vara det, kan inte heller – för att kunna fortsätta verka mest effektivt, så är anonymitet en nödvändighet. Ni som insett vartåt allt detta barkar, men som har en position ni kan göra nytta på, röj er inte i onödan ännu. Ni kommer bara att plockas ned, en i taget. Men har ni pengar, så ska ni veta att sådana behövs och det går att ge dem utan att röjas. Ni kan också utnyttja era kontakter och hjälpa dem som verkar mer öppet.

Slutsatsen är att vi följaktligen måste kämpa. Vi är redan råttan inträngd i ett hörn. Men metaforen saknar en komponent: vi är inte ensamma och vi är inte små. Vi är heller inga skadedjur. Vi har björnens styrka och vi har myrans flit. Vi har intellekt och kunnande – vi är den motor som postmodernisterna behöver för att hålla rörelsen igång. Vad vi behöver är ledare och ledning. Vi behöver träffas, vi behöver veta vilka vi är. Vi måste börja nu.

Ge dig själv en riktig julklapp. En meningsfull livsuppgift. Anmäl dig på naudhis@protonmail.com, berätta vem du är och vad du vill och kan göra.

Till er hoppas jag om ett år kunna säga både God Jul och Gott Nytt År. Men till dess: låt denna jul vara, i lugn och ro. Ät gott, låt era traditioner värma er, håll länken bakåt levande, till dem som gav oss detta överflöd, liksom till de kommande generationer, de som vi själva har ansvar för.

Men sen är det dags att börja jobba, för postmodernisterna sitter inte still.

Tack för ordet,
Magnus

Publicerad 3 kommentarer

Elbrist i södra Sverige. Vänj er.

Elbrist.

Smaka på det ordet, i det land som en gång hade den billigaste elförsörjningen av alla länder, massor med vattenkraft och en väl utbyggd, kärnkraft, världens säkraste, stående på det svenska urberget.
Anledningarna är flera och går tillbaka på mängder av idiotiska beslut, det började faktiskt en gång med en utlokalisering av Energimyndigheten till Eskilstuna, av ‘arbetsmarknadspolitiska skäl’. Ingen kompetens följde med och EI blev ett rundningsmärke för elbolagen, som tagit övervinster och gjort lite hur man vill sedan dess. Något övergripande ansvar för elförsörjningen har ingen alls. Enligt regeringen alltså. Känns ni igen argumenten när det gäller Coronahanteringen? Det är ingen slump.

Elprissänkningar aviserade före valet, tas bort efter valet. Ersätts – med elprishöjningar!

Snällanställda offentliga upphandlare

Kraftnäten är undermåliga och skattehöjningar har lett till nedstängningar av icke politiskt korrekt energi. Hellre importerar vi kolkraft från Polen. Men inte ens det går ju, när man inte väljer kompetenta leverantörer. Vilket i sin tur beror på att Sverige snällanställer offentliga upphandlare, som är 100% prisfixerade och livrädda för att bli anklagade för partiskhet om de väljer en svensk leverantör (Asea) framför en utländsk. Franska Alstom lade ett skambud och man har tvingats till 19 senareläggningar av fullbordan av sydvästlänken, som skulle lösa elbristen. Projektet sjösattes 2011 och skulle vara klart 2014. Massor av dyra investeringar står också skinande blanka och oanvända klara sedan dess, men hittills har inte en enda kilowattimme levererats.

Givetvis är detta helt galet. Upphandlarna har begått fel som kostat Sverige och svenska skattebetalare mångmiljardbelopp. Men vi kan på goda grunder gissa att de var snällanställda.

Med mer upphandlingskompetens hade detta inte behövt hända; reglerna är visserligen snåriga, men om prisdumpning misstänks, så har man rätt att lägga budet åt sidan. Och kompetensfrågan ska alltid vägas in, om det finns en misstanke att leverans inte kan säkras, så är inte lägstabud heligt. Alstom hade vid budgivningen visat usel leveranssäkerhet i minst två liknande stora projekt. Att detta inte togs med i bedömningen är skandal.

Och som vanligt så finns det regler som gör det möjligt för beställaren att avbryta och handla upp igen, samt ersätta leverantören tillfälligt under tiden. Jämför gärna med hur staten agerade när det gäller Förbifart Stockholm. Ett avbrott där man inte ens hade ett alternativ färdigt, och vars driftstopp därför har kostat många hundra miljoner i ställkostnader – för andra gången.

