För att travestera Shakespeare: att vara eller inte vara pk – det är frågan. Att ha den rätta tron och benhårt obstinat hålla fast vid den har blivit en i sann mening existentiell fråga, det handlar nu bokstavligen om liv eller död.
Vi går nu mot ett italienskt scenario rakt in i Corona-härdsmältan. Och pk-folket har gjort en glidning. Från att det var viktigt att inte drabbas av panik och att Corona var en överdriven hype, till att de ju ‘hela tiden’ har sagt att det är meningslöst att bekämpa Corona, den kommer ändå drabba oss, lika bra att få det gjort. Denna inställning är väl spridd inom vårt kära fiendeläger. En viss Joel som uppger sig arbeta inom vården har kommenterat och uppger att ‘det var länge sen man som vårdanställd ansåg att ‘arbetsuppgiften var ett kall’. Det är skrämmande om han skulle företräda en stor andel av sina kolleger och jag tror att han har fel, att de flesta faktiskt drivs och motiveras av empati med de svaga och sjuka.
Löfven: ni ska göra jobbet, och jag vill inte ha skulden
Men att det finns fler som Joel tvivlar jag inte på, och att detta är en följd av att vi har ett samhälle där folket bara förväntas betala sina skatter och hålla käften, tror jag är en viktig förklaring i så fall. Här är det inget ledarskap som går före och uppfattas som trovärdiga förebilder som vi vill göra uppoffringar för och tillsammans med. När Löfven säger att vi ska lösa uppgiften tillsammans menar han två saker: att det är vi som ska göra jobbet, och att han själv inte kommer ta på sig skulden om det går fel.
Pk-isternas nya hållning skulle kunna rymma en defaitistisk sanning, så det måste motas av fakta. Fakta som virologerna känt till i hundra år, alltsedan Spanska sjukan. Det är helt avgörande att man handlar snabbt och resolut. Då kan antalet offer minska med ca 2/3-delar. Det finns en Harvardstudie på det, där man jämför St. Louis med Philadelfia; den första staden agerade just så snabbt, medan den andra gjorde typ ingenting. I St. Louise blev effekterna mycket mindre, de kom senare och var ganska jämt spridda under en längre period. I Philadelphia brakade helvetet lös i ett inferno, där alla resurser genast överansträngdes.
Var tror ni att det rådde panik? I Philadelphia under 5/10 t o m 23/11 eller i St. Louis, där resurserna aldrig ansträngdes på samma sätt?
Nu har skurkregimen i Sverige underlåtit att förhindra 35.000 från att se på Mello tillsammans, ett icke-beslut i sann Philadelphia-anda, innan man som Löfven nu gör, talar om att man ‘har sett över’ möjligheterna att förbjuda större folksamlingar – om FHM vill det. Så om några dagar (veckor?) så kanske vi får ett sådant förbud. Alla inser väl – utom Löfven – att det redan är för sent efter mello. Men han är ju en typisk svensk icke-ledare, som avskyr konflikter och att fatta beslut som han måste ta ansvar för ensam. Så han fortsätter att huka bakom Anders Tegnell.
Tegnell: en narcissist, komplett oförmögen att ta till sig andra uppfattningar än sin egen
En man som saknar all förmåga att lyssna. I en DN-intervju säger han frustrerat: “Varför gör inte alla bara som jag säger?” Han indelar forskare och virologer i två grupper: de som stänger av och de som blir övernojiga. Han själv är uppenbarligen stolt över att vara en som ‘stänger av’ och som ser sig själv som odödlig. Jo, han säger det rakt ut.
Det framgår också av intervjun att Tegnell ser det som en prestation att göra ingenting, eftersom detta är rakt på tvärs mot vad svenska folket, kolleger och andra forskare vill. Att stå emot trycket – det är att uträtta något det, det är ett aktivt beslut. Han säger att lunch är för mesar och jämför sig med filmkaraktären Gordon Gecko, han kan inte bli en mer uppenbar schablon av Machomannen, den där barnsliga fåfänga sorten, som ju har allt utom just verklig manlighet.
Vilket innebär bl a total oförmåga att prioritera rätt. För samtidigt som inte har råd att avbryta sin dyrbara arbetstid med lunch, så har han tid med att ‘åka och rädda barnen i Afrika’, på ett i förväg bestämt event för att hålla föredrag för Somalias Hälsovårdsmyndigheter.
Från Italien: fakta som går helt på tvärs mot vad FHM matar oss med
En italiensk professor, Giacomo Grasselli uppmanar nu Sverige att stänga alla skolor. Allt han säger går rakt på tvärs mot Tegnells envetna motstånd mot att göra någonting. barn smittar i allra högsta grad, även om de inte själva blir sjuka. Det är därför skolorna ska stängas. Och jodå, även unga kan bli allvarligt sjuka; yngst i respirator i Italien är en 18-åring.“Människor måste hindras från att träffas för att undvika en katastrof!” säger professorn. Och att ‘Corona är inte mindre smittsamt än en vanlig influensa, utan mer’.
Men i Sverige råder letargisk ovilja att lyssna. Efter min kommentar är det genast tre opponenter, som förklarar professorn inkompetent och oinsatt. Ingen i pk-gänget vill lyfta ett finger för att höja beredskapsnivån, allt sådant är fortfarande ‘panik’ och något som går emot pk-normen, den outtalade förbannelsen, att om man reagerar, så associeras man kanske med de outcasts, rasisterna, som bara vill sänka Sveriges goda rykte som humanitär stormakt.
Min yngste son har f n influensa (hostar ej, inga problem med andningsvägarna). Detta efter att ha gjort PRAO på en förskola i förra veckan. Var och varannan unge var snorig och det är uppenbart att det är därifrån han fått smittan. Jag anser att det är en lika stor skandal att föräldrar i dessa tider lämnar snoriga ungar på dagis, som att dagis tar emot dem. Men den största skandalen är att LEDAR(S)KAPET som kunnat peka med hela handen och sagt till alla att ta detta på allvar, istället har abdikerat och låtit en tjänsteman på FHM ta alla beslut.
Att mjukisen, den fega icke-ledaren Löfven, gömmer sig bakom en psykopatisk narcissist som Tegnell är inte att förvånas över. Att den förstnämnde är statsminister och den andre innehar en roll som landets mest ansvarstyngda beslutsfattare om Corona, det är däremot två fullkomliga obegripligheter.
Magnus Stenlund Sunt Förnuft
Kommentarer till nyhetsflödet, som är massivt:
6,22%
Italiens dödstal stiger snabbare än antalet smittade. Den är nu över 6%. Nej, så högt ligger inga andra länder. Men eftersom de allvarligt sjuka kräver upp till 4 v. behandling, så är det väl rimligt att förvänta oss att andra länders dödstal kommer stiga likt Italiens.
60-70% av tyskarna kan smittas. 6,22% * 70% * 82,79 miljoner = 3,6 miljoner döda.
Nu går självaste pk-drottningen Merkel ut och varnar tyskarna. 60-70% kan smittas, säger hon. Ja, det är i så fall ditt fel Merkel, för du har agerat nästan lika letargiskt ovilligt, som din kollega här i Sverige, statspajasen Löfven. Och siffrorna är inte Merkels egna, de är den tyske chefsepidemiologens.
Att jämföra läget nu med finanskrisen 2008 är knappast något som är en underdrift, men heller inget som ECB-chefen förväntas säga. Finansministrar går inte ut och talar om att de ska devalvera. Och tunga företrädare för en centralbank talar inte om oroligheter i onödan, inte utan att bifoga en trovärdig förklaring hur detta ska botas. De kan göra det om de anser att man behöver få gehör för besparingar och tuffa finanspolitiska åtgärder, men här handlar det ju om att mota paniken i grinden, inget annat. Och vad har då Lagarde att erbjuda? Superbillig finansiering. Som om detta inte redan överflödade marknaderna. Nu behövs det mer av samma. Som att försöka bota knarkaren med en överdos. Ni som inte redan läst min sammanfattning över vad som nu hotar, gör det här.
Ställ frågan till en genomsnittlig svensk. De flesta har knappt hört talas om Lehman. När börserna nu runt hela globen rasar med 5% eller mer över en natt så innebär det att många ofrånkomligen påminns om den finansiella krisen hösten 2008. Men inte så många av oss, eftersom den gick över så snabbt i vårt land. Det var en följd av gott fotarbete från den borgerliga regeringen, som också hade manegen krattad för sig, efter den lyckade krishanteringen på 90-talet. Man hade gjort läxan och man kom ihåg: för en gångs skull var Sverige bättre förberett än omvärlden, och hade heller inte mycket egen skuld till problemen, medan krisen på 90-talet var helt hemmagjord.
Lehman? Vad var det för något, undrar gemene man. Inte bara dem födda efter 1990. Artikeln är Cervenkas, just före börsraset.
VI hade också en banksektor som var kvar i gamla patriarkala traditioner: här sparkades ingen. Medan investmentbankerna i London omedelbart hade permitterat 20% av arbetsstyrkan, så var arbetslösheten på svenska banker bara någon procent – trots att massor med folk bara satt där och rullade tummarna. Låneriskerna försvann sedan i princip helt när Riksbanken (till slut fattat och) satt räntan till noll. I omvärlden fortsatte krisen till 2012, först då började guldpriset sjunka tillbaka igen – den ‘safe haven’ man flytt till behövdes inte längre.
Corona bäddade för den. Oljan utlöste den. Men i grunden beror paniken på dåliga minnen.
Att kraschen igår blev så stor berodde förvisso också på hårda fakta: det var oljeprisfallet, inte Corona, som utlöste det. Men det som driver på är rädsla. Banksektorn – som redan sedan tidigare är värderad under eget kapital – sjönk betydligt mer än genomsnittet. Det betyder att marknaden oroar sig för att lågkonjunkturen kommer slå så hårt att den hotar banksystemet, precis som 2008. Och där sitter skräcken. Vi har ungefär som efter WWII svårt att leva oss in i hur ‘de krigförande’ ländernas invånare kände sig: i omvärlden är minnet av finanskrisen levande på ett helt annat sätt, man vet hur jobbigt det kan bli, för man har det i närminnet, vi har hunnit glömma.
Och vad som talar för att omvärldens bedömning är korrekt är att det är många som lånat så mycket mer pengar nu är 2008. Många av dem ser ut att kunna få stora problem pga oljepriset, inte minst de företag som måste sälja USA:s oljeskiffer för 50$/tunnan eller mer för att inte göra förlust. Samtidigt är flygbolagen hårt ansatta av Corona, liksom andra delar av resebranschen, hotell och konferens. Men också restauranger, biografer, gym och fysisk detaljhandel generellt tappar ju kundunderlag när folk väljer att hålla sig inomhus. Visst klarar de större kedjorna oftast att övervintra, men många människor kommer ofrånkomligen bli av med jobbet – och småhandlarna kommer att få stora problem. Fastighetsföretagen kommer drabbas av större vakanser, värderingarna måste ned.
Så här resonerar optimisterna
Den onda cirkeln kan brytas, Corona klingar av i Kina. Saudiarabiens nyckfulle diktator lär komma till sans, bestämma sig för att höja oljepriset igen, och centralbanker och finansdepartement kommer stimulera så det sprutar likviditet och skattelättnader för både företag och konsumenter. Trump kommer göra allt för att vinna i höst och då måste han satsa allt nu. Kina kommer komma i gång nu och både kineser och japaner kommer gynnas av det låga oljepriset. Putin kommer kunna hålla ut, rysk olja lönar sig fortfarande att sälja och ryssarna har köpt massor med guld som backar rubeln. Räntorna kommer fortsätta att vara låga, nära noll, ja ännu lägre. Det är köpläge på börsen – se bara, jätterekyl direkt – och vad ska man annars investera i? Det finns bara aktier.
