Kategori: Media

MSM – nätmedia

Publicerad av — 2 kommentarer

För DN högt upp i det blå, är USA och Iran lika goda kålsupare. Och Linde ger Iran kondoleanserna.

DN har följt konflikten mellan USA och Iran med ‘svenskt’ neutrala ögon och rapportering. Dvs fortsatt spy ut det vanliga Trumphatet medan det vanliga överslätandet avseende den islamska skurkregimen har stått pall för alla rapporter om brott mot internationella avtal och regler, för att inte tala om brotten mot den egna befolkningen. Ann Linde gör nu ett patetiskt lamt försök att kräva upprättelse för offren. Den skyldigheten tar ett land på sig nämligen, när man gjort dem till medborgare. Man kan samtidigt, som Hanif Bali, ifrågasätta hur rimligt det är att som Linde gjort, erbjuda Iran kondoleanser i en situation då misstankar om nedskjutning av planet redan cirkulerade. Men hon vågar inte knysta om att planet skulle vara nedskjutet.

Linde var med och firade 40-årsminnet av iranska revolutionen. Den som lett till lagtvång på slöja bl a.

Lindes beteende borde inte förvåna någon. Hon var ju inte länge sedan också på vänskapsbesök, klädd i den för all sann kvinnokamp feministiskt avskyvärda slöjan.

Poserar gärna med de rätta tillbehören. För den goda sakens skull (Dvs muslimska klanröster).

För Linde inga problem – och självklart inga problem för DN heller, eftersom det är ‘lag på det i Iran’, så det var ju liksom bara att göra så. Att man kan kräva undantag var okänt, eller att undvika att sådana bilder blev offentliga, lika omöjligt. Ingenting av detta rapporterade DN om, förrän man istället gav Ann Linde möjligheter till replik: “Ann Linde slår tillbaka i slöjstormen – DN.SE”. Så gör en tidning som gillar Ann Linde. Och slöjor lika mycket.

Skönt propagandatillfälle för två skurkregimer.
Ja, jag relativiserar lite. Men vänta bara. Det är det fler som gör, se nedan.

*** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** *** ***

Men idag satte man väl ändå nytt rekord på DN. Efter Irans enligt flera världsledares fördömande och otvetydiga bedömning, att Iran skjutit ned det plan, som ayatollorna påstår skulle ha kraschat på grund av ‘tekniskt fel’ (det visste man genast, utan att kolla svarta lådan). DN:s första rubrik är enligt samma mönster som i försvaret av Linde, ett reflexmässigt: “Iran bjuder in Boing i haveriutredningen.” Jajemän, här går allt schysst till minsann! När Iran nu sent på fredagen medger nedskjutning så agerar DN än en gång nyhetsbyrå åt regimen med rubriken: “Iran: mänskliga faktorn bakom nedskjutning”, och i artikeln sätts inte den uppgiften ifråga en enda gång. Man skriver att “Kanada och USA [] uppgav tidigare i veckan att Iran av misstag hade skjutit ner planet”, men så har man inte formulererat sig, man har bara konstaterat att det rör sig om en nedskjutning, vilket nu alltså har bekräftats. Men det är en tredje artikels rubrik som tar priset:

“Naivt tro att Iran och USA ska få annan syn på människoliv.”

DN:s relativiserande rubrik liknar Sverige på höga stolar i början på 70-talet: ondskans imperium för Palme var ju som bekant inte nödvändigtvis Sovjetunionen; USA var minst lika hemskt.

Här har vi nu ett land som har skjutit ned ett passagerarplan – har man nu till slut medgivit. Möjligen som en tänkt vedergällningsåtgärd mot ‘väst’ eller liknande. Hur det skulle kunna vara ett ‘misstag’ återstår att se, men det är banne mig rätt obegripligt inkompetent om så varit fallet. Bara lögnerna om händelsen räcker väl för att visa, med all önskvärd tydlighet, för alla, att respekten för människoliv är minimal. Irans regim dömer folk till döden för homosexualitet. Kvinnoförtryck är legio – slöjan är lagstiftat tvång – och alla andra religionsutövare än shiamuslimer förföljs. En diktatur där åsiktsförtryck råder även avseende det mest vardagliga och där mänskliga rättigheter är ett okänt begrepp. Vars människosyn inte kan bli mycket värre.

Och så har vi USA. “Naivt tro att Iran och USA ska få annan syn på människoliv.” Är Michael Winiarski fri att sätta vilka rubriker han vill, herr chefredaktör? Låt oss pröva några liknande slängar:

“Naivt att inbilla sig att Afghanistan och Sverige skulle börja göra något åt hedersmorden.”

“Meningslöst att förvänta sig att Löfven och Khomeini skulle göra något för invandrarkvinnornas rättigheter.”

“Dumt att tro att DN och Pravda skulle få en annan syn på yttrandefrihet.”

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 4 kommentarer

Nej, Morgan, det var inte farligare 1990.

Tragikomiskt tillrättalagd DN-intervju med justitieministern Morgan Johansson (S). Man kastar upp bollen för smash på smash och frågorna kommer från vänster: Man formulerar sig ungefär ‘Regeringen gör massor, visar handlingskraft och är helt enkelt toppen’, som man följer upp med “Ser du några risker med alltför hårda tag?”

Sedan den givna frågan, den om invandring och kriminalitet: ‘Vill du göra bort dig som Löfven i Agenda, eller har du klurat ut ett bättre svar på kammaren, som vi kan trycka åt dig?’ Och så kommer den där statistiken, den som Maria Robsahm och Sarnecki ständigt vill trycka in i huvudet på allmänheten. Och som BRÅ tryckt sin fina garantistämpel på:

“Det var farligare 1990”.

Sanningen

Polisen skriver av 3 av 4 fall och BRÅ låtsas att det är OK.

Misstänkt dödligt våld har ökat varje år sedan 1968. Ökningen var svagt exponentiell fram till för ca 5 år sedan, därefter ökar det betydligt snabbare. Dödligt våld enligt Brottsorsakregistret har sedan 1950 följt samma kurva. Ända till 1990. Därefter sjunker det – per capita – något, fram till de senaste åren då det börjar öka igen, något. Gapet mellan kurvorna är rekordstort och ökar fortfarande. Varför? Jo, det beror på att polisen börjat avskriva brottsmisstanke i allt högre grad. Siffror som BRÅ sedan vidimerat. Skrämmande nog så försvinner på så vis 3 av 4 mord, genom tvättad statistik. Ändå har uppklarningsprocenten gått ned från 90% till 15% på mord man faktiskt väljer att kalla för mord.

Unga svenskar dricker mindre och umgås via nätet. Morden borde ha blivit färre.

Härutöver: Förändrade alkohol- och umgängesvanor bland svenskarna, främst ungdomar, har minskat risken, för gärningsmän bland dessa, för både dödligt våld och annat. Skulle ha synts i statistiken om den varit uppdelad etniskt, men det ville ju inte BRÅ (läs Morgan). I alla andra jämförbara länder så minskar dödligt våld pga detta.

Runt mitt huvud är det antalet kulor som räknas, inte antalet invånare.

Det är helt irrelevant för Aina eller Arne som potentiella mordoffer hur många som bor i Sverige, och därmed hur många mord som begås per invånare när kulorna viner och bomberna sprängs. Det som betyder något är antalet kulor som visslar förbi på den 1600 steg långa promenaden från t-banan hem till tvåan i Rågsved eller efter nattpasset på Huddinge sjukhus från pendeln till skivhuset i Flempan. När antalet fall av dödligt våld är 450 idag så är det mer än fyra gånger så mycket som 1990 och då är det nog ungefär fyra gånger högre risk för en förlupen kula också. Och visst märker vi det, vilket innebär att trygghetsundersökningarnas rädslobarometer skjuter i höjden. Men på den här punkten är BRÅ och Sarnecki väldigt eniga, mord mäts per capita, och ökad otrygghet är bara inbillning.