DN är medskyldiga. Efter tre decenniers skönmålning av Mp

DN:s artikel är en veritabel krossning av myndighetshanteringen. Skånska konsumenter får nu betala 300 mkr i onödan, för att man tvingas paniköppna tidigare stängda verksamheter, och expanderande näringsidkare tvingas göra halt när elförsörjningen inte räcker till. Men DN nämner ju inte att man under tre decennier varit Miljöpartiets viktigaste språkrör (Eva Goes, Isabella Lövin och Daniel Helldén får ursäkta). Den här artikeln kunde lika gärna spy galla även på DN, som den nu gör på regeringen.

I det land som byggs av Stefan Löfven och hans tajta kolleger i miljöpartiet, så har kärnkraften beskattats så högt och reglerats med så orimligt höga (läs: löjeväckande och fullständigt onödiga) säkerhetskrav att den måste läggas ned; det går inte att ekonomiskt motivera det underhåll som skulle krävas för att driva detta vidare. Än mindre bygga nya. (Detsamma gäller förstås kol-, olje- och gaskraftverk – politisk korrekthet har kommit först, skatteintäkter sen och faktiskt elbehov på tredje plats i bästa fall).

Ett land fullt av eftersatt underhåll – en liten obehaglig parentes

Sverige har, oavsett regering, haft en enda totalt överordnad prioritering under tre decennier: att få hit fler bidragsinvandrare. Nu i nådens Coronadrabbade år 2020, så ställs saken på sin spets; hur ska detta finansieras? Det mullrar ute bland kommunerna, överfullt som det är och utan minsta hopp om att vi ska få de av bidrag hitlockade och totalt okunniga att börja göra nytta. Det bästa sättet att finansiera det här är förstås att inleda en utvandringspolitik. Men någon sådan var aldrig på bordet i regeringens överläggningar med oppositionen. S och Förhandlingar som ändå bröt samman. Mp vill inte ens stänga av kranen, eller sätta gränser – vi ska ha ännu mer av samma.

Och då är frågan hur ska detta då gå till? Vi har världens högsta skattetryck ca 44% av en BNP som inräknar den nolltillväxtskapande flyktingekonomin, helt driven av statliga subsidier. Exkluderas flyktingarna så kan skattetrycket skattas till 55%; det kan inte höjas mer. Till detta kommer att vi hade världens högsta faktiska pensionsålder redan före pensionsreformen, 64 år. Och vi är högst belånade i världen tillsammans med Japan.

Konungariket Sverige kan visserligen låna lite till, för skulderna sitter huvudsakligen hos hushållen och näringslivet. Men detta är förstås en chimär och ohållbart i längden. För vilket är värst, allt annat lika: en hög belåning som ligger på staten, eller en lika hög, som ligger på företag och individer? Det senare! Dels eftersom en hög belåning inom näringslivet innebär en allvarlig hämsko och konkurrensnackdel. Dels eftersom privata lån innebär högre kreditrisker (som kan katalysera konkurskedjor även bland bra företag) och därmed även betydligt högre räntekostnader.

Till detta kommer så ett eftersatt underhåll av all infrastruktur. Elnäten är bara ett exempel. Detsamma gäller VA-ledningar, beredskapslager, vägar och järnvägsspår. Och förstås bostäder; den nya efterfrågan tvingar våra barn att bo kvar hemma tills de är över 30 och äldreboenden får vi inga fler trots en kommande äldreboom – de byggs just nu istället om till flyktingförläggningar. Det gäller också personellt inom försvar, polis sjukvård och skola. De långa operationsköerna har efter Corona blivit mycket, mycket längre. De kommer sannolikt aldrig kunna betas av.

Coronastrategin tycks faktiskt vara svaret på hur regeringen tänker: “Inget annat fungerar! Att döda av tusentals kostnadskrävande pensionärer inom äldrevården är vår enda möjlighet, om vi ska få pengar att fortsätta den prioriterade importen av valboskap.” Nej, så kan det väl inte vara! Eller? Vilket annat logiskt svar finns tillgängligt?

Mp:s svårslagna rekord i inkonsekvens

Kärnkraftsnedläggningen är den mest orimliga av alla dumma energipolitiska beslut. För den har skett trots den total CO2-fria energin som miljöpartisterna påstår är så livsnödvändiga; “Annars går världen under!!!” säger Greta et consortes, men i nästa andetag är de ändå emot kärnkraft, liksom av princip. Mp är det parti som gärna upphöjer inkonsekvens och brist på logik till partistrategi, men är det ändå inte höjden att man ojar sig över att människan riskerar att ha problem med kärnbränsleavfall i flera tusen år, samtidigt som jorden ändå antas gå under inom tio?