Och så här tänker pessimisterna
Det här är reaktioner som drabbar oss efter ett helt decenniums försyndelser. Ingen har vågat ‘döda’ usla och mediokra affärsverksamheter av rädsla för att skapa dominoeffekter; detta har lett till låg produktivitet och massor med dödkött som bara kan överleva så länge som högkonjunkturen råder. Detta kommer nu ändras på och de smärtsamma rationaliseringar som krävs kommer leda till mängder med permitteringar – globalt – men inte minst i Sverige. Skatteintäkterna kommer därmed att minska drastiskt och gör det svårt att stimulera – man har helt enkelt inte råd. När långivarna ser kreditriskerna växa så kommer istället räntorna att stiga, trots nollinflation/deflation; detta kommer göra det än svårare att betala skulderna för drabbade företag, högbelånade bolånekunder och kommuner. Samt stater. Minst en konjunkturbotten har man hoppat över och så sker inte ostraffat, det är hökarnas tid nu.
Italien är pessimisternas Svarte Petter, ett kort som spelas nu.
Det som nu seglat upp som det största hotet är nämligen en mycket stor dominobricka: Italien. Igår utökade premiärministerGiuseppe Conte där sina redan unikt långtgående karantänsbestämmelser för Lombardiet – nu omfattas hela landet. Detta är delvis ett försök för Conte att verka proaktiv; utlandet håller ju på att stänga gränserna mot landet i alla fall. Men det är samtidigt förstås en desperat åtgärd att komma tillrätta med en situation som hotar att övergå i ren panik; respiratorerna räcker inte längre till, det är nu upp till läkarna att besluta om vilka som ska leva – eller dö.
Men åtgärderna förstärker förstås kraftigt effekterna på ekonomin, som redan är i fritt fall. Och det är illa även för Europa och i förlängningen hela världen; Italien är nämligen en nästan tio gånger större ekonomi än lilla Grekland, som var den förra krisens europeiska onda frö. Inte nog med att landet är värst drabbat av Corona, Italien är extremt överbelånat – och det har ett gäng banker med minst lika usel finansiell ställning. Cervenka i DI skriver att enligt en tidigare IMF-chef så kan man behöva ett stödpaket på i storleksordningen 7.500 miljarder kronor. Sådana belopp snyter inte ens Merkel ur näsan, särskilt inte eftersom Tysklands ekonomi redan hackar betänkligt.
Den onda cirkeln – depressionsscenariot
Stimulanserna måste, för att få rätt effekt, göras innan alltför många företag börjar gå i konkurs, och innan deras företagscertifikat blir värdelösa. Den totala volymen i USA var i slutet av 2019 13.500 miljarder dollar, nytt rekord. Och de här lånen ligger ovanpå bankernas, med sämre rätt alltså, och utgör en marknadsrisk som banksystemet inte tar hänsyn till när de gör sina riskbedömningar på det individuella låneobjektet/-klienten. Och certifikatmarknaden har också expanderat i segment den aldrig förut tillåtits bli så stor i. Cert med det lägsta kreditbetyget BBB utgör 51% av totalen, mot 39% 2007. Och skräpobligationerna, de som helt saknar betyg står för en fjärdedel av hela marknaden. Detta är en ofrånkomlig effekt av de obefintliga räntorna för säkra låntagare – alla jagar ju avkastning, och noll är helt enkelt för dåligt. Hittills har det gått bra. Risken har man mött med kortare löptider, och för den enskilde certifikatköparen har det också förefallit vara acceptabelt kompenserande. Men det betyder att hela marknaden måste betalas av snabbare, vilket knappast, i en pressad situation, gör att scenariot ser gynnsammare ut. Totalt 32% av stocken, 4.400$ miljarder, (mer än dubbla Italiens BNP) ska betalas inom de närmaste tre åren, och det var bara 25% för 10 år sen, enligt Bloomberg. Det här är en marknad som heller inte kommer nås av stimulansstöd till bankerna.
Statsskulden i världen är 88% av BNP – 60% räckte vid den förra krisen
Stimulanser måste också ges snabbt, helst innan småsparare och pensionsfonder börjar realisera sina förluster. Men viljan för sådant är minimal. Statsskulderna har ökat från 60% av BNP vid förra krisen till 88% nu. Och i Sverige som skryter med en låg sådan så är det istället kommunerna som lånen slussats till; fusk i balansräkningen, som avslöjats direkt om man sett offentlig sektor som en koncern. Det förklarar varför Löfven och Magdalena Andersson inte ens vill ge stöd för Coronasmittade som sätts i karantän i hemmet – förrän i höst. När timingen betyder allt så är ju detta helt idiotiskt, men möjligen bara ännu en avsiktlig plakatåtgärd. Reala konkurser och förluster kommer sänka investeringar och konsumtion även långsiktigt. Företag som inte kan betala sina certräntor sätts i konkurs även om bankerna ger dem anstånd – och det betyder problem – även för bankerna. Då ligger vi riktigt illa till. Staten kommer behöva ny upplåning för att kunna ‘överbrygga’, men det är inte troligt att denna kommer vara lika billig som den staten har för närvarande. Att trycka på sedelpressen? Ja, då har vi den där igen – stagflationen, som ‘aldrig’ skulle kunna komma tillbaka. Räkna med att INGEN räknat med det.
Guldpriset steg långt före krisen 2008. Men så inbillade man sig att den var löst, och då sjönk guldpriset tillbaka, just när krisen verkligen skulle slå till. Toppen kom 2011, men få vågade tro att krisen var över förrän sent 2012. * Notera nu hur historien tycks upprepa sig. Priset har stigit ända sedan årsskiftet 2015/16. Och vi är redan i samma härad som man var vid 2011/12. Hacken i de långsiktiga kurvorna avslöjar varje förhoppning om att ‘allt löser sig’. Så är det inte, om man inte är villig att ta medicinen, då kan den mest smärtsamma kuren till slut inte undvikas.
Dödsstöten
Pandemier kommer sällan i en enda våg, utan flera. När kinesiska tillfällighetsarbetare nu återvänder till sina arbeten i städerna betyder det att Corona kan blossa upp igen. En spridning till länder i Mena, Afrika söder om Sahara och Sydasien skulle också kunna få smittan att studsa tillbaka. Det var Spanska sjukans andra våg som var den i särklass värsta, och den kom, precis som vi kan föreställa oss kan hända nu, när alla (inte bara Tegnell) anser att man kan blåsa faran över. I det kraftigt försvagade läge människor, företag och nationer då befinner sig, skulle en andra våg vara katastrofal för ekonomin även om den inte slår värre än den första.
När vi äntligen kan ana hur riksdagen, om än motvilligt, börjar lyssna på den folkmajoritet som valt den. När till och med kriminalitet och invandring kan nämnas i en och samma mening i MSM. När notan för det stora kalaset börjar hota på en Coronasmittad himmel. Då har godhetsknarkande näringslivshöjdare blivit klara med sina nya pk-strategier.
SEB – storbanken som skryter med sin oligopolställning och kräver mångfald
Så här ska det gå till för att värvas unga kvinnor och duktiga invandrare till banken, tänker Jonas Torgeby, VD på SEB, och marknadsför en policy som kräver mångfald hos företagskunderna. När jag anställdes på banken 1996 så var den politiskt neutral, det var intjäningen som var det centrala, man skulle göra ett bra jobb för aktieägarna, och alla kunder var välkomna så länge som de kunde betala och hade rent mjöl i påsen. Att storbankerna utgjorde ett oligopol var ingenting man skröt öppet om, som nu. För att hota kunderna med krav på politisk korrekthet, det gör man helt enkelt inte på en fri marknad. Visst fanns tendenserna redan på 90-talet. VD:n Lars Thunell, en typisk silverskeds-68:a, ville gå till historien som riktigt jämställd och krävde kvinnliga tillsättningar bland alla mellanchefer så länge det bara var möjligt att hitta sådan kompetens, bara de klarade lägstaribban så var han nöjd. Annika Falkengren lotsade Lars fram som sin kronprinsessa, men det manliga nätverket i toppen rörde han inte på, de var ju hans egna kompisar.
Nu har detta nätverk alltså odlat fram Johan, som väl hoppas bli bjuden till Davos nästa år, det var ju Goldmans idé han plagierade. En klapp på axeln från Wallenberg förtjänar han så klart och Bilderberggruppen lär vara störtnöjd. Hens kompisar i SEB-ledningen tycks ,förutom det vanliga alibit från HR, lika mangrant (sic!) som förut bestå av läppbekännelsefeminister, om än genetiskt Y-kromosomkodade förstås. Givetvis har Johan säkert kollat att alla kunderna också redan har ett sådant alibi; då spelar det ju ingen roll vilka signaler man sänder ut, tycker han, i likhet med de flesta politiskt naiva näringslivstoppar.
Svenskt Näringslivs VD kommer ut som politiskt korrekt klimathysteriker
Samtidigt har vi en ny chef för Svenskt Näringsliv som efter omarbetning av strategierna, kommit fram till att SN ska stötta allt som har med klimathysterin att göra – så länge som regeringen arbetar för att sprida eländet globalt, eller åtminstone till hela EU. I så fall kommer nämligen kostnaderna för spektaklet oundvikligen drabba konsumenten och ingen annan. Dels kommer små företag som inte klarar att uppfylla lagförslagen slås ut. Dels kommer de multinationella storföretagen gemensamt höja sina priser likartat, lite som en informell kartell. Klimatkraven blir bara ännu en helt onödig produkt man kan ta betalt för, precis som GDPR.
Det känns som om det var flera århundraden sedan Curt Nicolin hjälpte Gösta Bohman att rädda Sverige från Löntagarfondssocialismen, men det är ju faktiskt bara ett par år sedan som SN gav Leif Östling sparken. Med Jan-Olov Jacke har man till slut i alla fall, bättre sent än aldrig, rättat in sig i de mutade skarornas led: lydigt slickar man skurkregimens stövlar, som tack för nollräntan och det ständiga kronfallet, som gjort det möjligt att stiga i graderna och tjäna pengar utan hårda krav på industriellt kunnande och uppkavlade skjortärmar. Nej, nu gäller det att vara mästare i att planera mångfaldsseminarium och närodlade såssekontakter.
Efter hemkomsten från Italien störtdyker börsen – man värderar sina egna liv nämligen
Mätta och belåtna har man solat sig i det numera för vanligt svenskt folk så exklusiva italienska Alperna, politiskt korrekt invaggade i den förtröstan som Anders Tegnell på Folkhälsan spridit – ja, föraktet för vanlig folks Corona-oro har ju varit närmast ett krav att sprida, för att visa vilka man sympatiserar med: vi är dem som rör på sig, de globala, vi är untouchables. Så därför var det få som ville erkänna att barnen snorade på vägen till flygplatsen. Lite av en chock faktiskt när sanningen gick upp för Todde och Nuppe att smittan faktiskt kunde nå ända in i Djursholms- och Saltsjöbadsvillorna. Då blev det panik minsann – alla fina skolor stängde över en natt verksamheten. Lite annat än på de övriga skolorna, som liksom får klara sig själva. Där stänger de politiskt korrekta minsann inte ner, eller bryr sig ens om att lämna information om ev smitta. Som parentes, så fick jag själv igår kväll höra om att en av min egen sons skolkamrater varit i Norditalien, ingen stor grej på hans skola (där f ö Mp vann en jordskredsseger i senaste skolvalet).
Att nu börserna skapat sin egna logik där dominobrickorna faller i rasande fart ska vi nog till stor del lasta detta faktum för – virussmittan är självupplevd. Om den inte varit det, så hade nog börsfantomerna kunnat hålla huvudet lite mer kallt och konstaterat att det ändå bara är lite gamlingar och sjukskrivna som drabbas, närmast ett samhällsnettoplus. Men de egna liven värderas ju rätt avsevärt mycket högre och nu är det nog för sent att ställa in paniken.
Det kan finnas god anledning att återkomma till varför mer i detalj. Men nog är de politiskt korrekta Börs-VD:arnas uppvaknande efter Italienvistelsen en viktig komponent.
