Kategori: nätmedia

facebook – twitter – youtube – mewe – VK

Publicerad av — Lämna en kommentar

Akutsjukvård med kötider på mer än ett dygn!?

När man från Sunderby sjukhus i Norrbotten uppmanar patienter att ta med mat och mediciner om de behöver akutsjukvård, då undrar man ju om det är ett dåligt skämt. Vi kanske skulle behöva en tydlig definition av ordet akut och kräva att vården håller sig till den? Med kännbara böter för de sjukhus som inte klarar att leva upp till minimikraven – till de drabbade patienterna.

Sanktioner mot usel förvaltning är annars något vi inte har några meritfyllda traditioner av i Sverige. När man införde en maximal hanteringstid för bygglov var det inte ens förenad med en obligatorisk ursäkt till dem som får vänta för länge. Så hur mycket kommunerna bryr sig? Måttligt och högst varierande. Hur förbannad man än kan vara över detta som villaägare eller bostadsbehövande, så är dock frågor om liv och hälsa av ännu större vikt. Och här finns tydligen inga kvalitetskrav alls.
*
Samnytt har nu i en serie artiklar pekat på missförhållanden inom akutvården, med rubriker som är så hårresande att man knappt kan tro dem. När man på Sunderby sjukhus (Luleå/Boden) har så svår personalbrist att väntetider på uppemot ett dygn eller mer blivit legio och att man har ‘brist på mediciner’, så är det lätt att tro att vi befinner oss i något fältsjukhus i Afrika.
I maj förra året, dvs före semestertiderna, avled en ung man av blodförgiftning, efter 10 timmars väntan på samma sjukhus. Då påstods situationen vara ‘ansträngd just nu’.
Men situationen tycks vara liknande även i Skåne, där en mor med ett medvetslöst spädbarn uppmanas ta kölapp på Kristianstads Centralsjukhus – efter att ha vägrats ambulanstransport. Och i Malmö avled en 20-årig kvinna med svåra magsmärtor efter 4h väntan av hjärtstillestånd, man hade då bara hunnit förbereda för operation. På Skånes Universitetssjukhus är väntetiderna för cancersjuka fem månader och flera patienter i kön har avlidit.
*
En annan anledning att man betvivlar sanningshalten är ju att MSM helst inte skriver ett ord om saken. Eller, det stämmer inte riktigt: samtliga artiklar i Samnytt har källor i MSM. Skillnaden mellan MSM och Samhällsnytt är själva nyhetsvärderingen. Medan sådana här skandaler utgör huvudnyheter i Samnytts flöde så gör SVT och Expressen små undanskymda alibiartiklar, i bästa fall försedda med bild, oftast inte.
Så vem gör rätt? Att allmänheten skulle reagera våldsamt om flödet av dåliga nyheter från landets akutmottagningar fick större nyhetsutrymme tror jag få kan betvivla. Och anledningen till det är att svenskarna 1. i alla tider har betalat världens högsta skatter för att få just denna välfärd, 2. vi betalar nu ännu högre skatter, dock okänt varför detta behövs, och 3. den svenska vården har förr varit av internationell toppklass. Det är den helt enkelt inte nu. Trots skatterna.
*
Det här är anledningen till att misshälligheterna som rapporteras faktiskt är material som tål att placeras direkt efter vinjetten både på Rapport och Aktuellt. Varför man inte gör det? Låt mig gissa.

1. Vänsterjournalister är alltid mindre angelägna att klaga på de styrande när de styrande är vänster. Det är roligare att sätta feta rubriker om fördyringar på Nya Karolinska.

2. Klagomål på sjukvården skulle nästan säkert tvinga regeringen att göra omprioriteringar där mer pengar gick just till vården – på bekostnad av vaddå? Jo, favoritprojektet, att hämta hit så många bidragstagare som möjligt.

3. Den viktigaste förklaringen till varför vården går på knäna är också just detta favoritprojekt. För till skillnad från hur det ofta presenteras så är de nya bidragstagarna inte bara vårdkrävande som alla andra, utan avsevärt mer så än de infödda, samtidigt som det är relativt få av dessa nytillkomna som faktiskt har kvalifikationer att bidra som resurser inom vården, ett förhållande som bland annat omtalas i Tino Sanandajis bok Massutmaning. Större medietäckning av vårdproblemen skulle ofelbart leda till att detta förhållande blev mer allmänt känt. Och då skulle favoritprojektet få sig en rejäl törn.
*
Allt detta vet man inom medierna. Och favoritprojektet är heligt. Det är därför akutsjukvårdens problem får små undanskymda och bildlösa notiser på SVT:s hemsida, istället för att bli de huvudnyheter i Rapport och Aktuellt som de förtjänar.
*
Magnus Stenlund
@sunt förnuft:

https://samnytt.se/mer-an-1-dygns-vantetid-for-akutvard-sjukhus-ber-patienter-ta-med-mat-och-medicin/
https://samnytt.se/man-avled-efter-vantan-pa-akuten-platsbrist-och-overanstrangning-pa-personalen-far-konsekvenser/
https://samnytt.se/sjukhuspersonal-bad-mamma-ta-kolapp-nar-spadbarn-var-medvetslos/
https://samnytt.se/kvinna-dog-efter-4-timmar-vantan-pa-akutoperation-ivo-avslutar-arendet-utan-atgarder/

Publicerad av — Lämna en kommentar

Markström fälls m h a Lex Håll Käften. Liksom hela det fria nätet.