Skyddsbeteendet – vem rastar hunden vid torget kl. 23?

Skulle någon ta dem på allvar så skulle morden bli ännu fler. I själva verket är ju vårt skyddsbeteende en viktig anledning till att statistiken inte skenar dubbelt upp. År 1990 kunde vi fortfarande mucka gräl med varandra (särskilt på fyllan) utan att riskera så mycket. Idag vet vi att vi måste vara försiktigare, vi vet att det finns gott om folk utan mentala spärrar och med handeldvapen i fickan. Vi vet att det är ett läskigt gäng som hänger vid torget på kvällarna, så vi tar en omväg. Eller går helt enkelt inte ut alls.

Tillbaka till ‘handlingskraftige Morgan’

Intervjun börjar som den slutar. I tragikomiska försök att få Morgan att framstå som handlingskraftig. Forskarna vet inte exakt vad som ligger bakom det ökade gängvåldet’ slår DN fast. Men vi ska förstå att här är en dådkraftig man. ‘Morgan har minsann inte tid att vänta!’. Visst är det kul? Här har Morgan lagt munkavle på BRÅ för att se till att inte göra någonting alls, inte påtala något, inte ge svar på något, inte kritisera polisen. Ända sedan han tillsattes har det skjutits på varje nödvändig reform. Och så detta uttalande! Det kommer också mycket riktigt från mannen som utan att blinka ljög rakt i svenska folket ansikte i en tv-intervju sex gånger på mindre än en minut utan att blinka.*

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 5 kommentarer

Folkbytet: nu är vi med två svenska föräldrar nere i 60%, i åldrarna 15-45.

Rebecca Weidmo Uvell har tagit sig tid att plocka i demografisiffrorna. Ett utmärkt sammanplock av knivar och andra skärverktyg rakt in i den svenska folksjälen. Eftersom Rebecca är (M) så måste hon vara mer försiktig än jag när hon sätter rubrik. Och när hon drar sin slutsats. Men det är helt OK. För jag vet ju att Rebecca är klok och att vi har olika roller. Det som är bra med att hon drar fram det här, rent av nödvändigt, är nämligen att det på så vis får ett helt annat genomslag bland moderaterna, och t o m kan nå in i den där tjockskalliga falangen som med applådåskor hälsade Fredrik Reinfeldt välkommen på partistämman härförleden. Vid nästa stämma kanske man t o m låter bli att bjuda in honom. Och om tre år, efter valet, kanska någon av de mer frispråkiga vågar öppna, med ett tal som inleds: “Folkbytet är ett faktum, mina damer och herrar”.

Låter det osannolikt? Men det måste bli så. Moderaterna är de enda som kan rädda oss. För SD räcker då rakt inte till. Nu när Åkesson börjar darra på stämman och anpassa sig till mainstreamuppfattningen om att det är vi svenskar som måste anpassa oss – då finns det mycket lite som talar för att påverkan ska gå åt andra hållet, att vi ska få ett ‘danskt uppvaknande’. Om vi ska ha någon som helst chans att ändra på det som nu obevekligt förefaller komma, så måste moderater och kristdemokrater komma till insikt. Och det måste ske snabbt.

Jag ska inte vara långrandig och upprepa Uvells siffror. Läs igenom dem själva, det är årets värsta skräckhistoria för dem som vill bevara Sverige åt svenskarna. Jag vet, så får man ju inte säga, men visst känns det ibland onödigt att behöva lägga till alla caveat. Det är svensk kultur som ska bevaras. Det är svensk livsstil. Svenskt livsrum. Och visst innebär det att även invandrare kan hjälpa till med det. Men åtminstone jag vill i alla fall att det ska finnas kvar också en och annan lintott med blå ögon i folkhavet. Låt oss vända på det och säga: Syrien åt Syrien. Irak åt irakierna. Afrika åt afrikanerna. Då låter det ju inte så illa? De säger det också högt själva. När ska också vi våga börja göra det? Måste vi hamna i minoritet först?

Det får räcka med tre citat från Uvell: “Andelen svenskar födda av svenska föräldrar har på 16 år minskat från 79 % till 69 %” och “…kollar man på den yngsta halvan av befolkningen har siffran ändrats till 60 %.” Sedan avslutar hon “Om det Sverige vi har idag, med de svenska traditioner, värderingar, kulturyttringar etc ska finnas kvar till våra barnbarn måste integrationen vara helt central i svensk politik.” 

Uvell har alla rätt ända till sjunde sista ordet i sista meningen. Ordet Integration måste bytas ut. Integration är som alla kloka redan förstått, vare sig möjlig eller tillräcklig längre. Alltför många av dem som nu är här kom för många samtidigt och de blir bara fler; utanförskapsområdena har nått en kritisk massa som vi inte kommer kunna radera genom att skicka in ens en hel armé av SFI-lärare. Vi har som bekant heller inte ens börjat ta ett steg på den vägen, tvärtom skickas ofantliga pengar fortfarande till hemspråkundervisning (som ju var det freudianska namnet ända till 1996, då politikerna insåg att man måste dölja hur man med hemspråken aktivt motarbetade integrationen, och döpte om det till modersmålsundervisning). När vi väl kommer till skott med vad som kunde ha varit ett effektivt integrationsarbete så lär det ha gått tre-fem år till. Då har vi en halv miljon fler att omvända.

Det andra problemet som utesluter integration är att det är muslimerna vi har att göra med nu, inte kristna chilenare eller sekulära fd bosnien-jugoslaver. Muslimerna är på en kulturell mapp i rakt motsatt hörn från oss, så långt bort man kan vara, och de vill inte ändra sig, tvärtom. De har visat sig motstå alla former av integration i flera generationer i alla länder som har haft stora diaspora med sådana grupper. Då händer inte integration (än mindre det vi egentligen vill ha, nämligen assimilering). Med en nativititet som vida överstiger de inhemska så spelar det heller ingen roll om vi slutar släppa in helt eller delvis. Med så stor andel av de unga som man redan har (ca 25%) kommer muslimska grupper snart vara dominerande ändå.

Vad vi måste göra nu är att hitta rätt morötter och rätt piskor, och en effektiv organisation, inklusive avtal med länder som tar emot, oavsett om det är deras fd medborgare eller inte; oavsett om vi talar om kriminella eller terroristmisstänkta och oavsett om det handlar om frivillig eller ofrivillig förflyttning. För det som måste ske stavas REPATRIERING i stora bokstäver. För alla som begår grova brott ovillkorligen så, men också för dem som inte vill eller kan integreras.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 1 kommentar

#Skurkregim

Gårdagens (19/12) intervju i Swebbv med Hans Jensevik är värd att tittas på fyra gånger. Utkristalliserar sig då ett ‘de fyras gäng’ som skall hållas ansvarig på Domens dag för vad de gjort och gör med vårt land. #skurkregim

Att inte göra något åt samordningsnummer åt upp till 870.000 okända identiteter? Det är medvetet gynnande av bedrägeri och svindleri. Vi har nu adresser där det finns flera tusen skrivna sådana ‘virtuella personer’. Det allra ‘bästa’ med de här numrena är ju att man med några sådana här på fickan kan vara precis var som helst och göra vad man vill samtidigt. Uppbära bidrag, smita från ansvar och skatt. Och rösta. Om det är någon av dessa som kör bilen som mejar ner dina ungar på vägen till skolan, så är risken stor att den ansvarige aldrig kommer hittas – för han finns inte. Vi kan glömma skatter som en virtuell person ska betala för arbete och verksamhetsvinster. Och om man vill fixa tänderna gratis är det bra att ha en sådan här identitet till hands. Då går det utmärkt. Och är man skriven på adressen i mer än ett år så kan man rösta i kommunen ‘där man bor’. Hmm, finns det ett samband här måntro?