Vice Riksbankschefens linjetal mitt i brinnande finanskris handlar om – CO2-hotet
Men på Riksbanken råder det ändå arbetsbrist. Det beror ju framförallt förstås på att man inte kan sänka räntorna så där jättemycket mer innan det blir löjligt. Eller ska man göra som Bengt Dennis, fast tvärtom? 800% minusränta? Ingves har ju för länge sen lagt ned alla vapen, höjer han så går Kommuninvest över styr och skurkregimens politik synas. Det går ju inte. Så vad ska man hitta på istället? Mitt under inledningen till vad som hotar att kunna bli den värsta finanskrisen sedan 90-talet – ja, kanske sedan 30-talet, så talar den nytillträdande vice riksbankschefen Anna Breman vid sin inauguration enbart om koldioxidhot och gröna obligationer. Ännu en slickning av skurkregimstövlarna; Per Bohman (Mp) måste vara nöjd, ännu en miljöpartist placerad på den djupa statens högsta stolar.
De superrika hö-höar i Davos över den korkade vänstern
Näringslivet tycks som vanligt vara helt politiskt feltajmat. Man förstår helt enkelt inte politik på annat sätt än hur den kan omsättas i kronor och ören. Att de signaler man skickar kommer hjälpa till att forma nästa ung generation. Som lär uppfatta det som helt OK att använda ekonomiska muskler för att tvinga på anställda, leverantörer och kunder de budskap som stämmer med överhetens. Bara det tilltalar majoritetskonsumenten, tänker man, så är det väl rätt. Att minoriteten behandlas precis som i en diktatur tycks man ha accepterat som ofrånkomligt. När kommer Kalles Kaviar att få en ‘svartskalle’ som ny logga? Om man är så förtvivlat mån om att trendkänsligt följa senaste vind så kommer allt vara möjligt, men troligast när vinden redan vänt igen. För näringslivet är ju pinsamt sist på bollen jämt – eftersom man i grunden inte förstår sig på politik. Det är med stor bitterhet jag konstaterar detta, för i min värld var det här det bästa stödet för en omorientering borde finnas, bort från postmodern korrekthet och vänsterorienterad diktaturflirt.
Men sådan avskräcker förstås inte den lilla utvalda skaran allra högst där uppe på himlen, bland cirrusmolnen och privatjetstrålarna. När de superrika höjer champagneglasen i Davos kan man hö-höa tillsammans över hur man lyckats vända Frarkfurtskolans galenskaper till något positivt. Grundlurat den korkade vänstern och gjort dess stalinistiskt politiska korrekthet till ett vinnarkoncept. Men bara för dem själva, ingen annan.
Fulspelet vid den grekiska gränsen. EU:s yttre gräns, som EU inte vill bevaka själva.
Stormakterna spelar ett fult spel vid EU:s yttre gräns i sydost. Det fattiga Grekland har en landgräns men också en övärld som i praktiken är oskyddad mot den aggressiva stormakten Turkiets hot. EU har betalat Turkiet, som det påstås för att upprätta och hålla emigrantläger på sitt territorium, men pengarna har helt eller delvis gått åt till att finansera turkiska styrkor i Syrien. När Erdogan nu behöver mer pengar för sitt angreppskrig – inte bara mot kurdiska delar av Syrien – så använder han de 3,6 miljonerna av påstådda flyktingar som ett hot: de ska in i Europa, samtidigt som Coronaviruset härjar.
Att låta Turkiet svara för EU:s yttre gräns – så dumt att det finns en tanke bakom
Idén med att betala den notoriske skurken Erdogan för att hålla EU:s yttre gräns är så dum från början att man måste inse att det inte är hela sanningen som vi fått veta. Varken Merkel och Macron, som tillsammans styr EU, vill ha mindre invandring, de vill ha mer. Hade målet varit att täta gränsen, så hade det varit Grekland, inte Turkiet, som pengarna skulle ha gått till. Under de år som passerat medan striderna mot IS kulminerat och klingat av, så har det funnits gott om tid att stärka det grekiska gränsförsvaret, men så har inte skett. Och nu när horder av människor återigen står vid gränsen, så kommer vare sig pengar eller trupper från EU:s ledare. Förutom hjälp från enskilda östeuropeiska stater så får grekerna klara sig själva. Och grekerna är sedan länge upptagna med att bota sig själva. Landet är Europas sjuke man sedan över ett decennium tillbaka, helt i händerna på sina (främst tyska) långivare.
En ny ringlande miljonkö vid Öresund
Det kan snart stå och stampa miljoner människor även utanför vår gräns. Och vi har en stor grupp femtekolonnare inom riket som vill göra allt för att släppa in dem. Resten av EU är bara alltför glada om miljonerna väl når sina förhoppnings mål, vi kan inte förvänta oss något stöd från dem. Merkel och Macron kanske ger oss en dusör för vårt ‘ansvarstagande’ och en klapp på axeln. Östeuropa kommer bara skaka på huvudet och Sydeuropa kommer kräva att vi tar emot dem, eftersom det är vi som lockat dem hit. Ann Linde och diverse andra sossar kommer åka på toppmöten kors och tvärs och Sverige kommer få sitt internationella erkännande för att vi verkligen är världens finaste. Löfven kommer få utmärkelser av FN. Men sen är det stopp.
I långa ringlande led kommer marschen över bron fortsätta i dagar och veckor. Provisoriska baracker och mottagningar kommer upprättas i alla lediga husrum vi har – vi har faktiskt en lag som säger att staten har rätt att ta våra sommarstugor i anspråk för sådana här ‘nödsituationer’. Den lär komma att utnyttjas. Eftersom skatteuttaget inte kan ökas mer, så är det sannolikt våra fonderade trygghetsmedel som kommer tas i anspråk för att hålla immigranterna vid liv och på gott humör. Så gott det nu går – det var inte för att få en tallrik soppa de kom hit, de hade blivit utlovade mycket mer. Vår lilla ynkliga pk-brigad ledd av en hbtq-besatt ÖB har inte minsta möjlighet att kontrollera massorna. Den varken kan, får eller vill det heller. Och polisen kommer beordras att skydda de invällande från rasistiska svenskar, inte skydda svenskarna från det klanrelaterade, kriminella och religiöst motiverade våld vi redan vet alltför mycket om. Alltmedan exalterade vänsterbarn dansar glädjedans i MSM, över hur mycket mångkultur man tagit hand om. Nätmedia har tystats.
Så vad ska vi göra då?
Vi ska lära av grekerna!
Grekerna på Lesbos var som vi är nu. En mil från den turkiska kusten, har de tagit emot och hjälpt emigranter från Mena-regionen i många år. Emigranter som bara blev fler och fler. Men nu har de fått nog.
En läsarkommentar till DN:s artikel om grekerna på Lesbos. Det bor 90.000 på ön. 30.000 är emigranter som bor i läger, just nu.
Utländska journalister och hjälparbetande volontärer är inte längre välkomna på Lesbos:
Observera: hotade till livet. Men man nöjde sig med att ge sig på bilarna. Vi har många fler här i landet som helt oprovocerat ger sig på andras bilar.
Attackerna har dock även lett till fysiska angrepp på person:
Och försöken att hindra båtarna att ta sig i land stöds av många fler, en folkmajoritet med all säkerhet:
Nej, Lesbos vill inte ha fler flyktingar. Att detta är folkmajoritetens vilja är solklart, detta skulle aldrig kunna hända annars.
De aggressiva handlingarna har alltså ett tydligt folkligt stöd. Men inte bara det. Man tycks även ha ett passivt stöd från lokal polis:
Enögdheten hos lagens väktare i Grekland påminner om svenska åklagares, som inte kan se hatbrott mot svenskar ens när gärningsmännen pissar på dem. Men i Grekland har man valt att ställa sig på den motsatta sidan.
Varför denna aggressivitet mot utlänningarna då? Jo, det finns faktiskt en förklaring även till det. DN talar med en öbo, som först får uttala sig lite typiskt rasistiskt, så att de DN-läsare som vill kan placera honom rätt:
Den sista anklagelsen hade läsaren kunnat lämnas att tro på om han vill eller inte, men DN låter oss faktiskt få ett svar:
Det låter väl oskyldigt? Och behjärtansvärt? I själva verket är ju det här en definition av människosmuggling, just den typ av stöd som behövs från landsidan, för att verksamheten ska fungera. Att detta naturligtvis även kräver kontakter med de anländande smuggelfartygen försummar dock DN:s reporter att nämna. Istället påpekar han att ingen har åkt fast:
Det sistnämnda är intressant. Den grekiska samlingsregeringen skulle alltså vara på öbornas sida? Men den grekiska regeringen är i praktiken en högerministär, ledd av den center-högerorienterade presidenten, Pavlopoulus och hans parti Ny Demokrati, som utsågs när grekerna till slut tvingades foga sig i sitt öde och börja betala av på det skuldberg som vänsterpopulistiska (tänk, ett ord som stavningskontrollen inte ens känner igen…) och korrupta kommunister skaffat dem. Öborna på Lesbos röstade vänster i senaste valet och allt talar för att den gräsrotsrörelse som nu har fått nog är vänster, inte höger; i Grekland finns det nämligen nationalister även bland kommunisterna. Att det inte heller råder så goda relationer mellan regering och öbor står också klart:
Icke desto mindre agerar nu regeringen för att mota flyktingarna på ett sätt som EU inte alls sanktionerat:
Den grekiska regeringen har böjt sig för folkviljan!
Pavlopoulus har fått hedersbetygelser och ordnar från både höger och vänster, inte minst Macrons Frankrike; han har lydigt gjort vad han måste för att säkra landets ekonomiska framtid – och politiskt ligger han nära den franske presidenten. Hur förklarar man då hans åtgärder mot emigranterna från Turkiet? Att man har böjt sig för folkviljan. Dels för att den sannolikt delas även av stora delar av regeringsunderlaget till höger, dels eftersom man insett att grekerna är beredda att göra revolution igen, om man inte lyssnar. Det förhållandevis milda våld som Lesbosborna visar upp är kontrollerat men bestämt: MAN FOGAR SIG INTE LÄNGRE.
Svenska folket kommer också stå upp när det väl ställs på sin spets.
Vår egen ‘situation’ då? Jag har varit rädd för att vi svenskar inte någonsin kommer göra något, mer än knyta näven i fickan och klaga på facebook. Men jag börjar se ett litet hopp. Det börjar skymta en medvetenhet även i Sverige. Medvetenheten om att ifall vi skulle drabbas av ett flöde av den här dimensionen så skulle landet aldrig någonsin resa sig igen. Insikten kommer fram i tonen som DN-artikeln håller. Den kommer fram i antalet läsarkommentarer, där de som stöttar och ha förståelse för grekerna är i klar majoritet – t o m bland DN-läsarna. Den kommer också fram i det faktum att man inte censurerat mig eller andra för kommentarer som den här:
Jag hade kunnat lägga till en mening till, bestående av ordet: Ännu.
Civilt motstånd, aktivism och våld. När är det legitimt?
Jag är ingen våldsförespråkare. Inte som svensk media, som så gärna glorifierar vänstervåldet. Man ser mellan fingrarna, ungefär som de lokala poliserna på Lesbos gör enligt artikeln. Eller så kallar man det för aktivism, och gör något fint av det. Men vänstervåldet går ut på att förtrycka. Det är avsett att skrämma politiker från att lyda en folkvilja som vi vet är i majoritet, men som Riksdagen valt att ignorera. Vänstern vill också skrämma enskilda från att öppna sin mun, skrämma alla som hyser andra åsikter än de själva. Och man har med medias benägna bistånd lyckats skapa en låsning som gör att demokratin de senaste trettio åren fungerat allt sämre, framförallt när det gäller massimmigrationsfrågorna.
Tyvärr talar mycket för att dessa låsningar kommer finnas kvar även efter valet 2022. Varken M eller KD är villiga att ställa upp på krav att reformera Public Service, vilket är en nödvändighet för att återupprätta den svenska demokratins funktion. Inget riksdagsparti förordar ännu repatriering som en förstahandsprioritering i immigrationspolitiken. Istället vill man ha mera utbildning och duttar med bagatell- och plakatåtgärder. Talar om hårdare straff när ändå nästan ingen fälls. Man envisas med att kalla extremistiska muslimer som sällsynta undantag och förnedringsvåld och våldtäkter är fortfarande bara utslag av ‘socioekonomiska parametrar. Det kommer aldrig att fungera.