Så. Då har Eskilstuna tingsrätt visat sig höra till aktivistdomstolarna också. Och kanske ett av de värsta slagen mot yttrandefriheten och det fria nätet har utdelats. Patrik Markström fälls, i egenskap av administratör för en grupp med nästan 200.000 medlemmar. För inlägg han inte ens läst, inte ens haft en chans att hinna läsa.
*
Detta är ett justitiemord, eftersom man utan att tveka eller i domen diskutera om lagen ifråga, ‘elektroniska anslagstavlelagen’ bör anses vara tillämplig. Detta är det stora och avgörande. Lagen skrevs långt innan grupper på facebook eller ens fb överhuvudtaget fanns. Att lagstiftaren därför utgick ifrån att ägarna av anslagstavlan därför var företag med betydande tillgångar och branschkännedom är rimligt. Villkoren för kommersiella aktörer är därefter – men osedvanligt långtgående ansvarsöverföring även för att vara Sverige, förmyndarstaten framför andra. Nu tillämpas lagen istället mot vanliga privatpersoner, ‘konsumenter’ som i all annan lagstiftning behandlas med silkesvantar, eftersom lagstiftaren utgår ifrån den minst kunnige/begåvade i kollektivet som en ribba. Här gör man precis tvärtom.
*
Plötsligt ska privatpersonen inte bara ha örnkoll på sina egna texter, man ska dessutom ta ansvar för andra på ett sätt som är fullkomligt orimligt. Lagen går alltså redan från början mycket långt ifråga om ansvarsöverföring för att beivra brott mot LHmFG. Med Eskilstuna TR:s tolkning blir ansvaret omöjligt att klara i en stor, ja även en medelstor eller liten grupp. Här krävs ju de facto 24/7-bevakning av texter, av ideellt arbetande människor. Är man sjuk eller bara upptagen med annat, t ex sitt jobb, vem ska hålla koll då?
*
Att domstolen inte ens diskuterar huruvida det i själva verket är Facebook som är anslagstavlans ägare blir ju ännu mer groteskt. Fb kan ju när som helst ta bort en grupp, de är den kommersiella intressenten bakom, något avtalsförhållande finns heller inte mellan någon annan än fb och den som kommenterar/gör inlägg. Grupperna kan ha en policy, men den är ingen lag och det finns högst varierande ‘rättsvårdande kapacitet. Inom grupperna. Facebooks kontrollapparat däremot börjar ju anta KGB-volymer, och med AI spåras numera alla avvikelser effektivt upp. Hur kan man inte ens ifrågasätta varför just gruppens admin ska ta ansvar?
*
Markström har enligt domen medvetet underlåtit att hålla koll, eftersom han tillskrivits av en privatperson som skickat info om överträdelser i pdf-format. Privatpersonen som gjort så heter Robin Enander, en för Marklund ganska anonym vänsteraktivist. Enander är i själva verket företrädare för Juridikfronten, en förening som fått statsbidrag för att scanna nätet i jakt på ‘näthat’. Men Juridikfronten är ju inget statligt organ. Marklund har formellt ingen som helst anledning att bry sig om vad just han säger. Kan man tycka. Att Marklund inte tar Enanders uppgifter på allvar är enligt domstolen i själva verket både en självklarhet – och vad som fäller honom. Så vi ska alltså utgå ifrån att alla som hör av sig till oss kan besitta information som om vi inte tar den på allvar kan kosta oss en fängelsedom. Ännu en konsekvens av en dom som framstår som ett rent beställningsverk.
*
Att åklagaren och utredaren fått lägga ned mycket tid på detta framgår av bilagorna där Susanna Sköld, utredaren har genomfört vittnesförhör. Lars Magnusson är domaren som står för tingsrättens avgörande tillsammans med nämndemännen Marita Ahlström, Göran Dybeck och Lennart Johansson deltagit. Rätten var enig. Det kan vara värt att lägga namnen på minnet: det kan bli så illa att det blev dessa ljushuvuden som stängde det fria internet i Sverige. Med en slarvigt och ytterst kortfattat skriven dom på nio sidor. *
Markström är ett bondeoffer, målet har hela tiden varit att stänga fb-gruppernas fria delning av information och åsikter. Åtalet har redan lett till att många grupper självcensurerat, men nu kommer det bli allvar för alla, statliga resurser lär avdelas för att granska fler grupper, människor kommer heltidsanställas för att dyka ner i djupet av flöden som ingen vanlig människa ens har en chans att hinna granska själv eller ens komma åt.
*
“Aha! Titta här! Ett inlägg från 2017 med 402 kommentarer! Ser ni det 37:e! Där hotas Pelle Smuts på ett sätt som nog bryter mot Hets mot folkgrupplagen. Vad säger ni om det, kära administratorer? Det blir villkorlig dom och 200 dagsböter a 300 kronor tack.”
*
Att Markström självklart inte har haft möjlighet att hålla koll på tusentals inlägg och kommentarer har alltså inte hjälpt honom. Med domen – om den står sig – kommer ingen grupp kunna finnas kvar i den form som de nu är utformade. Inga kommentarer kommer kunna tillåtas utan att det finns moderatorer som hinner granska dem alla.
*
En uppmaning till er alla som vet med er att ni tenderar att gå över gränserna: gör inte det nu. Jag är själv admin i flera grupper och jag har ingen som helst lust att betala böter för kommentarer och inlägg jag inte ens läst. Eftersom mitt intresse består i att skriva och sprida mina egna budskap har jag också mycket begränsad tid att läsa andras.
*
Ska jag vara helt ärlig trodde aldrig på allvar att Markström skulle kunna fällas, eftersom jag fortfarande någonstans var kvar i villfarelsen att Sverige är en rättsstat – med sunda rättsprinciper i behåll. Men det är vi ju inte längre. Jag vill nästan kräkas och skulle gärna göra det på podiet i Eskilstuna Tingsrätt, där detta skamliga beslut fattats.
*
Och hur ska man göra med gamla inlägg? Den som vet hur det är att försöka bläddra sig bakåt med en internetuppkoppling som inte är helt perfekt inser genast att det inte ens är fysiskt möjligt att hinna kontrollera sådana som ligger bara några dagar bort.
*
En av de övergripande reglerna i svensk lag är att vi inte ska kunna göras ansvariga för omöjligheter. Ingen kan alltså tvinga oss att springa 100 meter på 3 sekunder. Eller läsa 1000 sidor text på en kvart. Men detta kräver nu Eskilstuna Tingsrätt. Hatet mot dem som hatar – och dem som nästan hatar – och dem som har åsikten att man ska få hata – är gränslöst.
*
Domen är beställd, inte bara av Löfven, även av mig – jag har alltså nu hunnit titta på den och rekommenderar alla att göra detsamma. Det ser ut som en tanke när DN väljer att inte ens ta upp den idag, utan istället berätta om hur Macrons regim i Frankrike nu lyckats tvinga fb att lämna ut alla anonyma ‘spridare av hat och hot’. Att döma av de läsarkommentarer som man fått är detta mycket välkommet och man ser fram emot en liknande aktion i Sverige.
*Ursäkta, men ‘hat’ ÄR inte förbjudet. Det tillhör vår yttrandefrihet. Man får t ex hata Hitler. Och även Löfven för den delen. Man får uttrycka det också. Enligt yttrandefrihetslagen. En annan sak är vad fb policy säger. Men vad ska staten med information om den inte bryter mot lag.
Media har börjat älska att klumpa ihop hat med hot. Det är alldeles tydlligt ett försök att inskränka vår rätt att yttra oss, kraftfullt. Konsekvenstänk vore tacknämligt.
Magnus Stenlund


OBS: idag låter fb inte ens mig själv hitta min egen sida, Kan det vara en slump? Så jag kan inte lägga in min vanliga tagg efter namnet. Ni får hitta till Sunt Förnuft själva på den här långa länken, nedan. Och vill ni hitta dit i fortsättningen så är det nog bäst ni gillar sidan, tänk på det ni som brukar läsa men som glömt att trycka på gilla-knappen, ber er göra det nu, innan jag blir helt osynlig, för att fb inte vill att jag ska dyka upp i era flöden.

https://www.dn.se/nyheter/varlden/facebook-lamnar-ut-namn-pa-dem-som-sprider-hat/

https://omni.se/sok?q=Eskilstuna%20tingsrätt&tab=

https://www.dn.se/nyheter/sverige/sta-upp-for-sverige-grundaren-doms-i-eskilstuna-tingsratt/

Publicerad av — Lämna en kommentar

Gaturummet är inte vårt längre. Ett ‘Jimmie moment’ för många. Även för forskningen.