Globala sociala medier drivs från serverhallar i Norrland – med skattefri ström

Löfvens sossar ligger dock inte långt efter (i bristen på logik). Elbristen i Sverige är nämligen även förklarad av att Sverige gör allt man kan för att locka de stora nätjättarna att placera sina gigantiska serverhallar här. Och billigt blir det därför att staten erbjuder skattefrihet på energin! De enorma rabatterna innebär bl a att Sverige alltså bidrar till att göra en skev konkurrenssituation än värre. Men också till att man på alla sätt kan ifrågasätta vad värdet för Sverige är, när vi får hit dessa bjässar. Plåtladorna är billiga och går snabbt att slå upp, utländsk arbetskraft är legio. Och skötsel och underhåll klarar en arbetsstyrka på typ 15 man. Jippi vad många arbetstillfällen man skapat!

Den politiska logiken – sossarnas utpressningskort mot fb

Nu drivs sossarna dock som vanligt av en annan logik, som förklarar det hela ganska väl. Det andra ‘säljargumentet’ man använt för att locka Google och Facebook är politisk stabilitet. När nätmedia (som undertecknad) gör vad den kan för att avslöja diverse obehagliga sanningar om vår kära skurkregim, så slår man bara en signal till Mark Zuckerberg och påpekar att det är facebooks uppgift att hjälpa till att stabilisera situationen. Annars kanske elpriset går upp även i norr…

En helt självgenererad elbrist. Som konsumenterna nu får betala för. Stort tack, Ers Högvälborna Inkompetensministrar, det kom ju inte direkt som en överraskning.


Magnus Stenlund Sunt Förnuft
Swish 070-763 97 02 Bg 591 56 40

Publicerad 2 kommentarer

‘Konvertit’? – nu ropar DN-vänstern efter ännu ett prejudikat som omöjliggör utvisning.

Om någon påstår sig ha konverterat från islam så är det är ett gott tecken på att vederbörande är på väg att assimileras eller åtminstone integreras in i det svenska samhället. Eller så är det en lögn. Om jag var handläggare på Migrationsverket, hur ska jag veta om detta är en rimlig grund för vederbörande att få asyl?

Snyfthistorien (DN:s version)

‘Muhammed’ är från Afghanistan. Enligt DN:s artikel kom han hit 2015. Han och hans familj, som försvann under flykten till Sverige, hade länge bott i Iran innan dess, i Afghanistan saknar han vänner. Enligt DN befarar han att han, på grund av familjeomständigheter, är eftersökt både i Iran och Afghanistan. Dessutom tillhör han folkgruppen hazarer, som har en historia av förföljelse och diskriminering i landet. Två utvisningsförsök görs 2017, men stoppas. Muhammed sitter inlåst på en av Migrationsverkets förvar under tiden, totalt i sex månader. Muhammeds trumfkort är uppenbarligen att han konverterat – från islam till ateism. För detta påstår han sig ha mottagit hot – många hot.

Vid det andra försöket att utvisa är det ett granskningsbeslut från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter som stoppar utvisningen. Någon av Muhammeds vänner har skrivit dit. Muhammed berättar om hur han gråtit, så väl av glädje, vid inställda utvisningsbeslut, som av rädsla och förtvivlan. Dock berättas ingenting om hans känsloreaktioner avseende familjen som försvann. Så långt in i artikeln dyker Daniel Carnestedt, Muhammeds juridiska ombud upp. Carnestedt är väldigt insatt i problematiken kring Migrationsverkets spretande praxis avseende konvertiter, och han är angelägen om att överrätten nu kommer med ett beslut – till Muhammeds fördel. Han hänvisar han till utlänningslagen som säger att en internationellt organs uppfattning att Sverige bryter mot sina konventionsåtaganden ska respekteras. Intressant nog med undantaget ifall grova brott har begåtts.