En ny flyktingström konstituerar ett nödläge som kräver civilt motstånd.
Detta kommer kunna leda fram till ett sådant nödläge där civilt motstånd inte bara är legitimt, utan även motiverat. Ja, med en flyktingström från Erdogans Turkiet så kan detta inträffa mycket snarare än så. Fysiskt motstånd är fortfarande närmast en otänkbar tanke, men så kommer det inte vara i en situation där det mer eller mindre bokstavligen är vår existens som individer, folk och nation står på spel. Jag vill hävda att en ny flyktingström på flera hundratusen eller ännu fler konstituerar just en sådan situation.
Vi måste då också inse att vårt motstånd inte kommer respekteras om vi inte visar en vilja och förmåga att ta till våld om sådant krävs. Vi kan inte bara låta oss hunsas med, vi måste ställa hårt mot hårt. Givet att staten sviker oss, vilket vi vid det här laget måste inse och räkna med, så tror jag att detta också är vad som kommer att hända. Jag tror att svenska folket trots allt har det i sig när det gäller. Några kommer gå före, när de tolkat att de har folket med sig. Sedan är bollen i rullning, utan att statsmakterna längre kan eller våga hindra den. Just såsom grekerna har visat vägen. När rättsstaten inte gav dem det stöd de har rätt att kräva så tog tålamodet slut. Och motståndet har visat sig fungera. Grekernas kamp ger därför hopp om Europa. Ja, kanske t o m om Sverige.
Magnus Stenlund Sunt Förnuft
PS. Ett allmänt påpekande: det är olagligt att uppmana till våld, enligt BrB 16 kap. och kallas för uppvigling. Så ni förstår alla varför jag varken kan eller avser att med denna krönika göra något sådant. Civilt motstånd ska ske när alla andra vägar uttömts, det ska inte bestå av mer våld än nöden kräver, och det ska vara riktat mot dem som förtjänar det. DS.
Här skickas signaler ut på löpande band från Anders Tegnell och Folkhälsan om att allt är under kontroll. Den letargiska inställningen har varit legio sedan start och senfärdigheten i att stänga flygvägarna för släktträffarna i Iran och för återvändande skidturister i Italien kan med stor säkerhet förklara alla de smittfall vi hittills sett i Sverige. När det gäller skolorna så är det upp till dem, ‘barn påverkas ju ändå inte så mycket, för dem är Corona inte värre än en vanlig influensa.’
Kan någon förklara för mig varför just prinsessan Estelles skola ska stängas?
Det är vad vad vi för höra, men när en ambulanssköterska ställdes inför ett personligt val, så vägrade hon att utföra sitt uppdrag, av rädsla för sin 8 månader gamla bebis. Och nu, alltså, när det gäller kungligheter, då tar man till storsläggan direkt. Här tas inga onödiga risker inte.
Jag vill göra klart en sak, som jag skrivit tidigare: Corona ska tas på allvar. Tvätta händerna ordentligt. Undvik onödig kontakt med obekanta. Och ta framförallt egna sjukdomssymptom på allvar. Köp gärna hem lite extra konservburkar och torrmat, så länge du kan äta upp det före hållbarhetstidens utgång så är ingen skada skedd med det. Men när vi väl vidtagit dessa enkla åtgärder så ska vi inte drabbas av onödig panik. En dödlighet som i Italien nått över tre procent och som drabbar vissa segment av befolkningen betydligt värre (äldre, svaga) kräver just medvetenhet och beredskap. Men det är inte domedagen, mänskligheten kommer överleva. Liksom de allra flesta människor i Sverige, även om pandemin drabbar oss med full kraft.
Men marknaderna har sin egen inneboende logik. Det hjälper inte att alla ‘vet’ att det är just så som jag säger. Det hjälper inte ens att alla vet att alla vet. Just nu hålls börserna helt under armarna av centralbankernas massiva interventioner. Man är livrädda för Corona. Inte för att en och annan gamling trillar av pinn, det ser man som nationalekonomiskt fördelaktigt. Utan just för att paniken är självdrivande. På ett sätt som aldrig förr, vid liknande utbrott. När det brittiska lågprisflygbolaget Flybe nu går i konkurs så är det en exakt parallell till den stora makroekonomins problem: Corona är tuvan som kan stjälpa hela lasset; det är tidigare försyndelser som är grundorsaken, men vad som händer nu kan bli avgörande och katalysera alla de händelsekedjor som aktiemäklarna drömmer mardrömmar om.
Löfven – landsfadern ‘utan bacillskräck’
Samtidigt har Löfven – till slut – insett att han måste visa sig och leka landsfader, bilden är perfekt arrangerad med den modige, icke bacillrädde, som ensam vågar trotsa den osynliga barriären utan skyddsdräkt, de andra står förbluffade kvar och betraktar honom, men icke som en våghals, ehuru han bland dem är känd för sin omdömesgilla fattning i varje svår situation. Hell, dig o store ledare.
Så långt bilden. Läser man vad han säger så hukar han förstås fortfarande bakom Anders Tegnell och Folkhälsan och har inget mer att bidra med. Folk behöver inte få veta hur många platser som finns eller några andra mer precisa besked överhuvudtaget, och han avkrävs heller inte någon förklaring avseende regimens brist på egna åtgärder eller initiativ. Han har i Corona-frågan i princip redan avgått. En inställning som istället därför borde bekräftas med svar på en fråga som inte ställs: om han anser allt som Folkhälsan gör och gjort varit helt i överensstämmelse med den egna uppfattningen – eller om detta är egalt, eftersom det ändå är så att han delegerat allt beslutsfattande till dem och inte planerar att återta det.
Att Löfven försöker få oss att tro att han är macho. Att han samtidigt hos många lockar fram just den oansvariga attityden som det innebär att utsätta sig i onödan för eller inte ta på allvar riskerna, är bedrövligt. Lite extra komiskt blir det när Löfven efter att ha spelat rollen som ‘oberörd utan bacillskräck’ ska begå intervju med DN och – som det framgår mellan raderna – egentligen innerst inne inte vill skaka hand, men efter diverse palavrer slutar det med ett överdrivet kraftigt handslag, ni vet ett sådant där somliga gör, för att de inbillar sig att de på så vis ger intryck av att vara väldans rekorderliga.
Vår statspajas Löfven förnekar sig inte. Inte ens när allt är krattat i manegen, väl iscensatt och genompreparerat. Han tillhör också en sannerligen mycket liten exklusiv klubb: statsministrar som inte vet att Corona är ett virus och ingen bacill.
Regeringen och ‘samarbetspartierna’ har enligt DN lagt utredningsförslag på förlängd obligatorisk skolgång t o m 20 års ålder, för invandrarbarn, dessutom kortare sommarlov. Ingen frivillighet. Det tycks vara Sabuni och L som ligger bakom, en av de minst utopiska idéerna på länge från kollaboratörsgänget. Om Mp kommer rösta för är en annan sak. Men hur realistiskt är detta egentligen? Och vad kommer det att kosta? Finns det ens lärare nog?
Lägre kriminalitet?
Visst är det bra att de nyanlända får sysselsättning under sommarloven. Att de går och slår dank har ju visat sig vara en väldigt bra väg in i kriminaliteten. Inte för att detta är ett officiellt pk-argument. Men visst är det bra att de tvingas vara kvar längre, om de inte når ribban för godkänt. Av samma skäl som ovan. Varför är det här ingen lösning för väldigt många, bara förvaring?
Inse realiteter: Låg IQ gör bokkunskap mer eller mindre omöjlig att ta till sig
Därför att problemet inte har någon. Särskoleklasserna översvämmas av nyanlända. Det beror inte bara på språk, inte ens bara på analfabetism eller ens kultur. Det beror på bristande begåvningsresurser. Känsligt ämne, men alla vet ju att det finns en skillnad på individuell nivå. Och även mellan län och kommuner syns de, t ex vid mönstringen – och de är stora, 40% mellan bästa (Danderyd) och sämsta (Överkalix) kommun, senast statistiken publicerades. (Obs: det här var innan både nedläggningen av värnplikten och före den värsta massinvandringen). Att erkänna begåvningsskillnad även mellan länder och regioner är ändå tabu. Men vi måste. Utbildning inte alltid är en väg ut ur alla problem.
Utbildning kostar
Förslaget som Sabuni (L) nu kommer med är inte gratis. Tvärtom är kostnaden mycket stor, eftersom det rör sig om väldigt många människor. Kostnaderna måste vägas mot vinsterna. En enda grundskoleelev ligger på drygt 100.000:- per år. Lägre kriminalitet då? Tänkbart, ja troligt. Svårt att ge en siffra på den kostnaden, för man har ju vägrat att utreda och mäta invandrarnas kriminalitet i kronor och ören, vi vet bara att den är stor.
Att låta invandrarbarn gå i skola tills de fyllt tjugo kommer i många fall skjuta upp deras insteg på arbetsmarknaden ytterligare två år. Eftersom deras sysselsättningsgrad är så låg som den är så är detta kanske inte ett viktigt argument emot, men för dem som faktiskt vinner insteg kan detta vara helt onödigt. Troligen är det on-the-job-training som skulle vara mest framgångsrikt, bokkunskaper är för många alltför teoretiskt. Problemet? Det är ju nu så att Sverige har ytterst få arbetstillfällen för dem som saknar (eller kan ta till sig) utbildning. (Och som det är i dag låter vi dessutom sådana jobb gå till arbetssökande utomlands, arbetskraftsinvandringen har ju blivit ännu ett sätt för massinvandringskramarna att få in fler, av dem som inte kan visa att de är flyktingar.)
Nej, svaret är inte mer utbildning. Det stavas repatriering, till länder där det finns arbetstillfällen som är anpassade för mer svagbegåvade.
Så här i Coronaspridningstider så är det ett välkommet besked från Erdogan att han nu bestämmer sig för att öppna gränsen till Grekland och lämpa över 3,6 miljoner flyktingar. Välkommet eftersom det alltid är av godo när en riktig skurk avslöjar sig så tydligt för vad han är, så att ingen längre ens kan låtsas tro annat. En despot utan minsta hänsyn till omgivningen. Hans beslut kommer utan tvekan bidra till att tusentals, kanske hundratusentals människor dör. Och då talar jag inte ens i första hand om flyktingarna, utan om konsekvenserna av den smittspridning dessa kommer bidra till.
EU.s idiotstrategi att lita på en diktator som öppet hotar och använder maktmedel så fort han inte får som han vill, är därmed avslöjad som komplett värdelös. Om inte EU nu agerar för att hjälpa Grekland eller (mindre sannolikt) Sverige nu stärker sitt obefintliga egna gränsskydd, så kommer en försvarlig andel befinna sig här inom loppet av några veckor. Extra lägligt tajmat med Coronaviruset som extra resesällskap. Öppna era hjärtan.
DN anser att man inte får skriva så som jag just gjort (läsarkommentaren omfattar endast det närmast föregående stycket).
Notera att det jag skriver endast riktar sig mot Erdogan, EU och svenska staten. Kritik mot dessa måste alltså hålla ‘god ton’. Jag har inte fått svar från DN Ifrågasätt på flera månader nu, inte heller denna gång verkar det.
Som alla vet har Sverige inte bekymrat sig om att förstärka sitt eget försvar av gränserna sedan 2015 då det senaste lämmeltåget från söder vällde in. Det hade ju kunnat ses som en aning inkonsekvent när Lövin, Lööf och Löfven samtidigt upprört fortsätter att tala om hur EU måste släppa in många fler. Att vi i själva verket kunnat förlita oss på EU:s yttre gräns för att slippa just detta och att de tre Löven därmed morskt kunnat gläfsa mot vargflocken på andra sidan stängslet, det är förstås uppenbart för alla utom de mest välmarinerade. Den gången var det en dryg miljon som tog sig in. Den här gången handlar det om 3,6 miljoner. Varav vi kan utgå ifrån att en försvarlig andel kommer ha Sverige som slutmål.