Att svenskarna skyr gaturummet, som erövrats av mörk hudfärg i stad efter stad – är både rationellt och en ond cirkel, som borde vara ett Jimmie moment också för Johanna Frändén. I New York vände man på cirkeln – men alla de åtgärder som krävdes är politiskt tabu i Sverige.

Efter Ivar Arpis uppmärksammade ledare om hur flyktingarna erövrat gatubilden – och att denna ’känsla’ skulle kunna vara ett viktigare skäl till svenskarnas motstånd mot mångkultur än rent ekonomiska motiv – så har framförallt ledarskribenterna på Aftonbladet och DN gått i spinn. ”Detta är rasism!” förklarar Lisa Magnusson på DN och Martin Aagård tycker SvD har blivit ’till och med mer oanständig än alternativmedia’. Anders Lindberg, AB drar helt ned fönstret: demografisk invandringskritik är rasism som ofelbart leder till högerextrema terrordåd. Och så hamnade vi vips i Christchurch.
*
SVERIGE – DEN ONDA CIRKELN OCH DESS PÅHEJARE
Vänstern har förstås rätt i en sak: SvD och GP har flyttat fram positionerna. Man är ett steg närmare problemets kärna. Gaturummet har erövrats av flyktingar och tiggare och fått en helt annan hudfärg på bara 10-15 år. Att tycka illa om det – om det bara vore just detta – är närmast per definition rasism. D v s vänsterns definition – och därmed även svenska aktivistjuristers.
*
Den tar inte hänsyn till att samma människor som hyser sådana tankar mycket väl skulle kunna tycka att samma fenomen bara vore exotiskt – om man stött på det i Istanbul eller Kairo. Inte heller att människor kan uppleva en saknad över det som har varit som är helt legitim, eller vore det om det gällde vår gamla lekplats eller barndomshem som rivits – nu när det gäller hela Sverige är det lite kinkigare. Man avvisar också kategoriskt all rädsla för framtiden som en ‘farlig fix idé’. Hur befogad den än är. Att det vi kallar Sverige inte kommer finnas mer när barnbarnen växer upp, att våra värderingar är på väg att hamna på sophögen. Det är bara att följa den demografiska trenden så inser vi att detta är ett reellt och mycket påtagligt hot, ingen fix idé.
*
Allra minst vill man låta oss dra slutsatsen att den där hudfärgsändringen är en rationell faktor att ta hänsyn till för vårt eget välbefinnande just i nuläget. Men det är det nog ofta. Samma människor som reagerar över hudfärgen på gator och torg behöver ju inte alls göra det i klassrummet eller på arbetsplatsen. Och kanske inte heller i parken en sen kväll, om det bara finns andra inslag, av vanliga medelsvenssons och inte minst Svenssons kvinnor och barn. Att man ändå ofta gör det på svenska gator och torg har alltså en helt annan förklaring. Ingen känsla. Fakta.
*
Brottsstatistiken ger nämligen de här människorna rätt: risken att råka ut för brott är högre på offentliga platser där många unga män med mörk hudfärg överväger. Vad vänstern vill kalla rasism är alltså inte minst rationell överlevnadsinstinkt. Och att man känner oro leder till att man undviker risken/platserna. Vilket i sin tur gör dessa platser ännu mer etniskt enfärgade – och farligare.
*
NEW YORK – DÄR MAN VÄNDE DEN ONDA CIRKELN
Det här är bara en av många observationer som man gjorde i New York på 90-talet och som ledde till många goda åtgärder. Dåliga områden förvandlades helt, en framgångssaga som kan exemplifieras med Bryant Park, förr även kallad ’Needle Park’. Att ensamma, arbetslösa svarta stod och hängde i varje hörn av parken var en källa till stor otrygghet – högst befogad sådan – som man ansåg sig tvungen att ändra på. Idag är parken en omtyckt mötesplats för alla, med 20.000 årliga besök, dit man utan att fundera kan ta både farmor och barnen. Hur det gick till kan ni läsa mycket mer om i Dagens Juridik, se länk nedan.
*
Där har publicerat en artikelserie i fem delar över hur den framgångsrika brottsbekämpningen i New York har gått till. Författaren Magnus Lindgren, är före detta polis och kriminolog och han pekar på många faktorer som jag tidigare inte läst om; det är mycket lärorika och välskrivna krönikor. SvD hade för ett par år sedan en artikel som pekade på hur viktigt man ansåg det vara att ha bra poliser, inte nödvändigtvis många. Och att dessa bra poliser därför också måste få bra lönevillkor. SvD och Lindgren betonar också hur viktigt det är att ansvar utkrävs av dessa poliser och att det i förlängningen är allmänheten som utkräver ansvaret: all statistik måste vara offentlig.
*
New York är nu en av USA:s minst brottsdrabbade städer, nivån på i stort sett alla brott har sjunkit dramatiskt och är nere på 60-talsnivåer trots en kraftigt ökad befolkning. Man har färre i fängelse nu tack vare att färre brott begås. Och antalet poliser har också kunnat minskas. Men de är fortfarande nästan dubbelt så många som i hela Sverige, trots att staden har en mindre befolkning.
*
I princip bör väl dessa få meningar räcka för att förstå varför det varit fullständigt resultatlöst för svenska politiker att vallfärda i tusental på trevliga weekendresor till New York under förevändning att försöka lära sig hur vi borde bekämpa brott även i Sverige. Vi är dels inte beredda att dubbla antalet poliser, för då får vi ju ’en kontrollstat’ – enligt vänstern. Ännu mindre är vi beredda att betala poliserna bra; dels anser vi oss inte ha råd (vi har ju andra prioriteringar, som t ex att ständigt fylla på med fler mörkhyade som slår dank), dels är vänstern allergisk mot högavlönade, särskilt i mansyrken. Dels blir förstås alla poliser inte automatiskt bra bara för att de är välbetalda – vilket faktiskt är sant.
*
Ett ansvarskrav måste alltså följa med förändringen; i New York flyttar man på polischefer som misslyckas, utväderingen varje tisdag är alltså en rätt nervös tillställning. Detta är ju ännu mer emot svensk sosseinstinkt; arbetsplatsen ska ju kännetäcknas av gemyt, ingen ska behöva stressas av krav. Här tar istället ‘gruppen’ ansvar – dvs ingen alls. Och inte heller är det allmänheten som utkräver ansvaret; dåliga chefer befordras om de säger politiskt korrekta saker, och blir chefer för MSB om de är så dåliga att de bara måste bort (t ex inför allmänna val). Allmänheten har heller ingen möjlighet att utkräva ett korrekt ansvar, eftersom vi inte tillåter att öppen och korrekt statistik sprids som vi kan ta ställning till. Istället gör BRÅ ett beställningsjobb där man bevisar att kejsaren visst har nya kläder och inte alls är naken.
*
Allra minst får någon nämna det farligaste av allt: att det som vänstern kallar rasism – och som aktivistdomarna gärna också tolkar in under lagen om hets mot folkgrupp – på gator och torg är helt rationellt. För där möter de känslor som Arpi talar om verkligheten. Där visar sig rasism och fördomar ha stöd av brottsstatistiken. Att människor väljer att prioritera sin egen trygghet borde naturligtvis inte kallas rasism utan realism. Men att säga så är att svära i vänsterkyrkan.
Gaturummet är inte bara Arpis ’Jimmie moment’. Det borde vara allas.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft
*