Magdalena Andersson: utan åtgärd

*

*

*

2018: totalt 132.696

Att inte göra något åt en skenande invandring? En tredjedel handlar om Annie Lööfs anhöriga, en grupp som växer både absolut och relativt för varje år nu. Det rör sig om kvinnor, barn och gamla som är mindre utbildade än de som redan kommit hit, och med ännu mindre incitament att sysselsätta sig eller integrera sig. Återförening hemma i Afghanistan eller Somalia har inte ens diskuterats. Nästa tredjedel är s k arbetskraftsinvandring. Men i Sverige betyder det huvudsakligen om lågkvalificerade utan utbildning. Det räcker med 13.000:- i månaden för att få komma hit med sin fembarnsfamilj och för att klara livhanken måste man då förstås få bidrag. Ungarna har rätt till utbildning (kostar över 100.000 per barn/år), och har man uppehållstillstånd längre än ett år så får man rösta i kommunen där man är skriven. ‘Arbetskraftsinvandring’ används alltså som en smitväg in medvetet utformad för att det ska gå att etablera sig här utan asylprövning. Merparten av de 132.000 uppehållstillstånden handlar alltså inte alls längre om asyl till flyktingar, de utgör mindre än en femtedel. Och av dessa är ca 90% förtäckta ekonomiska flyktingar, som saknar verklig flyktinggrund. När de har befunnit sig i Sverige ett år så får de rösta. Och efter tre år blir de medborgare och får rösta även i riksdagsval.

Isabella Lövin: utan åtgärd

*

*

*

Att låta våra kvinnor våldtas utan att prioritera brottsbekämpningen? Att BRÅ används för att förneka verkligheten och skapa hittepåstatistik är nu känt och avslöjat. Men varför har man låtit detta ske? En högst reell ökning av våldtäkter, från 1 per dag 1975 till 21 per dag 2018 går inte att bortförklara, men man har medvetet låtit det ske. Och offren är svenska kvinnor, det är dem man våldtar, inte grannklanens flickor. Då riskerar man ju dels blodshämnd, dels är det inte dem man hatar och vill förnedra, det är svenskarna. En brittisk undersökning bekräftar mönstret: av 500 offer för överfallsvåldtäkter var det bara tre som inte var etniskt brittiska, samtidigt som gärningsmännen till nära 100% var icke-brittiska. En stor del av våldtäkterna skrivs av direkt, man tror inte på kvinnorna eller anser att vad de säger kommer vara så omöjligt att bevisa att man inte ens utreder. Av det fåtal som fälls är straffen i praktiken sällan över några månader i fängelse. Åklagare yrkar sällan på utvisning och domare dömer ännu mer sällan. Utvisningen är dessutom vanligen tidsbegränsad till fem år eller mindre; fängelsetiden avräknas. Har våldtäktsmännen hunnit bli svenska medborgare så får de fortsätta att rösta även om de skulle flytta utomlands. Skaffar de barn är dessa automatiskt svenska medborgare. Som får rösta när de fyllt arton. Och skulle de skriva på några hundra faderskapsbevis så är även dessa barn svenska medborgare. Som får rösta.

Morgan Johansson: utan åtgärd

*

*

*

Att låta skurkarna mjölka vårt bidragssystem? Att bidrag betalas ut frikostigt vet vi redan, det finns ingen hejd på vad svenska myndigheter anser berättigat. Bl a semesterresor för att besöka sina släktingar i s k krigszoner som uppgivits vara skäl för ‘flyktingen’ att få asyl. Gratis akut tandvård även för ‘papperslösa’ som egentligen borde avvisas. Enorma nybyggda boenden för månggifta män med flera hustrur och fembarnskullar i varje. Och så förstås sådant som inte ens räknas som bidrag. Människor som snällanställs på kommunerna för sysslor de inte är utbildade för, eller som uppfinns för att de ska få något att göra – och en lön. Ändå betraktas alltså detta som helt legitimt och formellt är de ju det också. Men att man härutöver betalar i grova slängar 18 miljarder, eller ‘mellan 11 och 27 miljarder’ varje år till rena skurkar. Sådana som inte ens enligt dessa generösa regelverk har minsta rätt till pengarna, det var ju en hyfsad nyhet. Sven-Erik Österberg, ordförande för Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, fick en debattartikel införd i DN om saken. Den borde ha varit förstasideslöp, men doldes helt i flödet och har bara 25 kommentarer (läs den, och kolla själva, ingen betalvägg). Över 300 miljarder sedan 2005 antyder att siffran för 2018 är ännu mycket större. Och naturligtvis handrar det mycket om samordningsnumren. Per nummer och år handlar det om över 20.000:-. Samtidigt som svenskar granskas med lupp av Skatteverk och Försäkringskassa så har detta alltså fått pågå ostört i åratal. Detta är en olikbehandling som får den svenska demokratin att upplevas som ett hån. Och de gynnade, de ‘virtuella personerna’ gör ju samtidigt demokratin ‘en viktig gentjänst’ genom att rösta – på rätt parti. Man kan på goda grunder misstänka att detta är det främsta skälet till varför man låter detta fortgå.

Stefan Löfven: utan åtgärd

*

*

*

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 6 kommentarer

DN var med på Gretas första klass-resa. Men höll tyst om den.

Som väl bekant, så har Greta Thunberg tagit sig hem via tåg genom Tyskland. Enligt en tweet gillad av 200.000 så skedde det sittande på golvet tillsammans med väskorna på ett överfullt tåg. Mission accomplished, jorden var räddad för stunden, ett CO2-utsläpp mindre genom Gretas hjälteinsats bland bagaget, som innebar att inget nytt Teslabatteri behövde tillverkas, till priset av sällsynta jordmetaller och afrikanskt barnarbete; inga fler crew members som behövde flygas över för att få hem segelbåtar eller annan utrustning; Greta fixade skivan själv.

Men riktigt så var det ju inte. Kort därpå fick världen veta genom ännu en tweet, denna gång från Deutche Bahn, hur det egentligen sett ut. Tågbolaget som glatt sig så åt gratisreklamen, hade ju betalat för hela sällskapets biljetter. I första klass. Och man kände sig naturligtvis lite kränkta, när Greta istället visade otacksamheten att kabla ut hur överfulla deras vagnar var. Världsnyheten om tågresan spred sig ännu mer. Greta anklagades inte bara för skenhelighet utan även för direkta lögner. Så pass illa såg det till slut ut, att DN beslöt sig för att ingripa. Berättelsen om Greta måste räddas.

Så man skriver ihop en artikel som talar om ‘sanningen’: Greta fick minsann sitta på golvet ända till Göttingen, i mellersta Tyskland. Först därefter satt hon i första klass. Gångarna var verkligen överfulla med folk, precis som hävdats redan från början, även om det inte syns en människa mer än Greta på bilden. Men det vet man, för DN var ju med! I artiklen får Greta naturligtvis utrymme att förklara för alla att hon inte alls menat att klaga på transportmetoden, utan att hon trivdes utmärkt på golvet. Tvärtom är det ju toppen med överfulla tåg som visar hur många som bryr sig om klimatet.