Inte ens Mp höjer just nu rösten för att kräva att vi ska ta emot dem, när t o m DN visar bilder på vilka stenkastare det är frågan om så kan vi utgå ifrån att alla är medvetna om att vi kommer gå under om vi gör det. Men tar de sig in i EU så har vi väldigt lite att sätta emot ändå. Vare sig legalt eller fysiskt. Enligt vårt nuvarande regelverk ska vi ta emot ‘flyktingar’ om de står på vår mark. De är bevisligen från krigshärjat område. Och vem ska hindra dem från att ta sig förbi en obevakad gräns? Eller avvisa dem när de väl nått hit? Det här är inga hövliga, kravlösa människor som ber oss på sina bara knän och som snällt vänder om vi nekar dem. De kastar sten och hotar om de inte får som de vill – de vet ju att det är så man fått mjuka väststater att ge efter förut.
Emigranthopens följeslagare: Corona
Samtidigt fortsätter Coronapandemin alltså att närma sig med stormsteg. Och beredskapen i Sverige är under all kritik. Det framgår väl med all önskvärd tydlighet bara av den hukande Löfvens hållning på den här bilden:
“Följer Corona minut för minut”. Jovisst. Men utan att göra ett skapandes grand.
I en en kritisk analys av Stenberg så plockar DN äntligen fram de regimkritiska fakta som förekommit i läsarkommentarerna sedan en vecka tillbaka. Det här var min kommentar:
Regimvänliga DN går nu till slut ut med konkreta uppgifter som ger svenska folket all anledning att ifrågasätta Folkhälsans ständiga mantra om att ‘allt är under kontroll’. Uppgiften om maxkapacitet på 1400 vårddygn har cirkulerat länge utan att på allvar analyseras vad den betyder, men Dagens Samhälles bedömning om ett tak vid 100 patienter är snarast optimistisk, eftersom de svårare fallen har visat sig kräva fyra veckors vård.
Uppgiften om överbeläggning på svenska sjukhus har funnits tillgänglig i dessa kommentarsspalter i en vecka, men DN har inte skrivit om dem. Och den som tror att detta är en tillfällig situation kan konstatera att så inte är fallet: beläggningsgraden har pendlat runt 105% i över ett år enligt landstingens egen statistik, och den är stadigt på väg upp ända sen september.* Att det i första hand inte beror på platsbrist utan avsaknad av personal bör tilläggas; det gör situationen än mer svårlöst och än mer kritisk när även vårdpersonal kan förväntas insjukna.
Brist på skyddsutrustning – och på offervilja, för en regim som aldrig ger tack
Och hur har man hanterat den vägran från ambulansvårdpersonal att delta i vårdarbetet, som tidigare skrevs om? Utan att statuera exempel eller använda morötter som extra betalt har regimens handlingsförlamade tystnad bäddat för en massflykt från uppdraget. Och att vädja till hög moral är ju svårt för en skurkregim som alltid kräver offervilja, men aldrig ger eller går före med gott exempel. Svenska Intensivvårdsregistrets uppgifter om att skyddsutrustning saknas var ny för mig och är den kanske mest allvarliga. Det var kanske sådan man saknade när ambulanssköterskan vägrade. Många förstår henne.
Tegnells okända felköp av sockerpiller – för 260 mkr
Potentiellt skydd för svenska folket finns dock i massor. Vi väntar bara på juristernas utlåtande. Vi har dock väntat sedan 2009, så hoppet är inte stort att människoliv kommer gå före juridiken i detta fall – som det heller aldrig brukar vara. Och vad är detta då? Jo, man köpte in 18 miljoner doser Tamiflu för 260 mkr av skattebetalarnas pengar, doser vars senaste förbrukningsdatum redan gått ut 2010. Förutom det juridiska haveriet är det dessutom tveksamt om pillren har någon effekt. Av medicinsk expertis har Tamiflu förklarats vara lika lite verkningsfulla som Panodil. Om detta Tamiflu alltså ska få komma folket till någon nytta alls, måste alltså utredas av jurister först, så att staten inte åker på skadestånd vid ev. bieffekter. Frågan är om man kommit fram till något ännu?
Tegnell försvarar sig. Ur SVT:s artikel.
Inköpet som i SVT:s intervju av medicinprofessorn Peter C. Götzsche döms ut som ‘den största stölden i Europas historia’ kan nog tänkas förklara Tegnells ovilja att nu spendera en endaste krona på motmedel för att förhindra Coronas spridning. Han var nämligen med om att fatta beslutet – och den som senare försvarade det. Dels har Folkhälsans budget och behörighet att göra fler liknande tokköp beskurits, dels lär Tegnell vara bränd av sitt egna misstag, även om det sista han vill göra är att erkänna det. Vad ingenting i världen kan förklara är däremot hur en inkompetent usling som Tegnell får fortsätta att företräda Folkhälsan på den position han har nu. Vem med formell utbildning skulle kunna vara mer olämplig?
Varför tar inte arabländerna hand om de sina?
Frågan är felställd. Den borde vara: varför vill inte arabiska flyktingar emigrera till arabiska grannländer? Svaret gavs av Pettersson, ni vet bloggaren. Enligt intervju i ungersk media med Ahmed Aboul Gheit, president iArabförbundet är detta lätt förklarat och vidimerat:
AAG: ” Mycket enkelt. Vi gör inget undantag för dem. När de passerar gränsen och söker asyl, är nästa steg att de behöver underteckna ett åtagande för att följa reglerna i värdlandet. Om de begår brott, får de samma straff som andra invånare i landet (som kan vara dödsstraff i svårare fall) det blir påskyndat förfarande, och efter straffet (om inte dödsstraff) kommer de omedelbart att utvisas till sitt eget land. De måste också underteckna att de måste betala tillbaka det integrationsstöd de fått under de två åren, för om de inte gör det kommer vi att konfiskera deras värdesaker och omedelbart deportera dem. Om någon inte kan läsa och skriva, får han samma frågor och han undertecknar med fingeravtryck. Det finns ingen ursäkt för att inte känna till kulturen dit man kommit, och arabernas kultur är mycket tveksamt. De verkar ha nåtts av informationen och vill inte bosätta sig i arabiska länder. “ (fritt översatt Petterssons blogg).
Magnus Stenlund Sunt Förnuft
*) hej alla sköterskor i Stockholm, som sedan lång tid skyllt era bekymmer på det borgerligt ledda landstinget. Vill bara nämna att att beläggningsgraden på sjukhus i Stockholm, trots SÖS stabsläge, är lägre än snittet för landet. Och att det är värst i Malmö, sossarnas ‘mönsterkommun’, med nära 110%. Kan vara bra att rikta ilskan mot där den hör hemma: skurkregimen som fördelar resurserna och som gör det svårare att privatisera, så att sköterskor kan få konkurrensutsatta (marknadsmässiga) löner. Nej, jag vet, det kan vara svårt att förstå. Men höga skatter är inte ett tecken på att allt är toppen, trots allt.
Frågor om Corona vill vår kära skurkregim inte gärna svara på. För att slippa det har man utsett en grindvakt, man hittade epidemiologen Anders Tegnell på Folkhälsan. Han säger sånt som regimen vill höra. Nämligen att den laissez-faire som pågår är en smart och balanserad ‘medelväg’, och inte alls en följd av att a) regimen inte har en aning om vad den skall göra eller b) Sverige inte har resurserna som krävs för någonting. Så här låter det (SVT):
Varför riskerar Tegnell rollen som syndabock? Jag gissar att han njuter av sin kvart i rampljuset. Somliga gör allt för en sådan. Vilka andra konkreta fördelar man har lovat är det ingen som vet, men att vi vet ju att man med rätt partibok alltid har en bra fallskärm. Som Tegnell tycks inbilla sig skyddar mot såväl evig fördömelse som mot Coronavirus. Exakt hur illa det står till har jag varit lite dåligt uppdaterad på, eftersom jag sällan tittar på tv. Så jag passade på att ‘intervjua’ statsepidemiologen Anders Tegnell själv (hans repliker klippta från SVT:s artikel):
“Nähä. Att stänga gränserna så att ingen kan komma in med smitta – det är inte bra alltså?! För vem då?”
“Så vi gör detta för att det är bra förIran? Det är Irans befolkning vi månar om?”
Anders ser förvirrad ut för ett ögonblick. Som om detta var en självklarhet. Det tar ett par sekunder innan Sunt Förnuft återvinner fattningen och kan samla sig till en ny fråga: “Om vi tar din första hypotes. Det kan ju vara så att de stannar hemma också, eller hur? Eftersom en så tydlig signal får dem att inse att de gör fel och utsätter folk för smittrisk om de reser mellan Iran och hit? Dessutom: om du skulle ha rätt så kanske vi istället bör stänga av fler flyg, så det blir ännu svårare att ta sig in?” När Anders inte svarar så får jag fortsätta: “Men du menar att det inte är så bra för Iran. Varför ska vi bry oss om skurkregimen Iran? Mer än svenskar?” Anders stirrar bara blankt, det här är följdfrågor som SVT lovat att inte ställa. Så Sunt Förnuft förtydligar istället vad Anders nyss påstått: “Men för Sverige och svenskarna är det alltså bra att Teheranflyget landat?”
“Är inte det väldigt viktigt? Kanske skulle SÖS hinna komma ur stabsläge, regeringen hinna skicka lite pengar till svensk sjukvård och inte bara de 40 miljonerna till WHO? Komma fram med en aktiv handlingsplan…?” Men det örat vill inte Anders höra på. Alla förberedelser är tydligen gjorda och handlingsplanen finns redan, bara att regeringen inte vill berätta om den.
“Känns som om du undviker frågan Anders. Tror du inte att utbrottet i norra Italien kom trots inställda flyg snarare än tack vare? Man har ju en mycket stor minoritet kineser i några av de berörda städerna? Hur kan det vara bättre att göra som Sverige, ingenting?”
“Men när du säger ‘lagom’ så låter det ju som ingenting! Vi låter ju planet landa!?”
“Aha! Information! I form av några posters de ska passera i ankomsthallen. Då känner du dig säker på att budskapet går fram? Och varför bara ‘eventuellt på persiska’? Vi vet ju att det nästan bara är nytillkomna afghaner och iranier och deras besökare som flyger dit. Vill vår kära regim få det att låta som att det är vanliga svenska turister som för in Corona?” Anders nonchalerar förstås den sista insinuationen, det är ju ren spekulation. Men inser väl att det där med posters låter lite för obestämt:
Så det är alltså flygbolaget som ska stå för informationen. “OK. Då måste ju lapparna vara på persiska – och varför inte på de språk som talas i Afghanistan också, de tar ju också flyget via Iran.” Sunt Förnuft försöker få ögonkontakt, men Tegnell bläddrar i sina papper. Detta finns tydligen inte med bland hans förskrivna Q&A. “Men vad är då budskapet? Att man inte ska umgås med de vänner och familj man kom för att träffa? Sätta sig i frivillig karantän i en toalett på flygplatsen?” Anders moltiger. Sunt Förnuft får pressa honom med ännu ett förtydligande: “Menar du på fullt allvar att vi inte borde göra något enda ytterligare? Ens om de som går av snörvlar och hostar? Ingen kontroll överhuvudtaget?” Anders hittar då sitt i förväg färdigskrivna uttalande:
Anders rusar iväg. Han ska vara med på Rapport och Aktuellt också, där han kan sprida sitt evangelium, att allt är tryggt och lugnt, att regeringen har allt under kontroll. Den som läser vidare på SVT:s hemsida får följande läsförslag, i väntan på att Corona slår till.
Med 50 döda redan kan antalet smittade förväntas vara både många och väl spridda – Irans skurkregim har inte tänkt att berätta och har antagligen ingen koll. Ungefär som vår egen.