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Jopj5m/naturligt-att-folk-fran-andra-kulturer-slar-dank-i-centrum

Tryggt, snyggt och välkomnande i New York – samverkan minskar brottsligheten

Publicerad av — Lämna en kommentar

Med hjälp av svensk medias indoktrinering är svennehatet bland främst muslimska invandrare på väg att ta former som alltmer liknar det nazistiska judehatet.

bild 1. Nazistiskt judehat blev vänsterns skrämselpropaganda

En gång i tiden satt vi framför Ville, Valle och Viktor och fick reda på att alla arbetare var förtryckta av kapitalisterna i ’Farfars praktiska råd’. Naturligtvis blev inte alla kommunister av det. Allra minst jag själv. Vilket för många innebär att vi kan avfärda 70-talets indoktrinering i barn-tv. Men det är ju helt fel. Hade vi tvingats titta mer på ’Vilse i pannkakan’ och dylik vänsterpropagandism, så hade många fler blivit vänster som vuxna, utan tvekan. Indoktrinering och hjärntvätt funkar ju bäst när vi blir grundligt tvagade i luten.


bild 3. Media skapar medvetet autonoma våldsaktivister

Men Ville, Valle och Viktor räckte gott för somliga. Tillräckligt många för att säkerställa en vänstermajoritet för lång tid framåt. När Elise Rydahl, f d autonom vänsteraktivist på Swebbtv bekänner sina tidigare synder är det media hon främst lägger ansvaret på. Att familj och uppfostran och personlig läggning naturligtvis också har betydelse behöver vi inte ifrågasätta, men det är just frånvaron av uppfostran och tolkning av medieintrycken som Elise sätter fingret på. Som att sättas framför ett bord fullt med mer eller mindre nyttiga maträtter, vad väljer barnet då?
*
Elise blev som åttaåring rädd för nazisterna, när serien Förintelsen sändes. När den sedan sändes repris under hennes högstadietid blev hon arg. Och så blev hon autonom. Och ’bekämpade’ alla som kallades nazister och rasister. Och bl a SD:are kallas ju ofta så – på tv. Och ‘bekämpningen’ skedde med metoder som var just nazisternas egna; stenkastning, bråk, störning och utbuande för att ingen av ‘de onda’ skulle nå ut med sitt budskap. Och allt med mediernas benägna stöd, Elise var ju på den ’goda sidan’. Avprogrammeringen var närmast slumpmässig och något av en paradox – Elise fick inte alls samma mediestöd avseende sina andra åsikter, som anti-EU och anti-NATO mm. Detta gjorde att hon slutade läsa tidningar och titta på tv. Och därmed blev hon mer mottaglig för sina grannars synpunkter. Möllevången var full av svenska SD:are och när hon väl börjat umgås med dem förstod hon dem bättre. Plötsligt kunde hon se verkligheten. Invandrarna begick faktiskt 100% av brotten omkring henne! Något i det hon fått lära sig var fel. Ja, allt.
*
Det finns ganska gott om vänstermänniskor som gjort samma resa. Personligen tror jag att de innerst inne besitter någon form av intellektuell hederlighet som de andra inte gör. Det är nämligen alldeles för få som omvänds, trots verklighetens alla bevis.

bild 2. SVT är lika vänster idag som på 70-talet, bara ännu skickligare hjärntvättare

Egor Putilovs utmärkta genomlysning av Lilla Aktuellts ’upplysning’ till barn i åldrarna 10-14 år är ett skrämmande bevis på att statstelevisionen är precis lika subjektiv idag som på 70-talet. Källkritik ‘utbildas’ barnen i, utan ett ord om att det är innehållet i budskapet som ska granskas. För barnen tycker Lilla aktuellt att det räcker med att granska källan. ’Är det t ex de här: SR, SVT, DN, SvD, Aftonbladet, TV4, så är de trovärdiga’ säger man, ’för här arbetar journalister som är kunniga’ och ’här är syftet bara att sprida information’. Barn i åldrarna 10-14 är de som är allra mest mottagliga för utomståendes påverkan, och på klassisk hjärntvättsmanér låter man inslaget avslutas med barn som själva deltar i ’källkritik’, där Trump dyker upp på en skylt – det är genom jämnårigas (ju mer lika barnet självt desto effektivare) och helst egen medverkan, som hjärntvätt biter bäst. Eva Landahl, programansvarig, var tidigare ansvarig för SVT Nyheter, men blev under valåret förflyttad, efter att ha spridit SD-kritik på twitter. Att hon fick detta arbete som reträttpost måste ha varit mumma för henne.

bild 5. Svennehatet 2016 – vad gjorde AKB åt det?