Naturligtvis är det intressant att ingen annan i sällskapet ville sitta med Greta. Och hur trovärdigt det är att man låter just Greta sitta på golvet när man har fått första klassbiljetter, det är ett litet mysterium det. Trovärdigheten är inte så stor för en agendasättande tidning, i vilken man redan glömt att nämna om t ex vem som ägde båten Greta färdats över Atlanten med och att det totala klimatutsläppet bara för att forsla hem båten var långt större än om Greta tagit en enkel flygbiljett. Men, ponera ändå att det ligger åtminstone någon sanning i DN:s och deras förstaklassresande(?) reporters, Alexandra Urisman Otto, uppgifter. Låt oss rekapitulera:

  1. Greta skickar bild från där hon sitter på golvet, utan att nämna förstaklassbiljett och att resten av resan avverkades på det mest bekväma sättet. Varför då? För att det såg ‘fördelaktigt’ asketiskt och spartanskt ut. Hon hade knappast fått 200k gillningar för en bild där hon smörjer kråset i förstaklass, det måste man ju räkna med skulle kunna göra några av fansen desillusionerade.
  2. Att DB inte ville erkänna tågkrångel med inställda tåg osv är ju självklart, särskilt när de nu hoppats på goodwill och bjussat på förstaklass. Men så ser ju var och varannan tågresa ut även med SJ och det är en av anledningarna till att många inte reser så gärna med tåg. Nej, Greta, det är inget sunt med överfyllda tåg mer än att det visar att systemet ofta funkar illa, även i Tyskland. Bristande konkurrens och lönsamhet är förklaringarna till det.
  3. DN, agendasättarna, rusar till undsättning. Men tydliggör i själva verket bara hur medvetet stylad berättelsen om Greta är. Och blottlägger framförallt hur media agerar. Nu fick vi ju veta att DN var med och visste precis, både om golvsittande och förstaklass. Man visste alltså att Greta reste i första klass, men brydde sig inte om att korrigera den ‘fördelaktigt’ asketiska bilden förrän den bilden istället plötsligt blev alltför ‘ofördelaktigt’ flärdfull. DN vill ju inte förstöra ‘berättelsen om Greta’.

Berättelsen om Greta. Lögnerna staplas på varandra.

Nej, DN. Det blev inte så mycket bättre det här. Greta valde att före fram en bild som knappast förmedlade sanningen. DN valde att göra detsamma. Och tåg, har vi väl alla konstaterat nu, även dem som inte är så vana vid SJ, är ett inte helt pålitligt eller bekvämt färdsätt. Inte ens i Tyskland. Det har ni i alla fall hjälpt till att förklara för alla. Oops.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 3 kommentarer

Svennehatet: Tortyr och mordförsök kallas för ‘rånskada’. Och inget signalement förstås.

BIlden på en svensk pojke som misshandlas på en skolgård i Skövde gör mig galet upprörd. Det är så fegt, man är flera mot en. Och det handlar om att förnedra offret. Samhällsnytt skriver dock inte vad det egentligen handlar om: hatbrott. Hatbrott mot svenskar kallas ‘svennehat’, och finns inte på riktigt, verkar det, för inte ens i nätmedia brukar det nämnas och det renderar aldrig i några straff.

Händelsen inträffade i september. Den sticker inte ut på något sätt. Tvärtom. Det var ju ‘bara’ fråga om några sparkar och slag. Och så det där belåtna flinet när förövaren får offret att tigga, be, gråta.

Hatbrott? Ja. Även minderåriga kan begå sådana. Att straff inte utmäts är en annan sak.

Jag saxar några rubriker, artiklar i Fria Tider och Nya Tider, Samnytt. Jag behöver inte leta. Exemplen är många och lätt identiferbara. Just sådana partsinlagor som, där invandrarna hade varit offren och svenskarna förövarna, MSM skulle ha skrikit i högan sky om vår vidriga rasism. Och man hade nöjt förkunnat att vårt hat inte heller bara sträckt sig till att skriva fula saker på facebook, utan att vi också handgripligen bestämt oss för att agera ut våra känslor. Det sista är annars något MSM sällan eller aldrig får chansen att göra. När det rör sig om fysiskt våld mellan etniska grupper, så är svensken ytterst sällan förövare, endast offer.

Och så igår: “rånförsök”, “ung man skadad”…

Och så igår ännu ett liknande övergrepp. Fast mycket värre. Bara det att tidningarna (MSM) väljer ju att försöka få det att låta så lite dramatiskt som möjligt. När en 22-åring utsätts för upprepade knivhugg i både armar och ben av tre ‘rånare’, så kallar AB det för ‘rånförsök’. De lyckades ju inte ta telefonen! Känns det som om telefonen var det mest väsentliga att rädda här? Nästa gång någon utsätts för grovt och tortyrliknande våld så är det bara för MSM att välja rubrik efter vad torterarna inte lyckades med: “16-årig flicka utsatt för ärekränkning” (i samband med gruppvåldtäkt). Eller “Försök stjäla 7-årig pojkes mobil” (men fullbordad misshandel), “Åldring bestulen på plånbok” (och halvt ihjälsparkad); “Misslyckat snatteri” (i samband med att butiken brändes ned).

Lagen om hets mot folkgrupp ska gälla även när svenskar är offer.

Med sådana rubriker – över artiklar utan bild – försäkrar man sig om så få läsare som möjligt. Hur naturligt känns det här för en kvällstidning egentligen? När gör man så annars? Aldrig. Artiklarna är bara alibin, att man faktiskt ändå skrev istället för att helt lägga locket på. Och eftersom man vägrar att uppge etnicitet så är hela fenomenet, hatbrottens kärna, resentimentet mot gruppen etniska svenskar, ett fortfarande för allmänheten närmast okänt, eller väldigt kontroversiellt begrepp. Trots att det händer varje dag.

All mobbning som riktas mot invandrare från svenskar riskerar däremot att bedömas som hatbrott. Och det gäller som bekant även när man kastar ur sig något ilsket verbalt. Skulle det ske i samband med ett annat brott, så bedöms detta som mycket värre. I så fall utmäts både högre straff och större skadestånd. Men svennehatet, ett av Sveriges vanligaste bortt, syns inte i statistiken ens, för åklagarna tycks inte vilja pröva saken.

Inget signalement. Trots att offret naturligtvis måste ha sett något. Redan då vet man. Gärningsmannen är invandrare.

DN lyckas göra sitt referat av det grova hatbrottet ännu mer bagatelliserande.

Och när DN refererar AB så blir ‘rånarna’ bara två. Fortfarande ingen bild. Inger signalement. Att offret ‘skadades’ gör det lätt. Hade man skrivit ‘utsattes för kraftigt knivvåld’ e d så kanske offret ändå kunde ha varit en invandrare. Men ‘skadades’? Då är det en svensk. PS. Det var faktiskt tre gärningsmän DN, inte två.


“Utsatt för grovt övervåld med kniv” hade väl varit en rimlig rubrik. Men DN vill få nyheten att implodera, artikeln är införd under de lokala stockholmsnyheterna för säkerhets skull. Och “skadades” är väl en eufemistisk omskrivning som heter duga? Inser man inte hur patetiskt det låter? En mot tre. Det är klart det skulle räcka i normalfallet för att få offret att göra som man säger. Vilket rånarna säkert också lyckades med. Men de ville ju ha mer. Det var inte för en plånbok och mobil de stack kniven i i sitt offer. Inte en gång, utan i alla lemmar man kunde hitta, gång på gång.

Det här är inte rån, utan tortyr. Och det utförs mot offret av en enda anledning: att han är svensk. Definitionen av ett hatbrott.

Till skillnad från de hatbrott som MSM skriver speltmeter om, gamla tanter som skrivit något klumpigt på internet, så är det här sådana som involverar fysiskt våld. Knytnävsstora stenar kastade på blåljuspersonal. Eller en raket avfyrad rakt mot en polis. Eller, för någon månad sedan, en gymnasiestuderande som man skar örat av efter att ha tvingat honom att ta av sig i bara kalsongerna. Nej, de tio gärningsmännen fick inte ut mycket kontanter per capita på det rånet. Men de njöt i stora drag istället av att ha makten att kunna göra så, mot en svensk.

Jo, det är faktiskt förbjudet, Ahmad. Och ett sannolikt hatbrott.
När ett gäng somalier börjar tala somaliska med killen som de sedan skrattande filmar medan de misshandlar honom, då är det ett hatbrott.