Magnus Stenlund Sunt Förnuft
Fotnot 1: I Sverige bor drygt 77.000 människor som är födda i Iran. Vi kan bara hoppas att dessa av ren självbevarelsedrift undviker att resa till hemlandet eller ta emot besök från vänner och bekanta där. Vi ska också vara medvetna om att huvuddelen av de s k flyktingarna från Afghanistan i själva verket också hade sitt uppehälle i Iran innan de kom hit. Även för dem är Teheran den naturliga destinationen till och från nära och kära. Det är nog för dem vi har allra störst anledning att oroa oss – mängder som gått under jorden dessutom.
Fotnot 2: intervjun är fingerad. Alla ‘svar’ direkt klippta och tolkade ur SVT:s artikel.
Hundratals smittade i Italien. Och flera döda i Iran, ett land vi inte ska förvänta oss perfekt rapportering ifrån. Nu är Corona snart över oss ser det tyvärr ut som. En dödlighet på över två procent är alltså detsamma som 200.000 döda bara i Sverige, om pandemin lyckas slå igenom våra försvarsbarriärer. Vilka dessa nu är. Är Löfvens Sverige berett att göra vad som krävs? Har vi handlingskraften? Resurserna? Det handlar inte ens främst om vårdpersonal. Det är lika viktigt med militär och ordningsmakt som kan hålla stadsdelar inom karantän. Det handlar om försörjning avseende livsmedel och andra livsuppehållande system. Det handlar om att kunna hålla de verksamheter igång som kräver det och att – blixtsnabbt och resolut – stänga ned sådant där riskerna för spridning är stor.
Exempel på konventionella och icke-konventionella mer eller mindre resurskrävande grepp som jag tvivlar på ens föresvävar nuvarande – brottsligt inkompetenta – styre:
Göra svenskarna krismedvetna. Se till att man på frivillig basis undviker att göra resor som inte är helt nödvändiga. Förbättra uppmärksamhet på hygien.
Tydliga rekommendationer och krav avseende personer som känner influensasymptom.
Hårdprioritera sjukhusens vårdplatser.
Kommenderat arbete och övertid för berörd personal.
Trovärdiga rutiner för att vårdpersonal inte ska drabbas och sjukhusen bli rena smittohärdarna.
Övriga samhällsnödvändiga funktioner: dito (allt från polis och militär, bankväsende, till statliga och kommunala servicemyndigheter, värme-, el- och vattenförsörjning, sophämtning, liksom telenät och internet).
Resolut stänga daghem, skolor, samt andra offentliga mötesplatser på orter där smitta rapporteras.
Stänga ned flyglinjer och gränser för annan trafik så fort riskdestinationer identifieras.
Total/partiell tillfällig inhibering av all internationell flygtrafik.
Stänga gränserna, helt eller delvis, för annan trafik.
Stänga av publika transportmedel i storstäderna. Helt eller i delar.
Låta alla som har bil åka in till stan utan trängselskatt och att p-bötfällas, så länge man inte står i vägen för någon trafik. Samt använda bussfilerna…
Obligatoriskt hemarbete för alla som kan – rapportering från företag till myndighet av vilka som ska få/måste röra sig mellan arbetsplats och hem.
Tillfälligt straffbelägga vårdslös smittospridning (hostande och nysande ska inte befinna sig på offentlig plats etc utom ev till/från läkarmottagning/vårdinrättning).
Livsmedelsaffärerna: särskilda åtgärder för att minimera smittorisker här, ev ransonering.
Livsmedelsleveranser i täckta bilar som saneras vid utfart från smittade områden.
Ev flyg-/helikopterleverans av förnödenheter till utsatta områden satta i karantän.
Undantagstillstånd och slumpmässiga id-kontroller för alla som rör sig enligt särskilt tillstånd.
Hålla militära styrkor för karantän av smittade stadsdelar. Ja, även om det är utanförskapsområden. Ja, även om det är Djursholm.
Finansiering av alla strandsatta via tillfällig statlig katastroffond (sannolikt ryker ännu mer av våra pensionsmedel om man inte kan dra ned på kostnader i budgeten eller låna pengar).
Staten ska vara förberedd på det värsta – panik utbryter bara om så inte är fallet
Låter det som panik? Vi måste tänka och agera redan nu, som om viruset kommer. Vara förberedda.Sannolikheten har på ett par dagar gått från medel till mycket hög och kan på ytterligare några timmar närma sig 100%. Då duger det inte att vara nonchalant, hellre överreagera nu än sen. Spanska sjukan tog livet av många fler människor än krigsoffren i WWI – på mindre än halva tiden. Även unga, friska människor dog i klasar, snabbt. Den lätt arroganta tonen, närmast spänd förväntan, som lyser igenom i vissa av de kommenterar man kan ta del av i läsarkommentarerna till DN:s artikel – liksom på andra håll – är inte bara osmaklig, den understryker också att man inte vill ta riskerna på allvar. Sverige lär vara ett av de sämst mentalt förberedda länderna i världen, bortskämda och vana som vi är att tro på auktoriteter, samtidigt som dessa ju, som somliga – men bara just somliga – av oss är alltför väl medvetna om, ljuger allmänheten rakt upp i ansiktet. När inga larm skickas från våra myndigheter så tar vi inga hot på allvar, även när signalerna borde vara tydliga nog. Lite som när brandlarmet går så ska de ‘coola kidsen’ låtsas oberörda. Men som alla vet – börjar en springa så blir det snabbt panik. Då kommer det vara kö till matvaruaffärerna och slut på diskarna.
Att andra länder, som Österrike, agerar resolut tolkar jag som mycket positivt, better safe than sorry. Men den svenska attityden är ju närmast motsatsen. Man förlöjligar åtgärderna. Börserna tokrusade pga övertro på Kinas motåtgärder – business as usual – i den heliga ekonomins namn. Självklart är ekonomin viktig, men det är viktigare att kunna ta en paus när den behövs, även om detta sänker börserna några punkter eller för den delen några procent. Gör vi det inte så kan det handla om mycket mer än så. Det är nära till hands att kalla marknadsreaktionerna både för hybris och för världsfrånvänd naivitet. Är det så avtrubbade och framgångsblinda man har blivit av nollränta och ständig depreciering av den svenska kronan? Hur tror man diktaturen Kina rapporterar egentligen – med total öppenhet och sanningsenlighet om problemen skulle vara värre än man tror sig kunna hantera?
I parentes sagt, börserna borde givetvis kunna ta detta iskallt rationellt, för även om två procent av världens befolkning skulle dö så överlever ju ekonomin. Om detta skulle utlösa en depression så är det på grund av redan gjorda försyndelser. Vet man med sig att sådana är gjorda? Jo, det kanske man gör när det kommer till kritan. Särskilt här i Sverige. Notera i så fall att vi kan förvänta oss betydligt större börsfall när Corona är över oss än vad som vore ‘rationellt’ om det nu ‘bara’ leder till 200.000 människors död innanför våra gränser.
Värre är det inom vårdsektorn. Vem kommer vilja riskera sitt eget liv för att vårda andra? Hur många lär inte sjukskriva sig bara för att slippa? Vad kommer Löfven ha för hårdhandskar att ta till för att göra något åt det? Och när facket börjar prata övertidsregler, hur kommer sådana formalia att bemötas? Och vem kommer vilja bli vårdad på sjukhus om Corona kommer dit? Många riskerar att dö på grund av ett brutet ben och liknande om de fattar fel beslut. Som svar på min läsarkommentar fick jag inte bara enfaldigheter utan även det här referatet om hur det ser ut i Kina:
En diktatur kan kommendera folk till sjukhusen. Hur kommer Löfven göra här?
Vi bör förstås agera för att skydda oss så gott vi kan, alldeles själva. Men sanningen är att de flesta av oss är så beroende av våra system, att vi mycket snabbt kommer få problem om vi inte får adekvat hjälp av myndigheter och kommuner.
Stabsläge på sjukhusen – redan nu?
Det vore därför hälsosamt i alla bemärkelser att nu höra regeringens goda planer för hur detta skall tacklas och inte bara att man ‘följer detta noga’. De stora riskerna här är, förutom bevisad inkompetens 1. tomma ord, 2. feghet och 3. rädsla för att framstå som löjliga om man tar till storsläggan för ett hot som aldrig materialiserar sig. Följderna? Inget nu, inget sen, och sedan allt på en gång. Eller i fel ordning, för mycket här och för lite där. I så fall kommer vi drabbas mångdubbelt hårdare än vad som vore nödvändigt.
Flera sjukhus i Stockholm rapporterar om stabsläge redan som det är pga personalbrist – hur gör man då när Corona når hit? Konkreta anvisningar tack. Och en trovärdig handlingsplan som går ut i alla medier. Med Coronas spridning till Mellanöstern, där många av våra invandrare som bekant kommer ifrån, och regelbundet pendlar till, krigsrisk eller inte, så är Sverige sannolikt ett av Europas högriskländer. Italien kan vara drabbat av slumpens lagar, men hör ju också till de länder som har stora kontingenter med ‘genomresande’ immigranter. Det säger sig självt att detta ökar riskerna. Och i Sverige så har alla sådana här ämnen varit tabu att tala om. Kommer Corona att ändra på det? Kommer man peka ut och isolera en högriskgrupp om det skulle röra sig om flyktingar, eller kommer som vanligt, i antirasismens namn, omsorgen vara större för att dämpa alla eventuella ‘rasistiska stämplingar’?
Vem är det som torterar, pissar Liam i munnen och skrattar? En rånare, vilken som helst?
DN:s version:
Lokalnyhet. ‘Finns inget att se här!’
Undangömt i lokaldelen och ihopbuntat med tre liknande brott som begåtts av samma förövare hittar vi notisen, utan bild, med en kort TT-sammanfattning, rakt av. Samma dag har DN en stor artikel “Känd rappare blev förnedrad och filmad”. Det är ett närmast identiskt dåd som ger rapparen huvudlöpsedeln – icke desto mindre ett brott med helt andra bakomliggande motiv – och dådet mot Liam nämns inte ens. Varför då? Ja, ett tänkbart skäl är förstås att rapparen var ett offer man ansåg sig kunna visa hudfärgen på. Liksom av en händelse, troligen för att försöka motbevisa dem som säger att offren för dominansvåldet är svenskar. Skillnaden är bara att i fallet med den berömde, tillika kriminelle rapparen så är det fråga om en uppgörelse mellan brottslingar. Maktdemonstrationen var i grunden av ekonomisk art; ett påtryckningsmedel som hade ‘rationella’ grunder och avsikter. Det omvända gällde i fallet Liam. Det ekonomiska här var bara en tillfällighet; formsak för att få ägna sig åt den sadistiska tortyren. Grunden för detta var hat – inte mot Liam, utan mot den grupp han tillhör: etniska svenskar.
SVT:s version
Så sammanfattas domen. Utan att ens ange den utmätta ‘strafftiden’. Men hey, det är ju ändå bara vård.
“16-åringarna misstänks ha rånat Liam – nu faller domen” är SVT:s rubrik. Man beskriver brotten som hastigast, “Rånarduon filmade när de förnedrade Liam – och spred klippet i sociala medier. – De döms för rån, olaga integritetsintrång och övergrepp i rättssak“, sedan övergår SVT raskt till att försvara de utmätta ‘straffen’:
“ Om de tilltalade hade varit vuxna hade tingsrätten dömt ut längre fängelsestraff, säger rättens ordförande rådmannen Feryal Mentes i ett pressmeddelande. – Att man förnedrade offret har vi tagit i beräkning i straffmätningen. Men sen är det så att är man 16 år så får man reduktion och då hamnar man på en lite lägre nivåer helt enkelt. “
Lägg noga märke till att man inte ens nämner vilka straff det är fråga om. Det gör man heller inte i pressmeddelandet. Det är först en minut in i videon där offret beskriver händelsen, som det framgår att de båda förövarna inte är svenska. De kallar nämligen Liam för ‘svenne’. Men det är ju att spekulera, som DN Ifrågasätt brukar säga, visst kan de vara ‘svennar’ själva ändå – rent teoretiskt? Den stora överraskningen är dock att SVT även har en video med föräldrarna till en av gärningsmännen. Då framgår det med all önskvärd tydlighet att denne inte är etnisk svensk. Familjen kom från en ‘afrikansk diktatur’ till Sverige för sex år sen. Gärningsmannen är m a o inte född i Sverige och definierad som flykting.