Som kanske bekant fungerar lagen om hets mot folkgrupp i praktiken inte alls när hetsen riktas mot den svenska majoritetsbefolkningen. Jag vill uppmärksamma det nu tre år gamla reportaget i Kvällsposten där detta hat beskrivs i detalj, i stadsdelen Seved i Malmö. Det var samma hat och våld som hjälpte till att omvända ovan nämnda Elize. Men i Seved och Möllevången och liknande stadsdelar är det svårt att se hur situationen någonsin ska kunna vända. Måste det gå så långt för att pk-folket ska få upp ögonen? Ja, att döma av intervjun med Mubarik Abdirahman (S)-politiker i staden, så är det så. För han kan bara se fördelning av makt och välstånd som förklaringar, inte kultur, religion och korkat bemötande (nedvärderande pjåsk), som forskningen konstaterat är vad som skapar detta ressentiment. Och viljan att ta tag i problemet är noll – bara läpparnas bekännelse. Kvällspostens reportage lades fram för Alice Bah Kuhnke som kallade företeelsen med svenskhat för oacceptabel. Även denna rasism skulle bekämpas. Tre år senare och x antal miljoner utdelade ur ABK:s myndighetsfickor till islamisterna, så har lagen varken ändrats eller utretts. Och JK:arna har samfällt tagit som sin uppgift att tolka den restriktivt: nej, svenskar ska inte skyddas, är budskapet.

bild 4: ‘Intersektionell exotifiering’ viktig att bekämpa. Svennehat och manshat inte alls.

Istället går pengarna till ännu mer skydd av de redan överbeskyddade. MUCF har nu givit statliga bidrag för automatiserad ’näthatsbekämpning’. Som reklam för denna verksamhet deltar bl a en vacker ung kvinna, Aisha Ali, som förklarar intersektionella aspekter på näthat så här: ’hon får dagligen höra ’Wow, vilken häftig blandning du är, nåt mellan choklad och vanilj?’, varefter hon förtydligar att detta verkligen inte är OK, utan ska anmälas som ’exotifiering’ och en form av ’mikroaggression’. För mig som älskar såväl choklad som vanilj och gärna ger vackra kvinnor komplimanger utan att känna aggression, så är hela inslaget lika obegripligt som om det sändes från Mars. Men jag antar att Aisha måste lida enormt av att få dessa komplimanger och att detta är viktigt att åtgärda. Medan Anna i Rinkeby alltså ska få tåla att kallas ’svennehora’ – och att tegelstenar kastas efter henne och hennes barnvagn.

bild 6: Hatet mot svenskarna är starkt. Och det är i de muslimska befolkningsgrupperna det gror.

Och när det gäller oss män, så är det till och med ett vinnande kampanjbudskap att kalla oss ’äckliga varelser som lever på vår jord’. Marwa Karim (SSU) är ’stolt manshatare’ och formuleringarna är ännu mer obehagliga när man semantiskt analyserar dem: i sitt sammanhang och med tillägget ’lever på vår jord’ mer än antyds att männen är exkluderade, inte bara från det gemensamma ägarskapet av jorden, utan också från rätten till liv överhuvudtaget. Och att Marwa kan stoltsera med dessa åsikter är alltså inte bara lagligt (och ocensurerat av facebook), inom en stor grupp unga socialdemokrater är detta ett budskap som gör henne populär. Året efter blev hon utsedd till Melodifestivalsambassadör. Att Marwa är av muslimsk ursprung är måhända en tillfällighet på det personliga planet, men som genomsnittsinvandrare är det inte alls så: det är de muslimska invandrarna som varken vill assimileras eller integreras, och det är bland dem som ressentimenten mot den svenska majoritetsbefolkningen är starkast.

Tillbaka till bild 1: Från judehat till svennehat

Sammanför vi det som nu händer i Sverige, så är det mycket lätt att dra konkreta analogier med det Nazityskland som använts och fortfarande används för att skrämma upp folkopinion och indoktrinera den till att begå liknande övergrepp. Skillnaden är att det inte i första hand är judar utan den svenska majoritetsbefolkningen som ställts vid skampålen. Det är vi som man med laglig rätt får trakassera, det är vi som saknar rätt att svara med samma medel. Det är våra åsikter som censureras och det är oss som det är legitimt att hata. Ja, det har redan övergått i våldshandlingar, men dessa tystas förstås ned. Ett stort mörkertal döljer sig bakom de rubriker där unga SD-valarbetare slås ned och misshandlas, och de mordbränder som drabbat SD- och AfS-politiker benämns helst inte som politiska brott i mainstream media.


Det finns alltså tydliga tecken på att den historiska dygnscykeln bara är någon halvtimme, kvart eller minuter från att fullbordas, från nazistiskt judehat till muslimskt svennehat, med de svenska mediernas benägna bistånd. Bäva månde svenskarna när de hamnar i minoritet, inte bara i Rosengård och Rinkeby, utan i hela Sverige. Demografiska analyser (se tidigare krönikor) visar att med nuvarande trend är det tjugo år dit.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://samnytt.se/barn-drillas-i-kallkritik-ska-okritiskt-ta-in-svts-produktion/
https://www.friatider.se/v-nsterkvinna-byter-sida-jag-var-en-idiot?fbclid=IwAR3fCxa2i1N6dzHdrIwR0VNlqx-XTRXmSfVPg28LGjVBBsl2pxW8el-yaRE
https://samnytt.se/journalister-hotar-sina-lasare-med-polisen-du-kommer-inte-undan-langre/
https://www.expressen.se/kvallsposten/hatet-mot-svennarna/?fbclid=IwAR2gCbTf_al3npfao_gKPjv5VK_xxfubF1b2Lw8iwso60FwZYu2jkjXQRQI
https://www.expressen.se/kvallsposten/alice-bah-kuhnke-ryms-inga-ursakter/

Publicerad av — Lämna en kommentar

Löfvens fest är inte slut – inte förrän vi står helt barskrapade.

Rebecca Weidmo-Uvell är en av de goda, duktig grävande journalist som gör ett förtjänstfullt arbete där jag själv saknar både kompetens och tid. Hennes inlägg om att festen är slut är också en bra artikel, väl värd att läsa. Den handlar om det till synes ganska självklara i att när allt färre försörjer allt fler så tar pengarna slut – och att vi är där nu; välfärden är ett minne blott. Jag kan instämma i det mesta Rebecca säger. Men det är mer som måste sägas. För det första: som upplägget ser ut är festen inte alls slut: Man kommer först låna ännu mer, man kommer sno våra pensionsreserver och man kommer beskatta bort alla våra besparingar först. Först då är festen slut – även för bidragsflyktingarna.