Nej, jag ‘vet’ ju inte vilken grupp som ‘rånade’ den ‘knivskadade’ dvs grovt torterade unge mannen. Det är både AB:s och DN:s syfte, att det inte ska gå att referera dem för att säga som det är. Men. Jag vet ju att DN skulle ha skrivit vilka de var om det hade varit etniska svenskar. Särskilt viktigt hade det ju då också varit att lämna ut signalement. Nu är det tvärtom – klarar sig gärningsmännen undan så behöver ju MSM inte skriva om deras hudfärg, och det är ju – trots allt – det viktigaste av allt. Och om offret hade haft utländsk bakgrund, så kan vi vara ganska säkra på att det också hade varit med i texten. Särskilt som ‘rånarna’ är på fri fot. Ja, jag inbillar mig faktiskt att man t o m skrivit om detta, även ifall GM hade utländsk bakgrund, bara offret också hade haft det.

Så, jo, vi vet ju bara alltför väl vilka det var som utförde det här tortyrliknande brottet. Vilka det var som upplevde att de hade rätt att ‘avreagera’ sig på en oskyldig. Det är ju inte vilka invandrare som helst. Gärningsmännen från Mena, Afghanistan eller Somalia är skyhögt överrepresenterade. Och vi vet ju också vilka det är som utsätts för den här typen av hatbrott, utan att det är någon någonsin tar detta ordet i sin mun. Offren är svenskar.

Åklagaren kallar det ‘försök till grovt rån’. Det är ett hån. Vi väntar fortfarande på första allmänna åklagare som prövar att åtala för det hatbrott detta faktiskt är.

Magnus
Stenlund

Publicerad av — 2 kommentarer

Islams kvinnoförtryck och könsdysfori är inte argument för manshat mot svenska ‘cis-män’

Jag publicerade artikeln ‘Manshat är mainstream i mainstreammedia’ den 18 maj. Den är minst lika aktuell idag, efter att två unga kvinnor, Wilma och Emilia, blivit mördade. Pojkvän respektive barndomsvän hör till de närmast misstänkta – en har utländsk bakgrund från Menaländerna, vilket framgår av Petterssonsblogg bl a; i det andra fallet förefaller brottet enligt Nya Tider vara en prostituerad man, med en transsexuell läggning, även psykisk störning kan vara en förklaring, men någon typisk svensk ‘cisman’ handlar det definitivt inte om. Att Emilia är född pojke och transexuell är inget media anser finnas skäl att nämna, men det är förstås en del i detta drama. Antale unga som upplever att deras biologiska kön är en tvångströja ökar explosionsartat, som en följd av de normer man dagligen matas med. Och att somliga är mycket olyckliga i sina roller även efter könsbytet är lika förbjudet att tala om. Att detta leder till en livsstil som också är riskutsatt är inte heller något vi får tala om. Emilia sålde sex över nätet. Det innebär inte att hon hade sig själv att skylla, men att de som argumenterar för att den nya hbtq-frigörelsen är överlägsen kärnfamiljen som livsstil borde ifrågasättas, precis som dem som ser ‘mångkulturen’ som en enda stor lyckobringare.

Feministerna har MSM bakom sig.

Wilma
Emilia.

Var i MSM hittar man namnet på Wilmas pojkvän? Var får vi veta att Emilia var en transperson och sålde sex? Att hennes barndomsvän var prostituerad? Det har vi inte att göra med anser man. Och det kanske stämmer, men när morden används som argument för att föda mer manshat, så måste jag invända, då är allt detta relevant.

Vi har en generation unga som vuxit upp med de mest groteska anklagelser mot svenska män, ständigt ringande i öronen. Denn häxjakt som inleddes med metoo har inte upphört. Våldtäkterna på ‘We are Sthlm’ och andra musikfestivaler tystades först ned, men när man sedan tvingades plocka fram dem i ljuset, så gjorde postmoderna feminister en rockad: dessa övergrepp har börjat användas som en del i smutskastningen av män, inte så mycket i största allmänhet, utan av vita män, s k ‘cismän’ (sådana som är bekväm med sin biologiskakönsroll), och svenska män i synnerhet. Man klumpar, som Frida Boisen i Aftonbladet, ihop det med annat våld inom förhållanden och kallar förövarna för ‘Svenska män’. Samtidigt som feministerna alltså med ena handen gör allt för att befordra massinvandring av kvinnoförtryckande kulturer, så låter man de övergrepp dessa begår som argument i sitt könskrig mot den svenske mannen. Vi är så klart många som genomskådar den förljugna argumentationsstrategin, men några av oss är mycket sämre på att göra det än genomsnittet. Nämligen de unga tjejerna själva. Sådana som Wilma och Emilia. Få bär ett lika stort ansvar för deras död än sådana som Boisen. Och få är det som kan visa hur förvirrade de unga kvinnorna är, bättre än ‘Ebbis’ i Metro.

Ebbis i Metro – kallar sig gärna ‘vänsterfitta’

‘Svenska’ män, Boisen? Vanliga medelsvenssons som är trygga i sina biologiska könsroller? Och det är ‘svenska’ kvinnor som tvingas bära niqab, som utsätts för hedersvåld och tvingas gifta sig med sina kusiner?


Nej ’Ebbis’. Det är inte i första, andra eller ens tredje hand att de är ’män’ som gör de nytillkomna så felplacerade här. Det finns andra viktigare egenskaper att peka på, men mindre pk förstås.
*
Här en synnerligen enfaldig kolumn i Metro. Skriven av en ung kvinna som gör reklam för sig själv som ’vänsterfitta’ i länken under artikeln. Att sådana som Emilie ’Ebbis’ Roslund har möjlighet att sprida sina infantiliteter vitt och brett i en så stor upplaga säger mycket om Sverige idag, det är därför jag väljer att slå in en öppen dörr och bemöta henne. Ebbis konstaterar som ’fakta’ att män är ’en ekonomisk belastning för samhället’. Den här typen av manshat är i svenska media inget uppseendeväckande. Jag vill be er stoppa in ordet kvinnor istället för män i den meningen och fundera över hur sannolikt det hade varit att en sådan text publicerats.
*
Slutsatsen når Ebbis med lite selektiv statistik över sjukvårdskostnaderna för kvinnor som drabbats av våld. Ja, det är ju bara att hålla med. Och vet ni vad: män ju har skapat jordens alla klimatutsläpp också. Såsom ansvariga för den industriella revolutionen – och det välstånd som följde med den. Fy dem.
*
Alla radikala feminister är ju förtjusta i att trappa upp könskriget. Så här lite mer ammunition: med samma selektiva urval av statistik kan man ju konstatera att kvinnor kostar oss tre år extra i pensionsbetalningar. Om de bara ville dö lika fort som män så skulle vi spara massor! Och alla extra sjukdagar, som ju bekant kvinnor leder statistiken överlägset i. År ut och år in. Detta kostar ju många fler miljarder än de tre som du nämnde, Ebbis. Nej, jag tycker inte jag behöver nämna vilket kön som betalar mest skatt.
*
För det mest intressanta med den här pamfletten är ju rubriken! Och bilden under som ger association till resa över haven, med en precis lagom svartmuskig man snett bakifrån, omöjlig att avgöra etnisk härkomst för. Både rubrik och bild vill förstås antyda invandringskritik, utan att med ett ord nämna just invandrare. Eller att det är invandrare som står för det mesta kriminella våldet, det som Ebbis tar upp. En siffra ur högen: 96% av alla överfallsvåldtäkter t ex.


Det är nästan komiskt att Ebbis och hennes likasinnade ‘vänsterfittor’ lyckas sortera fram en egenskap med de nytillkomna som det faktiskt är pk att tycka illa om. Män! Eftersom Ebbis tillåter sig att generalisera så gör vi det också: här ett axplock andra egenskaper som också täcker in stora delar av de nytillkomna och som definitivt är mer relevanta om man vill kritisera:

Underutbildade. Religiösa fundamentalister. Kriminella. Bidragslyckosökare. Kulturellt medeltida värderingar. Kognitivt utvecklingsstörda. Rasister. Antisemiter. Kvinnoförtryckare. Till detta kan vi lägga problematiken att mansöverskottet i sig skapar stora problem, inte minst eskalerande kriminalitet.