Föräldrarna tittar på filmen där offret beskriver det tortyrliknande frihetsberövandet, förnedringen, hoten och rånet.
Föräldrarna ser tyst på videon där Liam beskriver hur han först misshandlas, sedan hotas. Hur man filmar när man pissar på honom, och när han tvingas ta av sig byxor och kalsonger. Hur rädd han är för hot som beskrivs som extrema, som gör honom oförmögen att bryta sig fri eller ropa på hjälp. På videon framgår att gärningsmännen följer tätt efter Liam redan när han går av t-banan, och det är inte deras station. De har redan planerat sin gärning på tåget, det är tydligt. Som det ska visa sig är de intervjuade föräldrar till den drivande av de båda förövarna.
Föräldrarna uttrycker sig vältaligt och korrekt, ja lite för korrekt för att det inte ska kännas tillrättalagt. SVT:s syfte är så uppenbart att visa att muslimer kan vara rättskaffens människor de också. T o m föräldrar till dem som begår sådana här brott. Så kan det ju för all del också vara. Båda påstås arbeta deltid, samtidigt som modern utbildar sig till undersköterska och pappan läser SFI. Jag kan inte hjälpa att jag undrar hur många timmar i veckan man är sysselsatt och vem som ger dem dessa jobb, när de tydligen saknar utbildning och svenska språket – efter sex år i Sverige. En timme räcker för att formellt anses som deltidare. Och att båda väljer att tala arabiska i intervjun är faktiskt rätt arrogant, om det nu inte är nödvändigt. Pappan läser alltså fortfarande nybörjarsvenska. Han har givit sin son finaste mobilen, säger han. Och märkesskor. Man swishar matpengar, så att han kan äta mat på stan. För att han inte ska hålla på med dumheter. ‘Ekonomin är god’, säger man i reportaget.
Jag frågar mig då, dels det som väl är meningen att man ska fråga sig (men kanske utan att det är meningen att man ska komma till rätt svar). D v s hur kan sonen visa ett sådant beteende, när han får allt han behöver? Några ‘socioekonomiska förhållanden’ tycks inte vara möjliga att skylla på. Jerzy Sarnecki och hans kriminologskola kan alltså lägga ned. Bra.
Men jag kan ju inte hjälpa att jag också undrar hur föräldrarna har råd att låta sonen få äta på McDonalds, istället för att tvinga hem honom till middagsbordet och till någon muslimsk motsvarighet till pölsa eller blodpudding, som svenska familjer får bjuda sina barn på ibland. Och märkesskor och märkeskläder är det faktiskt många svenska barn som inte vet vad det är. En medianinkomst – på två heltidslöner – räcker faktiskt inte för de saker som pappan räknar upp, givet att vi förutsätter liknande ekonomiska kostnadsram för resten av hushållet. Då ska det inte kunna gå med socialbidrag heller, även om detta drygas ut med några tusenlappar från deltidsarbetet. Särskilt inte eftersom dessa ska avräknas.
Pappan tackar Allah för myndigheternas hjälp. Det Sverige som tog emot familjen med öppna armar tycks vara älskat tillbaka. De anmälde själva sonen säger mamman, även om det beskrivs som att det är skolan som reagerat. Pappan säger att han skäms, och påstår att sonen gör det också. Men är detta sant eller har SVT valt att göra sitt reportage enkom för att slå blå dunster i våra ögon? Båda ock möjligen. Men i alla fall det sistnämnda. Det är mönstermuslimen, den som vi vill tro är representativ för massorna, som man försöker plocka fram. En motbild för att slippa medge det oförblommerade hat som sonens gärning ger uttryck för. Det är förstås heller inte nödvändigt att det är från föräldrarna som sonen ärvt sitt hat. Men med till intet förpliktande ursäkter, påstådd ångerfullhet utan spår av känslor i rösten, det i reportaget kamouflerade bidragsberoendet och den uselt integrerade familjesituationen övertygar man i alla fall inte mig. Varken om avsaknad av orsakssamband eller oskuld.
Domstolens version
För att få svar på vad som verkligen hände är man istället tvungen att beställa hem domen. Vilket jag gjorde. Brottslingarna, som heter Prince Georgio Stanley Kadjo, fyller 17 i maj, och hans kumpan Montaser Edris är lika gammal. Offret fortsätter vi att kalla för Liam, för i hans fall finns det skäl att visa respekt.
SVT:s beskrivning av brottet framstår som medvetet utslätad när man läser domen. Och det påbörjas redan innan Liam hinner ut ur t-banestationen: “Personen som ryckte mobiltelefonen ur hans hand var Prince Kadjo och personen som lade armen runt hans axlar var Montaser Edris. Direkt efter detta slog Prince honom fyra gånger i ansiktet, ett slag träffade på munnen och tre på ena ögat. Det var slag med knuten hand.” Det gjorde mycket ont. Liam uppmanas att bete sig som om de är kompisar, så att ingen ska lägga märke till vad som sker. Eftersom telefonen snabbt laddar ur uppstår dock problem, rånarna, särskilt Prince, vill ha mer pengar – och för detta behöver man Liams telefon. Överföringar från sparkontot går annars inte att göra. Man går ända till Sköndal, 40 minuters promenad, för att ladda telefonen på McDonalds, så att detta ska bli möjligt.
“Under tiden de gick uttalades en mängd hot mot honom, bl.a. att de skulle döda honom och hans familj om han ringde polisen, att de skulle våldta hans mamma och att de visste var han bor. De påstod att de hade en pistol och knivar och att de hade mördat fem personer och att de skulle kunna göra det igen. Han blev livrädd. De sa att de skulle sticka ut hans ögon, om han inte fick ut några pengar. ”
Liam tar hoten på allvar. Han vågar inte be om hjälp på McDonalds. Man får honom att ringa sin mamma som swishar 2.000 kronor. Ett bankomatbesök ger dock inget resultat och Liams telefon kan inte ladda ner en bankapp som medger uttag och överföringar. Möjligheten att tvinga Liam att ta ett sms-lån föresvävar kanske Prince, det är något han prövat vid ett tidigare rån, men utan framgång eftersom offret hann fly.
Man åker vidare till Farsta och hoten blandas med hån; “Svennejävel’, ‘horunge’ och ‘mammaknullare’ (och bög) får Liam veta att han är. Prince ringer upp en äldre bekant och räcker över luren till Liam. På telefon upprepas hoten av den anonyma och äldre rösten. När Liams bankomatkort inte fungerar i Farsta heller blir han livrädd. “Nu dödar de mig”, tänker han. Och det ser illa ut, efter timmar av skräck – ska det sluta så? Man tar honom avsides, bakom kyrkan. Liam får sparkar i ryggen och i huvudet. Han tuppar nästan av. Medan de sparkar skrattar hans plågomästare. Montaser pissar på det liggande offret, samtidigt som han filmar. Mera skratt. Prince tvingar Liam att gapa, han får kiss både i munnen och i ansiktet. Sedan måste han ta av sig byxor och kalsonger, underkroppen är helt naken. Men några förbipasserande får Prince att säga åt Liam att ta på sig igen. Sedan säger han att ett gäng ska komma för att ta hand om Liam, innan han och Montaser går tillbaka mot Farsta C. Om Liam rör sig på tio minuter så ska hans familj dö.
Med distans och lite erfarenhet, visst. Men det hade inte Liam. Han är en pojke.
Det är förstås uppenbart för oss som har distans, att redan när misshandeln inleds så har gärningsmännen inte något som helst syfte med den, utom just att förnedra och plåga sitt offer. De lämnar Liam fylld av fruktan, nu inte främst för sig själv utan för sin familj, som de ju hotat att döda. Och han tar även detta hot på blodigt allvar. Liam tillbringar en natt i ett trapphus, eftersom han inte kan få kontakt med sin familj. Han skickar två sms till sin pappa:
Liam är mer mån om sin familj än sig själv. Detta är mod. Och sådant som de båda avskrädena till mänskliga efterbilder han just haft oturen att möta inte vet vad det är: empati.
Det är svårt att inte beröras. Pojken, som drabbats av sitt livs trauma, tänker nu bara på sin familj och småbröderna. Sms:et skickades från en person som i alla fall visade så mycket hjälpsamhet att han släpper in Liam i trapphuset. Att det är ett mänskligt minimum kan man väl tycka. Men det är den graden av rädsla och obenägenhet att bli inblandad som vårt samhälle nått. Kanske ångrar sig ‘den hjälpsamme’ rent av nu, när han tvingades vittna och hjälpa till att fälla Prince och hans kumpan.
Händelsen är över på några timmar. De mentala spåren kan sitta i en livstid.
Händelsen utspelade sig i den första december. Men den har fortsatt att fylla Liams vardag sedan dess:
” Han hade svårt att gå i skolan efter händelsen. Han har haft hög frånvaro och mäktar inte med prestationskraven i skolan just nu. Han ska ta studenten till sommaren och känner oro inför betygen. Han mådde extremt dåligt under jullovet och tog kontakt med en psykolog. Han har hittills träffat psykologen två gånger, men han ska gå på ytterligare åtta psykoterapisamtal. Det känns bra med dessa samtal, men han får ständigt återfall och har svårt att somna. Han får sådana ångestattacker att han inte kunnat sova på 40 timmar ibland. Han är rädd att samma sak ska hända hans yngre bröder. Han är särskilt orolig för en av bröderna som har en funktionsnedsättning. “
Domstolen tror på Liams berättelse. Fattas bara! Med ett sammanhängande vittnesmål som bekräftas av snapchatfilm, övervakningsfilmer, telefonloggar, bankkontoutdrag. För den som sedan inte begriper juridiskan som följer, så utdöms straff och skadestånd för allt vad åklagaren begärt. Vilket skulle ge Liam 100.000:- totalt. Men i slutändan lär Liam knappast få mer än de 9600:- som Prince pappa lovat betala, det belopp som lagen begränsar föräldrarnas skyldighet till, per skadehändelse. De båda ungdomsbrottslingarnas vilja och förmåga att betala något kan vi utgå ifrån är obefintlig. Och eftersom Montasers pappa Mahmoud inte ansågs ha ansvar för sin pojke, som socialtjänsten omhändertagit, så slapp han ansvar helt.
Verklig ånger? Nej, noll medgivanden, förnekande av brott och tystnad
Angående Prince föräldrar har de knappast något annat val än att acceptera skadeståndet. Deras eventuella goda inflytande verkar heller inte ha räckt till för att påverka Prince att göra några erkännanden. När Liams mål kommer upp så minns Prince inte – det som inte går att säkert bevisa. Och känner ånger – för det som filmen som lagts upp på snapchat redan bevisar. Känslan av att detta görs för att allt annat vore strategiskt korkat kan inte undvikas. Mest för att han beter sig som en omvänd hand mot det tidigare rånet, det som inte filmades. I det första målet (s.25 i domen) så väljer Prince nämligen att helt förneka alla brott. Inte ett ord säger han, just som en ‘tuff’ och erfaren kriminell skulle ha gjort. Den ånger som Prince pappa påstår att hans son känner visar sig inte här, där den räknas.
Jodå. Visst är det klart vad somliga har i tankarna. Medan Liam tittar på fotboll på sin telefon har planerna smitts.
Detta förhärdade beteende tillmäts förstås inte minsta betydelse i straffmätningen. Lagen och domstolarnas praxis uppmuntrar alltså ett beteende som är rakt på tvärs med förhoppningen att brottslingen på sikt ska kunna nå någon form av insikt och omvändelse – eller försoning med sina offer.
Straffet? Inget alls. Sex månaders rehabilitering.
Och straffet då? Ungdomstjänst räknas inte som straff överhuvudtaget. Det är rehabilitering. Det kan ske i öppen ‘vård’ som ett familjehem t ex. Och i det här fallet tidsbegränsades det till sex månader. Om vi tar domstolarnas praxis som utgångspunkt så skulle en vuxen alltså ha fått två år – och varit ute efter ett. Chansen är ju inte helt försumbar heller, att en sådan gärningsman – liksom Prince – också har begått fler brott, som han då skulle få rabatt för. I det här fallet dömdes Prince till samma ‘straff’ som sin kumpan, trots att han begått fyra likadana rån. Det är som om ICA skulle säga ‘köp en oxfilé, så får du tre till gratis’. Eller så många du kan bära ut samtidigt. Nej, det erbjudandet kommer ICA aldrig göra, det är för dumt, men domstolsjuristerna och de svenska lagstiftarna tycker tydligen att detta är ett rimligt sätt att ge påföljd.
Utvisning kan i dagsläget inte heller bli tal om eftersom det rör sig om minderåriga, med familj i Sverige. Om Prince hunnit fylla 18 och åklagaren hade yrkat detta, så hade verkställighet ändå troligen inte kunnat ske, beroende på situationen i Prince hemland. Vår lag sätter alltid krokben, på ett eller annat sätt, när domstolspraxis för en gångs skull inte gör det. Mitt förslag till nästa regering är att man bör kunna utvisa hela familjer, och att dessa (utom deras ‘Prince’), får ansöka om flyktingstatus igen, när ‘Prince’ blivit myndig. Kanske ska de t o m få förtur, åtminstone om de lärt sig svenska. De ska dock givetvis tvingas lämna full ersättning för skadestånd till brottsoffren, innan de lämnar oss om de kan, och senast betala denna innan de får återvända.
Till offren 9.000:-. Till gärningsmännens advokater 3/4 miljon.
Liam ‘fick’ 5.000:- i sveda och värk, han kunde inte bevisa att hans sviter skulle vara i ytterligare två månader, då hade han fått någon tusenlapp till kanske. Varför begärde inte Liams advokat skadestånd för psykiskt lidande? Ett av de andra offrens försvarare prövade det. Han fick 1.500:-, för ett lidande som väl var väl i klass med Liams. Svensk skadeståndsrätt är ett sant hån mot våldsbrottsoffer. Beloppen som erhålls om någon skrikit ett hatbrottsbelagt tillmäle räknas istället i tiotusentals kronor. Ännu ett skäl alltså att börja kalla dominansvåldet för vad det är: hatbrott. Men Brottsofferfonden då? För att få ut något från den måste man först driva kraven mot gärningsmannen i mål. D v s fortsätta att konfronteras med denne efter att straffet är avtjänat. Det är det få som gör i den här typen av mål, av lätt insedda skäl.
Nej, de enda som tjänar på våldet, brotten och straffen är juristerna. Här är advokatnoterna:
Prince advokat som ju var med i alla fyra målen, klart att han ska få betalt. Var det förresten du Kristofer, som sa åt Prince att hålla käften? Eller hade han bara sett reklamen?
Montasers försvarare. Bra gjort! Du tycks ha sparat 30-40.000:- åt skattebetalarna i förhållande till kollegerna. Med samma resultat för klienten.
Ett snarlikt mål. Om offret vill köpa gräs så bör han väl få skylla sig själv, argumenterade försvaret i detta fall. Spelar roll. 150 lax till den som står på de stackars socioekonomiskt utarmades sida blev det i alla fall.
Ännu en av Prince’s kompisars försvarare – och ett snarlikt mål som avkunnades samtidigt – med 100% mängdrabatt. Känns väl sådär för offret att veta.
I det fjärde målet dömdes Prince’s kompis till bara 50 timmars samhällstjänst.
Totalt kostade bara försvarsadvokaterna i målen mot Prince och hans kamrater dryga 3/4 miljonen. Ni kanske minns de där ligisterna som hyrts in av en saneringsfirma för att klottra ned allmänna platser i Södertälje. Här finns förstås liknande goda incitament för domstolarna att se till att deras delinkventer hastigt slipper ut ur fängelset så att den lönsamma ruljansen kan fortsätta. Ungdomsvård i sex månader är ju helt idealiskt ur den synvinkeln, brottsbenägenheten lär väl knappt dämpas ens under pågående familjehemsplacering.
Var är medias och de ‘humana’ domstolarnas medkänsla med offren?
DN vill väcka min medkänsla för ‘den berömde rapparen’, vars stjärnstatus lär ha reducerats avsevärt efter förnedringsfilmen han ofrivilligt blev stjärna i. Man misslyckas med det, för rapparen är själv del i den här våldsspiralen och hade sannolikt inte haft några skrupler i att behandla sina konkurrenter likadant om han fått tillfälle. Däremot så skriker mitt hjärta för alla de fullständigt oskyldiga offer som dominansvåldet krävt ända sedan DN skrev sin artikel 2006 om ‘invandrare krigar mot svenskar med rån’. Där gjorde en kvinnlig forskare med sina djupintervjuer sambanden tydliga och klara. Men dessa har MSM därefter inte velat tala om; vare sig vilka offren är eller förövarna, eller brottens brutala detaljer. Allt har helt tystats ner eller bagatelliserats. Ett av de offer som Prince givit sig på tycks domstolen rent av vilja förlöjliga lite extra genom att flera gånger nämna en ‘parfym’ som stulits från honom. Det heter faktiskt rakvatten eller after shave. Kan offret åtminstone få behålla den manlighet som går efter en sådan här förnedring, så vore väl det tacknämligt? Det kanske verkar petigt, men jag är övertygad om att detta ordval är freudiansk och tecken på den totala brist på empati som dessa ‘humana’ domstolsjurister visar för offren i de här situationerna. Genom att döma ut 1.500:- i psykiskt lidande.
‘Liam’ kunde ha varit ditt barn. Hade du då varit nöjd med domen?
Det är hög tid för DN och Public Service att göra bot för sin långa tystnad avseende ‘barnrånen’. Att man berättar varför detta händer. Och då går den etniska dimensionen inte att lämnas onämnd. Våldet är enkelriktat och det sker – precis som forskaren konstaterade redan 2006 – pga ett hat riktat mot svenskar som grupp. Det är ett hatbrott per definition. Varför dömer man då inte för sådant? Ska gärningsmännen komma undan med en lam ursäkt? Varför talar inte tidningarna om det som händer? Varför kallas det tvärtom rasism fortfarande, som igår i riksdagen, om man tar upp detta? De som är mest ansvariga för detta efter gärningsmännen själva är faktiskt de som velat låtsas som ingenting.
Offren – liksom svenskarna – har rätt att hata detta. Det är sunt.
Och berätta gärna även om ‘straffen’. Sex månader i ett familjehem – fri efter tre! Det är ännu ett hån mot de offer som drabbats. Men nåde det offer som inte är nöjd med rättsskipningen. Domstolen gör en poäng av att Liam påstår sig inte känna hat, han är ‘bara tom’ inuti. Kanske är det vad han känner också, just nu, och enligt mig vore det mer sunt om det istället var hat och ilska. Det kan förstås också lika gärna vara något som advokaten påpassligt rått honom till att säga. Om han uttryckt starkare känslor så hade han med stor sannolikhet fått domarna emot sig. Och svenska folkets behov av rättvisa och gammaldags hämnd är än mindre ett hänsyn som finns med i straffmätningen. Så har det sett ut länge och vårt system har kallats humant av detta skäl. Men de vi nu talar om vet inte vad humanism är. De skrattar åt den och ljuger den rakt upp i ansiktet.
Ett samhälle som gör allt för att förneka och inget för att reagera, trots att det är våra egna barn som drabbas, bär ett stort medansvar. Inte bara för brotten, utan även för den skarpa motreaktion som alla emotser, med förväntan eller fruktan. Såsom polariseringen nu fortskrider och eskalerar, så måste den helt enkelt komma, förr eller senare.
Motstånd och försvar – finns detta?
Eftersom det statliga våldsmonopolet inte vill bita bättre, borde inte självutnämnda hämnare kunna plocka populistiska poäng? I de strömningar som vänstern så länge har påstått skulle vara det mest överhängande hotet mot vårt demokratiska samhälle – medan de själva underminerar alla dess funktioner och spelregler? Vad som sker är ju så uppenbart ett mönster närmast uppsåtligen avsett att locka fram sådana motreaktioner.
Situationen har onekligen eskalerat så långt att man skulle kunna föreställa sig att många kunde känna sympati för privat ‘rättsskipning’, åtminstone om denna var riktad mot de verkligt skyldiga, och inte slog blint (såsom den tyvärr alltid gör). Men så verkar inte vara fallet – hittills. Om det hade funnits en stark och växande sympati för nazistiska och rasistiska åsikter i Sverige så skulle tidningarna ha frossat i ämnet. Men jag har inte läst en rad om några svenska ‘Dirty Harry’ – knappt ens om medborgargarden med uttalat syfte att enbart försvara sig och de sina. Det är faktiskt svårt att förstå hur det kommer sig att det inte redan hänt, det är ju det här som de s k antirasisterna fullkomligt tigger om och domen idag är bara ännu ett provocerande ‘flame bait’. Vad, om inte detta, kan skapa den grogrund som krävs?
Bristen på fysiskt motstånd är frapperande. Och det är både bra eller dåligt. Jo, visst är det bra att den extrema ytterkantshögern är liten, knappt försumbar. Vi har redan nog med bomber som det är. Men är det inte så att situationen liknar den gamla ökända ketchupflaskan? Först ingenting, och sedan allt på en gång? Och om den extrema högern saknas, medan en lika extrem ytterkantsvänster har ätit sig långt in i de sittande regeringspartierna, domstolarna och media – var befinner sig i så fall vi andra? Kommer vi någonsin att kunna sätta hårt mot hårt utan att extremisterna samtidigt blir fler? Tillåt mig tvivla.
Magnus Stenlund Sunt Förnuft
PS. Nu har SR P4 intervjuat en åklagare från Malmö, som påstås vara specialiserad på hatbrott, och en forskare från Umeå, med inriktning på samma ämne. Frågan som ställdes var: kan förnedringsrånen mot svenskar vara hatbrott? Båda experterna konstaterar att ‘ja, enligt lagen bör det kunna vara det’. Ingen av experterna kan dra sig till minnes att någon fällts dock. De känner naturligtvis till varför, om de nu är experter. JK:s försök att desavouera lagstiftarens syfte med lagen, som uttryckligen sägs vara även gällande vid hatbrott mot majoritetsbefolkningen. Domen i Norrköping, mot en hatisk muslim, där man ändå frikänner, de verbala okvädningsorden räckte inte till. I praktiken går det inte att säga grövre saker, så resultatet av domen är att JK:s linje gäller i praktiken, trots att den formella möjligheten finns att fälla. Nu talar vi om värre saker dock, där hat övergått i handling. Det är brott mot folkrätten, Romstadgans artikel 7. Men de båda experterna ser nu beviskraven som det svåra. Här räcker alltså inte ens piss i munnen och ordet svennejävel? Kan det understrykas tydligare.
Man har även gjort inslag om hatbrott mot svenskarna i Agenda. Problemet är att även den som erkänner att brotten begås av invandrare och att offren är svenskar, såsom fd polisen Mustafa Panshiri gör i inslaget, inte vill säga att det beror på hat. Se gärna (den möjligen något överpedagogiska, men ändå i sak helt korrekta) korta kommentaren, med de mest relevanta klippen från Agenda här.
PPS. DN inför en vecka senare en artikel där psykologer får diskutera varför förnedringsvåld förekommer. Inte med ett ord nämns varken hudfärg på gärningsmännen, eller på offren. Jag skriver två kommentarer. Båda blir censurerade, med motiveringen ‘underbygg dina påståenden med källor’. Jag lägger till totalt 5 källor, inklusive denna krönika. DN Ifrågasätt censurerar igen. Med samma argument. Goddag yxskaft, alltså. Jag överklagar, jag har fått nog säger jag. På eftermiddagen samma dag får jag en ursäkt, kommentarerna är återinsatta. Det var ju bra, men så dags. Två läsare har reagerat på kommentarerna sedan dess.