Rebeccas krav känns tyvärr också alldeles för marginella för att ändra på detta, samtidigt som somliga troligen ändå kommer löpa amok, om de språk- och utbildningskrav som hon förespråkar verkligen ska vara relevanta, dvs ge access till arbetsmarknaden. Ett problem är förstås att vi redan invaggat alla en känsla av att de inte behöver bidra. Ett annat är att av dem vi importerat så är en allt annat än försumbar andel i praktiken obildbar för att nå de kravnivåer som vårt samhälle oftast ställer. Somalia har en snitt-IQ på 67, MENA-området på 80-85. Amerikanska försvaret kräver minimum 83 för att ens bry sig om att släppa in någon – de har testat och vet; under den nivån är det irrationellt att utbilda för kostnaden är större än intäkten.
*
Rebecca nämner heller inte hur vi ska göra med socialbidraget, som garanterar nivåer som är högre än både a-kassa och lägstapension. Här finns ju sprängkraften – det är här allt tricklar ner genom tratten till slut. Skulle vara minst sagt välbehövligt att någon inom M med inflytande tar upp den saken. Men ingen verkar ju våga. Socialbidragen måste sänkas – kraftigt – för att vi ska gå runt på sikt. Det är heller inte rimligt att de är högre än fattigpensionärens.
*
Rebecca missar också en annan mycket viktig sak: kommunernas snällanställningar. Det är dessa som gjort att vi inte redan har en socialbidragsbomb och istället snart 3 parkeringsvakter på varje kvarter. Eller 100% subventionerade kaféägare, som slagit ut 100% icke-dito. Eller bara mängder med andra onödiga anställda, med nya titlar som tidigare aldrig behövts och inte heller nu gör det, men med kontor, dator och arbetsmaterial som kostar dubbla lönen som tumregel. Somliga av dessa skapar dessutom nya kostnader för att de har mer mål i munnen än i huvudet – ‘kreativa’ och kostsamma och politiskt korrekta idéer – som kommunerna gärna belönar. Och som upphandlare riskerar de många mer eller mindre obildade att förorsaka ännu större kostnader.
*
Det var detta som M-styrda Danderyd bekostade med fastighetsförsäljningar. Och som krävde 1,40 i skattehöjning att rätta till. Samma med Stockholms stad. Säkert många fler. Även borgerliga kommuner alltså. För på kommunerna jobbar mångkulturentusiasterna. Det finns ingen av dem som medgivit att detta helt enkelt är en del av flyktingnotan. Troligen den allra största.
*
Samtidigt som snällanställningarna kostar mer än socialbidrag så ser de flyktingar som anställs i statistiken inte ens ut som ‘tärande’ utan som ‘närande’. Det är dags att fler berättar om detta. Så snälla Rebecca – hjälp till att informera M. I Danderyd borde man sparkat de onödiga man inte har råd med istället för att höja skatten. Sedan borde man ha ställt sina egna platser till förfogande – kommunstyret har ju varit ju mer kostsamt än några andra. Trolöshet mot huvudman kallas det för annars. Det är belagt med fängelsestraff, även vid betydligt mindre belopp.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://uvell.se/2019/06/14/festen-ar-slut/?unapproved=20782&moderation-hash=25fd709ac4085252c3718f4a3c8c92a9#comment-20782

Publicerad av — Lämna en kommentar

Vad ska vi göra om det inte går att integrera muslimerna?

Den nederländske professorn Ruud Koopmans är mycket tydlig: medan andra grupper av invandrare oftast gör stora framsteg från en generation till nästa när det gäller integration, så ser det helt annorlunda ut för muslimer. De finns naturligtvis undantag på individnivå, men när vi talar om de statistiska genomsnitten så är integrationen ytterst långsam – ibland går det rent av bakåt. Och detta gäller inte bara i Sverige, utan i a l l a västländer. Det finns inga undantag överhuvudtaget.