DN:s agendajournalistik – utelämnanden, vridningar och rena blålögner

Så långt DN. Jag har för mig själv skapat en lång kedja med ironiska citattecken, och de sitter där för att jag inte känner något förtroende alls för vad ‘Muhammed’ säger. Hur kan någon ens ha det? Muhammed hade uppenbarligen ingen asylrätt från början, det är både min och Migrationsverkets bedömning, och min gör jag eftersom han bodde i Iran sedan många år vid asyltillfället. Iran må ledas av en skurkregim, men krig eller annat elände som ger asylskäl saknas. Muhammed försökte alltså ljuga sig in, som så många andra afghaner, och uppge falsk bostadsort. Beskrivningen av resan till Sverige som en ‘flykt’, när det faktiskt går reguljära flygförbindelser bl a via Turkiet, ger ett löjeväckande intryck. Och att familjen ‘försvunnit’ på denna reguljära flygresa är förstås en lika skrattretande som uppenbar blålögn, särskilt eftersom snyftintervjun väljer att avstå från fler detaljer, och beskrivning av Muhammeds känslor kring detta – vilket man ju annars kryddat anrättningen med så mycket man bara orkat. Sedan kan vi misstänka att Muhammed lyckats stoppa utvisning på mindre acceptabla sätt, återigen eftersom DN inte nämner dem. Det räcker ju t ex att skrika och leva om, för att flygkaptenen ska vägra att ta med Muhammed. DN vill sedan påskina att någon ställt upp ‘som vän’ och skrivit till FN-kommittén, när det naturligtvis var hans av skattebetalarna avlönade advokat. Att Muhammed griper varje halmstrå är så pinsamt uppenbart. De påstådda hoten är hans egna uppgifter och ingenting styrker dem. DN vill att vi ska tro att hans folkstam, hazarerna är särskilt utsatta. De utgör 25% av befolkningen och det finns åtminstone en delstat där man har egen majoritet – och en kvinnlig guvernör. Där borde Muhammed vara säker. Detta uppmärksammades i en av läsarkommentarerna – som genast blev censurerad.

Migrationsverket: ständigt påpassade av vänstermedia – och med bevisbördan

Så vad ska Migverket tro? Muhammed har ljugit. Och vi vet att 75% av afghanerna som man undersökte medicinskt ljög om sin ålder (se tidigare artikel). Vi vet att lika många ljög, som Muhammed, om varifrån de kom. Och Muhammed skulle förstås kunna ändra sig och bli muhammedan igen, dagen efter att uppehållstillståndet gjorts permanent. Allt det här vet man. Man är alltså sannolikt lika klar över att Muhammeds historia är en skröna som du och jag är. Men att bevisa detta? Det är inte så lätt. Och bevisbördan? Ja, den verkar domstolarna tydligtvis inte lägga på den asylsökande. Det blir alltså Migverkets sak. Till stora kostnader och ofta utan framgång.

Sunt Förnuft 9/1-2020

Nyligen bestämde Hovrätten i Skåne/Blekinge (se tidigare artikel) att inte döma en man till utvisning, med motiveringen att han hade ett intyg som påstods vara från kriminella som hotat att döda honom om han skickades tillbaka till Irak. I det fallet bröt domstolen dels mot Flyktingkonventionens artikel 33 p.2 som säger att grova brottslingar alltid får skickas tillbaka, oavsett fara för dem. Dels mot sund bevisprövning; det fanns ingen på Migrationsverket som kontrollerat den befängda uppgiften – om att de kriminella antagonisterna skulle ha varit mannen behjälplig att få stanna kvar i Sverige – genom att vänligt nog skriva ned hotet på ett papper och skicka det till honom. Tydligen så ligger det på Migverket att göra, annars dömer domstolarna till medias och immigranternas fördel oavsett hur uppdiktade deras historier än förefaller.

Konvertitprejudikat är vad vänstern är ute efter

I det här fallet har Muhammed – enligt DN – inte begått brott. Så hur gör vi med konvertiter? Jag är den siste som vill förhindra mordhotade konvertiter att stanna i Sverige, de om några bör ju ha en plats här – men det måste ligga på dem att bevisa saken. Ligger inte bevisbördan på Muhammed, så förstår ju alla och envar att här finns goda möjligheter att skapa en praxis som gör det omöjligt att utvisa någon som påstår sig ha konverterat. Och därmed en strid ström av påstådda konverteringar. Och det är ju vad DN och Muhammeds advokat är ute efter.

Kanske borde vi överväga att börja med lögndetektor? Den som själv begär ett sådant och visar sig tala sanning bör få stanna, tycker jag. Resten åker ut. Detektorerna har förfinats mycket och enligt amerikanerna är de närmast ‘foolproof’. Men det kommer ju aldrig att hända. Nackdelen är förstås också att resultaten skulle ifrågasättas av MSM:s flyktingaktivister varje gång. Eller rättare sagt, i de förväntade bortåt 95% av fallen som visar lögn och asylavslag. Obs: nej detta är ingen fördom mot asylsökande specifikt, det är ett omdöme om hur människor generellt beter sig när de har mycket att vinna på en lögn och inget att förlora på den. När ska vänstern erkänna det? Svaret är förstås aldrig, för vänsterns ideologi bygger på lögn.