Fakta Ebbis. Inte åsikt. Men det är inte något som Ebbis pekar på. Hon vill ju inte peka ut invandrarmän. Utan män överhuvudtaget.

Med mina fullständigt otidsenliga värderingar känns det inte riktigt rätt att ge sig på en kvinna, som i mina ögon uppenbart inte har mognat klart ännu, hennes åsikter i livet är typiskt juvenila och borde väl kunna få vara så. Om 20-30 år kanske Ebbis lärt sig tillräckligt mycket för att ha kommit till helt andra insikter. Träffat man och fått barn och börjat oroa sig för dem och för den egna pensionen. Problemet är att det är sådana som Ebbis som styr Sverige. Ungdomskulten och föraktet för intellekt och utbildning är totalt. Risken är dessutom stor att Ebbis gör karriär på sin partibok och blir ännu mera pk, får ansvar för någon myndighet där det faktiskt krävs kompetens.
Problemet med Sverige idag är inte att Ebbis finns. Utan att Ebbis regerar.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — 1 kommentar

Är SVT skattefinansierad vänsterpropaganda? Fichtelius ger svaret.

Jag ska inte hålla er i spänning, svaret är ett rungande ja. Erik Fichtelius visar i sin intervju med Kajsa Norman, att SVT på alla sätt fortfarande är en propagandamaskin á la DDR. Det här är en intervju som bör ses, för den förtjänar att kallas skolexempel på hur en journalist agerar för att försäkra sig om att ‘rätt åsikt vinner’. Med sig i studion har han Kajsa Norman, som skrivit boken ‘En alldeles svensk historia‘, som handlar om de övergrepp som begicks på festivalen We Are Sthlm sommaren 2015, och som tystades ned – ända till dess en liknande händelse inträffade i Köln, Tyskland, ett halvår senare. Först då blev det fart på svensk mainstream-media och tillåtet att diskutera och t o m att agera bland myndighetspersoner och polis. Vad Fichtelius gör i sin ‘intervju’ är att helt sonika försöka lägga locket på igen.

I det åtta minuter och 19 sekunder långa klippet tillåts intervjuobjektet aldrig att tala till punkt, för så fort hon närmar sig en avgörande poäng, så avbryter intervjuaren/förhörsledaren. “Det fanns ju inga bevis!” “Det du påstår är ju oerhört tunt!” Fichtelius har ‘aldrig under alla sina år som nyhetsförmedlare’ varit med om att ‘något så illa underbyggt’ släppts igenom en seriös granskning innan det offentliggörs; han agerar som om han vore åklagare i en skådeprocess i det gamla Sovjet: fräser, hånar, misstänkliggör och drar sina egna slutsatser. Slutsatser som Norman oftast inte ens får chansen att försvara sig emot innan Obersturmbahnführer Fichtelius avbryter igen.

Kollugna Kajsa – en bedrift

Han håller själv låda under minst fem av de åtta minuterna, och visar sin gäst ett förakt och ohövlighet som verkligen inte förtjänar det tack han ändå får på slutet. Att Kajsa Norman på något sätt lyckas hålla sig för god för att provoceras och vid varje tilltal ger ett sansat och klokt svar är något av en överjordisk bedrift, själv hade jag varit nära att utdela en rak höger och det hade säkert gått fram i rutan på ett mindre fördelaktigt vis även om jag låtit bli. Kajsas lugn gör förstås den gamle clarteistkommunisten bara ännu surare – han inser ju att Kajsa tar poäng trots hans attacker. Och vad som uppenbart retar honom mest av allt är att Kajsa haft fräckheten att samarbeta i saken med ‘den högerextrema och främlighetsfientliga propagandasajten’ Nyheter Idag, och deras alldeles särskilt misshaglige journalist Chang Frick.

Detta omdöme blev SVT tvungna att korrigera, men inte mer än till att kalla tidningen för ‘invandringskritisk nättidning som står SD nära’, utan att ange källa för detta. Det är alltså ungefär som om man först kallat DN för ‘den vänsterextrema massinvandringskåta propagandablaskan’ och ändrar till ‘den invandringspositiva dagstidningen som står regeringen nära’. En sakupplysning som SVT aldrig ansett nödvändig att ge, oavsett hur korrekt den än är. Som Nyheter Idags redaktionschef Pelle Zackrisson så riktigt påpekar, det är inte skattefinansierade public service roll att sätta etiketter.

Helin hänvisar till ‘objektiva Expo’

Att Fichtelius dessutom ljuger och försöker ge tittarna intrycket av att ingen brottslighet överhuvudtaget förekommit på den beryktade festivalen eller i vart fall inte bevisades och därför (enligt Fichtelius) självklart inte heller borde ha rapporterats om, det var vad som ledde till att Granskningsnämnden fällde programmet. SVT:s programdirektör Jan Helin gjorde sedan ett försök att skyla över, istället för att uppriktigt be om ursäkt. Och när Helin hänvisar till Expo ‘som expertvittne’ som SVT kan använda sig av som källa för att fälla omdömen om vem eller vilka som förtjänar att kallas högerextrema, då förtjänar det faktiskt en fällning till:

”Tidskriften Expo är ledande i Sverige på att kartlägga den främlingsfientliga och högerextrema rörelsen i Sverige. Expo inordnar Nyheter Idag inom gruppen ’högerpopulistiska och högerextrema alternativmedia’, även om man medger att sajten är svårare att placera än vissa andra.”

Jan Helin, SVT:s svar till Nyheter Idag.

Att bara våga! Att vara så arroganta. Att låtsas som om denna vänsterextremistiska sajt skulle vara objektiva i sin syn på sina politiska motståndare! Man kunde ju lika gärna referera till Gudrun Schyman. Tricket användes senast för att svärta ned Leif Östling vid hans intervju på Swebbtv; Swebbtv fick en i princip likadan ‘recension’ av Expo, som sedan ‘okritiskt’ kablades ut i hela MSM. Tack vare det omdömet så framstod allt som Östling sagt som suspekt eller i bästa fall som icke omdömesgillt. Jag satte ‘okritiskt’ inom citattecken, för det är ett för snällt ord, en välvilligt ironisk omskrivning. Man undvek inte bara att ifrågasätta källa, för att man inte orkade eller förstod bättre. Nej, detta är en ytterst medveten politisk strategi.

Måtte Jan Helins uttalande bita honom själv och hela SR/SVT i häcken på det sätt de förtjänar. Minns detta, till efter regeringsskiftet. Då ska det spelas upp igen, men med Fichtelius och Helin på de anklagades bänk. Låt detta vara beviset som fäller dödsdomen för en skattefinansierad propagandamaskin, vars ansvar för var Sverige befinner sig idag är bara snäppet mindre än Löfvens och hans skurkregim.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

PS. Här om Kajsas bok, och en länk till akademibokhandeln, ett bra julklappstips:

»Kajsa Normans beskrivning av det svenska hyckleriet och dess paradoxer är mer medryckande än en thriller.«
The Times

Sommaren 2015, under musikfestivalen We Are Sthlm, utsattes tonårsflickor för sexuella övergrepp i publikhavet. Både polis och vittnen på plats förväntade sig stora rubriker i media efter händelsen. Istället: Total tystnad.

Ett halvår senare rapporterades om liknande övergrepp i Köln först då valde svenska medier att berätta om vad som hänt på We Are Sthlm. Varför dröjde det så länge? När reportern Chang Frick började nysta i historien skapades en kedjereaktion som kom att skaka om Sverige. Ingen ville ta ansvar för den uteblivna rapporteringen och media förnekade att de misstänkta förövarnas ursprung skulle ha påverkat bevakningen.

Sverige är ett land präglat av en konsensuskultur som få vågar bryta mot. Den som ställer sig utanför åsiktskorridoren utmålas snabbt som extrem. I sin internationellt hyllade bok skildrar journalisten Kajsa Norman insiktsfullt och övertygande den svenska konformiteten och hur den påverkar det offentliga samtalet.

»En alldeles svensk historia är ingen behaglig läsning, men en viktig sådan.«
Sigrid Rausing

»Det här är en gripande berättelse. Allt jag trodde att jag visste om Sverige är fel.«
The Spectator

»Kajsa Norman är en kraftfull författare.«
The Guardian

»Skriven i bästa Stieg Larsson-stil, men med skillnaden att allt är sant.«
The Telegraph India

»Hon skildrar en tystnadskonspiration av ett etablissemang som gör allt för att inte lyfta på locket över växande kulturella spänningar.«
Financial Times

Publicerad av — 1 kommentar

Kommunerna ‘har det tufft’ för att man satsat våra pengar på en annan häst.

Vad som är det riktigt oroande med den här DN-artikeln är vad chefsanalytikern på SKR säger på slutet: vi har inte ens nått ålderspuckeln ännu. Kommunerna har alltså inte drabbats av mer än en mild västanfläkt av vad som vi vet ska komma.

Vi brukar höra att BB-avdelningarna har det kämpigt. Någon som undrat över hur det kan komma sig att det är så svårt att planera för barnafödandet? Det är ju som bekant några månader man har på sig innan det smäller… svårt att hitta en vårdkategori med bättre möjligheter till framförhållning. Säsongsvariationer förekommer förstås, men att det är mer eller mindre konstant brist, som i Stockholm, vad beror det på? Prognoser, hur svårt kan det vara? Det är ju sådant här vi spenderar massor med skatt för att det ska finnas när vi behöver det och som ska kunna dimensioneras rätt. Liksom dagis, förskola och skola. Inte heller så jättesvårt att beräkna behovet. Man har bokstavligen år på sig att bedöma hur stora barnkullarna ska bli och hur mycket pengar som måste avsättas.

Enligt DN beror krisen på att vi blir äldre. Didn’t see that coming, hey?

Faktum är att även tillsynes mer stokastiska variabler går att förutse. Antalet höftledsoperationer som behöver göras. Liksom antalet vårdbehövande cancerpatienter, hjärt- och kärlsjuka och antal människor som får en stroke t ex. Visst varierar det på lokal nivå, men för regionerna så jämnar trenderna ut sig med de stora talens lag och blir lätta att följa – och planera för. Lika lätt som det är att konstatera att alla människor i Sverige snitt blir drygt 80 år, och vilka behov de har, inte bara under sina första utan också under sina sista år i livet. Det är den livscykelanalysen som (s)taten inte betror oss själva att klara av, så de beskattar oss i förväg; (s)taten sparar ju så mycket bättre åt oss.

Ska kommuner och landsting verkligen behöva tänka på allt?

Eller inte. Pensionerna måste gång på gång reduceras eftersom man ‘räknat fel’. Vi blir ju hela tiden äldre, heter det. Men sanningen är att vår medellivslängd stigit måttligt under de senaste 30 åren – och i avtagande takt. Den har sannerligen inte varit särskilt svår att prognosticera den heller. Och lika dålig som (s)taten varit på att reservera pensionsmedel så har den varit på att reservera för äldresjukvård och -bostäder, som vi faktiskt också har betalat skatt i förskott för; det är så en livscykelanalys ser ut: under sitt yrkesverksamma liv betalar vi in både så att det ska täcka kostnaderna vi hade under tiden som barn och den tid som ska komma som pensionärer. Fast det här verkar (s)taten inte vilja låtsas om. Istället får vi nu veta att kommuner och landsting behöver mera pengar i skatt. För att ‘vi blir äldre’. Konstigt att man inte sett det på löpsedeln. Det måste ju vara världens största scoop: “VI BLIR ÄLDRE!”

…och så konjunkturen förstås. “Va?! Finns det konjunkturer?”

Se där. Det förklarar allt. En explosiv, totalt oväntad cancerepidemi.

Och tänk, så går konjunkturen ned också! Det var ju oväntat. Lika oväntat som alltid. Inte förväntar sig väl någon att (s)taten, som sparar våra pengar och gnetar för att få allt att räcka, så att vi själva slipper tänka på saken – inte ska väl (s)taten behöva räkna med konjunktursvängningar? Men något har väl ändå lagts undan, kanske man kan hoppas. För hallå! Har det inte varit högkonjunktur i Sverige och resten av världen i snart ett helt decennium? Har vi inte haft hög sysselsättning? Har vi inte redan världens högsta skatter? Borde inte ladorna vara fyllda!? Jodå, precis som de enligt S alltid är när de någon sällsynt gång tvingas lämna över styret; just före en begynnande finanskris, som 1976, 1990 och 2006.

Men nej, det verkar inte som om vare sig DN 7/12 eller chefsekonom Annika Wallenskog på Sverige Kommuner och Regioner (SKR) reflekterat över möjligheten att ladorna borde ha fyllts. Man tycks vilja ge intryck av att den offentliga sektorn är totalt oförmögen att acckumulera överskott, som sparas för sämre tider. Det är vi som ska skämmas, för att vi nu blivit äldre och ställer till det – och vi ska tycka synd om ‘de drabbade’, dvs kommuner och landsting. Så ser den nya berättelsen om Sveriges välfärd ut. Den som är på väg att förvandlas till ofärd. Och vad det är som egentligen har ställt till, det får under inga omständigheter nämnas.

Nu gäller det att (bort-)förklara varför allt håller på att gå åt helvete.

DN:s reportage är så lätt genomskådat att det skulle kallas för nudism om det gällt kläder och mode. Nu handlar det inte längre om att upprätthålla lögnen om att allt går så förträffligt bra. Den är passé. Nej, nu är det frågan om varför det inte går bra. Ett motvilligt erkännande: “En del av förklaringen till att barnaskarorna vuxit är den stora flyktinginvandringen för några år sedan.” Nota bene: flyktinginvandringen ‘för några år sedan‘ – det är viktigt att låtsas som om det knappt kommer en kotte över gränsen längre. Och medgivandet som sådant kallas för tvåsidig argumentering och är något som alla säljare – och politiker – jorden runt, vet är det effektivaste sättet att få folk att tro på vad du säger sedan. Nämligen att vi blir äldre – och att det är det som är huvudförklaringen.

Nej då, kommunerna har faktiskt inte drabbats – ännu.

Kom ihåg detta, när ni lyssnar på kverulansen från de över 100 kommunerna som har jätteunderskott. Nej, det beror inte på att man missat åldersökningen. Men, jo – den kommer, vänta bara.

Istället får man läsa och tolka motsatsvis, för att få rätsida på vad tidningen faktiskt förmedlar mellan raderna. Det är intressanta medgivanden som faktiskt görs. T ex att kommunerna ändå gör prognoser. Skönt att veta. Och man nämner ingenting om att dessa skulle ha slagit fel, så där tycks inte problemet ligga heller. De vet vad som ska hända, ja man tycks ha vetat det ganska länge, precis som väl var förväntat. Och, hör och häpna: vi har ännu inte hunnit till den verkliga ålderspuckeln, den som kommer kosta skjortan på kommunerna. Man måste därmed fråga sig varför kommunerna redan nu klagar så högljutt. Och hur mycket värre vi kan förvänta oss att det kommer bli.

Kan de ha valt fel att satsa pengarna på fel häst?

Mycket pengar till svaga kommuner alltså, trots att dessa ‘ännu inte fått känna på det’. Pengar från kommuner som haft förnuft att spara. Pengar som antagligen tas från vad som (borde ha) lagts undan för sämre tider.

Det är ju lite märkligt minst sagt att över 100 kommuner inte har nog med pengar ‘för sina åldringar’, trots att vi inte ens kommit till den verkliga puckeln, som vi för övrigt vet att åtminstone SKR redan förutspått. Har dessa kommuner tagit ut för låg skatt? Nej, de är sosseledda nästan allesammans, så skattetrycket har man hållit uppe väl. Så ska vi gissa? Kan de vara misskötta och har valt att ignorera alla prognoser? Och med misskötta, kan det ha att göra med att man tagit emot flyktingar för att få två års bidrag, utan att fundera på vad som skulle hända sedan? Och att man nu börjat fatta att man satsat pengarna på fel häst? Det är inget som artikeln i DN nämner om. Lika lite som vad som ska hända med de kommuner som skött sig och som nu, via det kommunala utjämningssystemet får betala för dem som inte gjort det. Eller vad ska hända när hela Sverige drabbas av den ålderspuckel SKR talar om. Vilka ska rycka in och betala notan då?

Mycket vuxenutbildning som inte givit några jobb. Mer sånt!

Ah! Så det finns kostnader som inte har med en åldrande befolkning att göra! Och som kanske var svår att förutse? Åtminstone för somliga?

Vi får en liten ledtråd till vilka de verkligt oförutsedda kostnaderna är. Som utjämningssystemet nu utformats så ska kommuner få extra bidrag om de har ‘stora utgifter för kommunal vuxenutbildning’ (vilket – se där! – tydligen går att medge har med flyktinginvandringen att göra). Och därmed ör det ordnat så att incitamenten ökar för att slösa bort ännu mer pengar på mer eller mindre meningslös terapi av detta slag. Eftersom vuxenutbildning alltså ger högre bidrag så lär det vara ett fortsatt gångbart recept, för den som erbjuder det är det ju gratis eller t o m lönsamt. För flyktingarna som utbildas är resultaten dock klena för att uttrycka det milt, se artikel Sunt Förnuft 4/12 – bara lite drygt en av fyra invandrare har lyckats erhålla en icke-subventionerad minimiinkomst (20.000:-/månad) efter åtta år i riket; resten går på socialbidrag eller har statliga hittepåjobb. Flertalet av de icke-subventionerade jobben är även de hittepå; snällanställningar i kommunerna. Ja, ni läste rätt: kommunerna. De där som det är så synd om nu, för att de inte räknat ut att vi blir äldre. Somligt tycks de fortfarande ha råd med.

Men det får vi ju inte nämna, det vore antagligen rasistiskt.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

Publicerad av — Lämna en kommentar

Facebook rensar: ‘Stoppa Maktmissbruket’ med 32.000 medlemmar finns inte längre.

Katerina Magasin skriver om författaren Lars Agerstig och hans facebookgrupp, som plötsligt inte länge existerar. Facebook har utan förvarning tagit bort den. Eftersom jag regelbundet delat mina inlägg i denna grupp så ser jag det som en personlig skyldighet att sprida denna information. Men naturligtvis är det en större fråga än så. Agerstig vet inte varför man raderat gruppen, han kan bara gissa. Kanske har det att göra med uppmaningen om att skicka mail till politikerna, en typ av aktivism som på intet sätt är olaglig, till skillnad från många av de påhitt som vänsteraktivister ägnar sig åt (som t ex att vägra gå i skolan). Kanske är det helt enkelt bara en fråga om att gruppens medlemmar har obekväma åsikter. Min egen gissning är att man utmanade maktmisbrukarna extra mycket genom att låta användarna dela sina åsikter fritt, utan förgranskning. Maktmissbrukarna ser helt enkelt särskilt allvarligt på sådant i det här landet – vanligt folk ska hålla tyst, knyta näven i byxfickan och yttra sina åsikter hemma vid köksbordet, ingen annanstans.

Själv startade jag min blogg SuntFornuft.space efter att ha blivit trakasserad av fb under mer än ett års tid, med ständiga blockeringar för delning och sedan även s k shadow banning, som innebär att det jag skriver inte syns i andras flöden och att mina inlägg i grupper sjunker som stenar, dit ingen hittar dem. Det var systematiskt och det skedde bl a under hela perioden tre veckor före valet. Genomgående – utan ett enda undantag – har fb agerat på detta sätt utan att förvarna eller förklara vad som varit felet. Tidsfrister har givits, men utan att berätta om varför. Och de överklaganden som jag gjort har aldrig besvarats. För shadow banning, som fb inte ens medger skulle förekomma, finns förstås inga frister, man låtsas inte om att sådan ens existerar.

Sunt Förnuft på facebook. Mobbad av fb i över ett år, ständiga blockeringar och ‘shadow banning’. Aldrig en förvarning, förklaring eller ursäkt. Precis som i DDR.

Det är visserligen så att fb har community-regler som är betydligt mer inskränkande än svensk lag avseende yttrandefrihet. Men sanningen är att reglerna är så förbjudande att mycket mer än vad som sägs i de högerorienterade grupperna skulle kunna censureras, om fb ville att så skulle ske. Men det vill man ju uppenbarligen inte; censuren drabbar högern, inga andra. Till vänster bryr man sig knappast ens om att rensa ens sådant som faktiskt bryter mot lag. Och detta att bestraffning sker utan förvarningar, förklaringar eller ursäkter – det är så flagrant! Ett beteende som nästan avsiktligt verkar vilja påminna oss om hur DDR:s Stasi och Sovjets KGB. Man skrämmer och hotar sig till en lydnad och självcensur på det här viset. Och det är ju en direkt nödvändighet dessutom, eftersom man annars skulle inveckla sig i resonemang som övertydligt skulle visa hur partiska och orättvisa bedömningarna är, som görs.

Plattformarna är generika, precis som margarin. Vi måste få använda dem.

Den rätta frågan att ställa är varför facebook och de andra stora plattformarna (twitter, youtube, linkedin, instagram) ska ha rätt att begränsa yttrandefriheten mer än lagen gör. De är generika (det är därför jag skriver deras namn med liten bokstav), de kan inte jämföras med mindre plattformar – och de vet detta. Alla påstås vara välkomna, ändå mobbar man dem som företräder en viss åsikt; det är en uppenbar motsägelse som borde göras olaglig – om det inte redan är så. Den skevheten påverkar och hotar demokratin i hela västvärlden. Idag är det näst intill en nödvändighet att vara på fb också av andra skäl, ja, det anses närmast suspekt att inte vara det. För den som blockeras måste man som regel alltså räkna med allvarliga konsekvenser.

En grupp här, en sida där; demokraturens kreatur gör sina framstötar i tillfälliga kliv. De som inte tas av banan kommer självcensurera ännu hårdare, och många stänger sina grupper helt för andras inlägg än sina egna. På detta sätt tystnar det fria nätets öppna diskussion långsamt till en viskning, strypt av regimen och MSM i en ohelig allians. Hur mycket kommer vara kvar ens till valet 2022? I den här takten kan vi förvänta oss att bara några få och hårt hållna grupper existerar vid det laget. Och tre veckor före den 19:e september lär de mest inflytelserika bloggarna för säkerhets skull ha blockerats från att delas. Ingen kommer sannolikt bry sig särskilt om Lars Agnestig och hans grupp; den är för liten trots 35.000 medlemmar, och ett perfekt mål ur fb:s synvinkel. Men alla kommer bli varse skillnaden när de fria grupperna är borta och därmed allmänhetens möjligheter att göra sin röst hörd.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

PS. Yttrandefrihetsombudsmannen (YO) har både en egen sajt och en facebooksida. Här kan man bl a se vilka regler fb och de andra plattformarna har och man kan vända sig till YO med klagomål och i principiellt viktiga frågor även få hjälp att driva process. Hittills har man engagerat sig i mål där Näthatsgranskaren är inblandad och som gäller Lagen om hets mot folkgrupp. DS.