Det kanske tydligaste beskedet om detta, ger muslimernas åsikter om de nya hemländernas lagstiftning: 2/3 av dem anser att deras egna religiösa sharialagar står över den sekulära lagen. En klar majoritet är också homofoba och nära hälften är antisemiter. Koopmans redovisar en rad sådana statistiska sanningar som förnekas kategoriskt såväl av de politiska etablissemanget som av de muslimska företrädarna sjäva, inte minst imamerna, som genomgående hävdar att problemen finns hos fundamentalisterna, som enligt dem skulle utgöra ett närmast försumbart fåtal. Men Koopmans rön bekräftas av andra islamforskare, som professor Felice Dassetto i Belgien, som varnar för att allt fler västerländska muslimer övergår från sekulär till religiös tro, och att antalet salafistiska fundamentalister också ökar. En tysk larmrapport talar om en fördubbling på fem år.
*
Det här är inte nyheter på något sätt och det finns inget som tyder på en positiv förändring. Tvärtom så är utvecklingen densamma i hela den islamska världen – och den går entydigt åt fel håll. I de 47 islamskt dominerade länderna i världen är problemen enligt Koopmans ganska enkla att identifiera: kvinnoförtrycket som innebär mycket låg kvinnlig sysselsättningsgrad, höga födslotal och låg investering i barnens utbildning. Till dessa kan läggas klansamhällets struktur och den destruktiva skamkulturen, som inte befordrar någon som helst form av förtroende mellan individer utan släktband; och alla dessa fenomen stöttas av islam.
*
Grunden till islams problem är den oföränderliga synen på Koranen, som ingen auktoritet vill eller förmår ändra. Den medeltida och aggressiva statslära som Koranen förmedlar försvårar, såsom den tolkas, inte bara integrationen, den är ett direkt hot mot världsfreden. Koopmans är mycket kritisk till påståendet att endast en liten minoritet av muslimerna är fundamentalister, det är direkt felaktigt enligt hans enkätundersökningar, genomförda under mer än 20 års forskning. Medan ca 40-45% av muslimerna kan definieras som fundamentalister, så är motsvarande siffra bland troende kristna bara 5-10%.
*
Koopmans är inte särskilt populär i många kretsar (tänka sig!). Vilket enligt honom själv beror på att i dessa har man bestämt sig för att rasism och diskriminering förklarar alla integrationsproblem, inte kultur och religion. Och när en forskare som Koopmans utmanar deras världsbild, så möts han slentrianmässigt av personangrepp. Det vanligaste är att man blir arg för att han ’bara spelar högerpopulisterna i händerna’. För dem som tycker så är forskning nämligen bara ännu en politisk gren, avsedd att stötta den redan beslutade immigrationspolitiken. De politiskt korrekta patentlösningarna är mera utbildning, skaffa dem jobb och sluta diskriminera. Och denna pk-politik kostar förstås pengar. Vad Koopmans säger är att dessa pengar i praktiken är närmast verkningslösa.
*
Västerländsk kolonisering och imperialism anges ofta vara en förklaring till de muslimska ländernas problem. Men i själva verket är det de länder som har varit koloniserade längst som klarar sig relativt bäst när det gäller faktorer som demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Det borde väl egentligen kanske inte vara en så stor överraskning; västerländsk kultur är den enda som producerat dessa nyttigheter. Det är ovedersägliga fakta som direkt borde sopa banan med det marxistiska idégodset. Men så sker inte, istället censureras sådana som Koopmans.
*
Så hur bör muslimerna integreras? Koopmans är skeptisk till s k ’premie-muslimer’. Med detta menas den i Norge inslagna vägen, där man (även de konservativa) för fram de framgångsrikt integrerade som förebilder. Problemet är att dessa sällan eller aldrig är så välintegrerade när man skrapar lite på skinnet; det handlar om små eftergifter och symbolhandlingar, som dessutom inte alls behöver vara sanningar, eftersom muslimerna gärna tillämpar taqiya, ’lögner för islams bästa’. På detta sätt får majoritetsbefolkningen en skev och alldeles för positiv bild av hur den muslimska genomsnittsinvandraren ser ut och inte bara ’premie-muslimerna’ själva vinner oförtjänta förmåner, även islam i sin helhet skjuter fram sina positioner med denna draghjälp.
*
Koopmans ger i intervjun inget svar på frågan ovan, hur muslimer ska integreras, mer än de slutsatser vi kan dra själva: muslimer som valt att leva i utanförskapsområden kan inte förväntas påverkas av våra ‘morötter’. Vi måste fokusera ansträngningarna på att finna en bra ‘piska’. De som inte vill integreras måste utsättas för påtryckningar att göra det, t ex lägre bidrag eller inga alls om man inte lär sig språk och deltar i arbetslivet efter en viss tid. Utvisningshot mot dem som vidtar åtgärder som direkt motverkar integration, och som bryter mot svensk lag, såsom t ex tvångsgiften i hemländerna. Terroristsympatier, våldtäkter och skjutningar måste innebära utvisning på livstid. Och de som inte låter sig påverkas och förmås integreras på annat sätt måste vi helt enkelt skicka härifrån innan de blir för många, inte bara för att de inte själva bidrar, utan för att de påverkar sina landsmän och trosfränder negativt.
*
Är nu Koopmans forskning så radikal och kontroversiell? Det beror ju på vart man befinner sig. Den här krönikans material hämtades först från dansk erkänd mainstream media, Berlingske Tidende. Via Document, nyhetsbyrå på nätet, Norges största och mycket respekterad sådan. Till svenska Samhällsnytt. Personligen hyser jag stor respekt för Samhällsnytts rapportering både därför att detta nätmedia tar upp nyheter få eller inga andra gör, för att man är noga med att redovisa källor och för att skribenterna är både kunniga och erfarna. VIsst driver man en åsiktsagenda, men man gör det öppet, till skillnad från t ex DN. Det är alltså inte alls att förvåna att Samhällsnytt blivit det politiska etablissemangets spottkopp – eller att man därför också har fått ett – mycket oförtjänt – rykte som opålitliga och försåtligt vinklade.
*
Men det är ändå faktum. Och den flödeskedja som jag redovisar ovan visar ju att den här typen av nyhet är fullt acceptabel att förmedla på bästa nyhetsplats i våra grannländer, medan den i Sverige anses ’suspekt’ och så politiskt inkorrekt att bara Samhällsnytt vågar ta i den. Svenska islamforskare har heller aldrig varnat för eller ens studerat den ökande salafismen i Sverige, det finns inga Koopmans här alls. En akademisk motkultur saknas, de svenska muslimer som studerar ämnet låtsas som att problemet inte finns – åtminstone inte i Sverige. Islamsk infiltrering av politiska partier, främst S, Mp och C, består inte av sekukära muslimer, utan just av de radikala. Kan det finnas ett samband? Och det är de radikala grupperingarna som det svenska samhället gödslar pengar över, samtidigt som de enda muslimer pk-svenskarna stöter på är av ‘premie’-typen; sådana som uppträder som äkta eller oäkta sekulära och välintegrerade.
*
Sannolikheten att jag själv blir blockerad av facebook efter detta inlägg är också mycket större än efter någonting annat jag skriver. Muslimer och islam är fullständiga tabuämnen, som några av mina mindre positivt inställda följare genast rapporterar om – till massblockerare inom islamska svenska grupperingar som har fb-grupper tio gånger större än #jäh.

Att jag ändå gör det då och då, beror på att denna information måste spridas vidare, den får inte passera utan åtgärd, den är för viktig.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://samnytt.se/forskare-inget-vasterlandskt-samhalle-har-lyckats-integrera-muslimer/?fbclid=IwAR2aDLc-yF-XRSQbJOF7ZfxDR1umHzt7EVaFq3J5GzrKZnlwvaN14J9hwqo

https://samnytt.se/europas-muslimer-blir-mer-radikala-antalet-troende-nu-over-80/

https://samnytt.se/tysk-larmrapport-antalet-salafister-har-fordubblats/

https://www.document.no/2019/03/03/et-verdensbilde-kraklerer-ruud-koopmans-har-forsket-i-integration-i-mere-end-20-ar-og-han-kan-ikke-pege-pa-et-eneste-vestligt-land-der-har-succes-med-at-integrere-muslimer/
https://www.berlingske.dk/debatinterview/ruud-koopmans-har-forsket-i-integration-i-mere-end-20-aar-og-han

Publicerad av — Lämna en kommentar

Fler svenska liv offras pga multiresistenta bakterier än pga den ökade kriminaliteten.

Ursprungligen publicerat 25/5

Ännu en artikel som tyvärr är lika aktuell idag som när den först publicerades på facebook. Antalet smittade av multiresistenta bakterier, sådana som antibiotika inte hjälper mot, har tredubblats i Sverige mellan 2009 och 2016. Över 4.000 fall nu, betyder att detta hör till en av våra största dödliga hälsofaror – och detta är bara början. Fortsätter utvecklingen så är vi snart i den situation vi var innan antibiotikan kom. Barn, gamla och svaga riskerar i så fall livet varje gång de insjuknar i något som till en början liknar vanlig förkylning, och även för den som befinner sig i sina bästa år kan MRSA och dess obehagliga kusiner innebära döden, eller åtminstone mycket långa och svåra sjukdomsperioder. Vi saknar helt enkelt botemedel. Ansträngningarna på vårdapparaten kommer givetvis öka i motsvarande mån – såväl kostnaderna som platsbristen/kötiderna. Vi är inte där ännu, men trenden talar för att en närmast okontrollerbar ökning är att vänta om inget görs. Och vad ska man då göra?

Det handlar om dem som reser hit.

Om detta är meningarna delade. På SVT Vetenskapsredaktion talar man om riskerna för dem som ger sig ut på resa, men inte dem som reser hit. Centern skrämmer gärna oss med hur antibiotika i djurfoder skulle sprida antibiotikaresistens till människan. Man driver därför ett EU-valprogram som går ut på att begränsa just antibiotika i djurhållningen. Men centerns påståenden är ovetenskapliga. För det första är forskningen glasklar med att antibiotikaresistensen i n t e kan överföras till människan genom förtäring av kött, se Weidmo Uvells artikel i länk nedan. Oavsett hur pumpade med antibiotika djuren alltså än är. Om den industriella användningen av antibiotika i djurhållning på annat sätt kan leda till uppkomst av fler multiresistenta bakterier, som även ger sig på oss människor, är en tes som är lika svår att bevisa som att motbevisa. Vårt obehag inför den här typ av risker exploateras gärna och kraftigt, men sanningen är alltså att vi inte vet – och att det finns betydligt mer direkta samband som vi vet mycket mer om.

Antal årliga MRSA-dödsfall i Europa: 33.000

Det handlar alltså om flyktingarna. Det är dem som förklarar ökningen av MRSA och en hel del annat smittsamt. Det här säger Folkhälsomyndigheten öppet, men informationen sprids naturligtvis inte, eftersom den rent politiskt är så kontroversiell. Enligt Rebecca Weidmo Uvell så beräknas antalet dödsoffer i Europa pga multiresistenta bakterier till 33.000 i dagens årstakt, samma siffra som centern använder. Men som myndighetens studie visar, så är inga av dessa dödsoffer härledda från djurhållningen, däremot efter kontakt på sjukhus. Det finns alltså få saker som är farligare för oss, än att hamna på sjukhus. Varför?

Hälsoscreening saknas vid gränskontrollen. Sådan vi kräver för katt och hund.

Därför att där befinner sig idag mängder av människor fullproppade med just multiresistenta bakterier. Så många som 25% av alla flyktingar bär sådana när de kommer hit, enligt en studie av Imperial London Collage, 2018. Eftersom svensk flyktingmottagning saknar hälsoscreening som obligatorisk test, så vandrar många av dessa alltså direkt vidare till något av våra sjukhus; de utgör nästan 60% av sjukdomsfallen. I stort sett resten är smittade – av dessa – på sjukhusen: 75% av det totala antalet fall, grovt skattat minst 25.000, har fått sin smitta därifrån (dvs många av dem som redan är bärare när de kommer hit har också smittats genom sjukhusvistelse).

Årliga svenska dödsfall? Fler än i trafiken. Betydligt fler.

Så hur många svenska liv handlar det om? Räknar man baklänges, med Sveriges andel av Europas flyktingströmmar, dessutom snedfördelad från de främsta riskområdena Afghanistan (50% risk) och MENA (33%) så är det inte orimligt att anta att Sverige har ca 7-8% av EU:s totala antal dödsfall, 33.000, dvs ca 3000. Av dessa dödsfall är 60% bärare, och säkert är en hög andel även av de sjukhussmittade också flyktingar, men upp till ca 1000 döda infödda svenskar per år är inte orimligt att räkna med, som en direkt följd av importen av multiresistenta bakterier. Det är fyra gånger fler än i trafiken, där den s k ‘nollvisionen’ råder. Till detta kommer de många fler som lever ett liv med kraftigt nedsatta kroppsfunktioner och sjuklighet som är kroniskt obotlig.

Sambandet med flyktingtillströmningen blir extra starkt när man inte exkluderar bärarna som fört hit smittan. Efter flyktingtoppen 2015-2016 blev denna grupp något mindre, och därmed minskade även totalen något 2017. Men de sjukhussmittade har alltså fortsatt att öka 2017 såväl som 2018; en följd av att de resistenta bakterierna etablerat sig här, men sannolikt även pga att en sämre mathygien har importerats tillsammans med bakterierna – det är ju denna som från början förklarar varför förekomsten är så mycket högre i framförallt Sydasien och MENA-regionen.

Varför ingen hälsoscreening?


Det finns god anledning att fråga sig varför hälsoscreening inte införts vid den svenska flyktingmottagningen. Våra husdjur är man som bekant mycket mån om att skydda från smittor och sjukdomar utifrån. Karantän är en självklarhet om det inte finns vaccinationsprotokoll etc. Och en screening skulle kunna skydda vår befolkning på samma sätt; förebygga vidare spridning av multiresistenta bakterier. Ganska självklart kan tyckas. Så varför inte?

Svaren på frågan är två, båda lika enkla som cyniska. Det första är att detta skulle öka mottagningskostnaderna markant, vilket skulle synas i regeringens budget och gå på tvärs mot vad de själva säger – flyktingarna kostar ju inte alls, och om de kostar så är det väldigt lite – och bara mindre och mindre. När regeringen inte ens vill använda EU-fondens medel för immigrationskostnader som hade varit gratis för oss men fått bruttobudgeten att öka, så förstår man hur de tänker (se tidigare krönika). Det andra skälet är att en annan frågan då omedelbart skulle uppstå: vad gör vi med de 25% som bär sådan smitta? Alternativ ett: skickar tillbaka dem? Lär inte finnas på kartan för de godhjärtade. Men samma människor väljer heller inte alternativ två, som innebär särskilda karantänsjukhus, med kostnadsökningar som skulle få hälsoscreeningen att framstå som närmast gratis.

Så det får bli alternativ tre, man låter bli att berätta. Kostnaden mäts i svenska liv, som redan idag är långt högre än antalet dödsoffer för skjutningar och andra kriminella aktiviteter. Men de är ju mycket mer anonyma. Jag antar att vår skurkregim är väldigt tacksam över hur lite uppmärksammade dessa dödsoffer är. Om antalet fortsätter växa exponentiellt så lär det dock bli svårare att lägga locket på. Men också oerhört mycket svårare att stoppa utvecklingen.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft


https://uvell.se/2019/05/22/antibiotikaresistensens-verkliga-anledning/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/mars/snabb-okning-av-resistenta-bakterier-av-typen-mrsa/
https://www.cidrap.umn.edu/news-perspective/2018/05/drug-resistant-bacteria-found-25-migrants-europe
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varannan-bar-pa-resistenta-bakterier