DN och deras läsare – ett kapitel för sig.

När Sven skriver något så här väl överensstämmande med DN:s åsiktsagenda så blir han naturligtvis inte censurerad pga avsaknad av källa eller för spekulation.

Jag kommenterade artikeln, väl medveten om att det viktigaste var att ta tillfället att föra fram vad som faktiskt står i Flyktingkonventionen, att vi har rätt att skicka bort grova brottslingar. Så jag låtsades svälja Muhammeds lögner. En viss Sven hade påstått att vi inte får skicka tillbaka någon, så jag svarade honom på det. Jag blev anklagad för lögn och min kommentar censurerades. Men när jag bifogade konventionen som källa lät man mig till slut stå kvar. Vilket inte hindrade att Sven – och givetvis en viss herr Lars Gröndahl i vanlig ordning – anklagade mig för lögn ändå, igen.

Lars Gröndahl hittar lögner i det han läser, men bara när han läser fel. Och Sven får återigen komma med ounderbyggda påståenden.

Detta för att jag skulle ha påstått att Muhammed begått brott. (Det gjorde jag alltså inte, men jag tog ett hypotetiskt fall, just för att få tillfälle att berätta om vad som stod i konventionen.) Och Sven menar nu att svensk lag skulle gå längre än Flyktingkonventionen (obs: ett viktigt medgivande som nog få svenskar skulle tycka var rimligt). Men är det så? Ni ser ju att i alla fall Utlänningslagen inte gör det, det skriver ju DN t o m själva om, som ett citat från Muhammeds advokat. Och jag har inte hittat något annat ställe heller. Det rör sig enligt min övertygelse istället om domstolsaktivistiskt skapad rättspraxis, i strid med lagtext eller i vart fall med dess innebörd – och uppenbarligen även med konventionens.

Flyktingkonventionen artikel 33

Flyktingkonventionen från 1951, artikel 33. Undantaget i punkt 2 – som vi inte tillämpar i Sverige.

Konsekvenser: några DN-läsare öppnar sina ögon. Andra stänger dem bara än mer beslutsamt.

Det kan vara bra att de här människorna nu har upplysts om det. Några DN-läsare kanske faktiskt drar öronen åt sig och inser hur det står till. Men många av dem är tyvärr som Sven och Lars Gröndahl. De väljer lögnen med öppna ögon.

Med två troll och DN Ifrågasätts moderatorer som domare.
Sven Lundberg, alltid lika rask att rycka ut till DN:s åsiktsagendas försvar. Att han påstår saker utan källa, det är inget som behöver censureras det. Och när han avslöjas så kan han lika obesvärat tillåta sig själv nya ounderbyggda påståenden. Lars Gröndahl, sossarnas betalda troll på DN Ifrågasätt. Två gånger läste han mig avsiktligt fel. Det handlar om att andra ska läsa honom och tro att jag skrivit något jag inte skrivit. Obs. den gröna bocken vid min kommentar. Det betyder att Lars/Sven försökt få bort den, men att Ifrågasätt inte lyckades hitta något fel med den.

Vi behöver ett veto – för dem som bor här

Ett prejudikat som ger alla konvertiter rätt att stanna skulle snabbt öka den s k flyktingströmmen. Den skulle utan vidare kunna öka till nivåer som är lika ohållbara som asylmottagningen var 2015. Tyvärr är detta inte något Migrationsöverdomstolen har rätt att ta med i sin bedömning. Men det har ju regering och riksdag. Så här kan det inte fortgå. En lagstiftning som inte är skalbar för alla behövande, som faktiskt med nuvarande regler har formell rätt att komma hit, är varken hållbar eller rättvis. Det finns 70 miljoner registrerade flyktingar och antalet växer trots alla asyler som ges. Det finns 1,5 miljoner särskilt prioriterade kvotflyktingar och Sverige tar emot överlägset flest av dem per capita. Men ändå är våra insatser som en piss i Nilen.

Sverige måste få rätt att säga nej till fler helt enkelt eftersom vårt samhälle inte klarar fler utan håller på att bryta samman. Och varför ska vi som redan gjort mest ha regler som är mer generösa än alla andras? Vi svenskar måste också ha en rätt att skydda oss själva, ett veto. Detta måste nu införas snarast. Oavsett om vår flyktingpolicy följer EU:s och FN:s konventioner och dekret eller om den är självpåtaget extra generös.

Jag brukar få sista ordet ändå. Detta var det ingen av herrarna som ansåg sig vilja svara på.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft