Publicerad Lämna en kommentar

Boris Jonsons hårda Brexit chockar pundet. Men inte ned till den svenska kronans bottennivå förstås.

En utmärkt krönika om det politiska kaoset i Storbritannien, som inte på något sätt överdriver proportionerna – en parlamentarisk tvist som saknar motstycke sedan generationer tillbaka. Det kan faktiskt bli drottning Elisabeth som får avgörandet i sin hand, eftersom det är hennes uppgift att upplösa parlamentet – normalt en ren formalitet, men om Jonson går emot parlamentet i Brexitfrågan kan han tvingas upplösa det för att se till att det inte röstar emot honom. Vilket han måste be drottningen om i så fall. Som i sin tur måste ta ställning i en demokratisk kärnfråga – är det parlamentet eller premiärministern hon bör ställa sig bakom?

Många EU-motståndare i Sverige ser i Jonson en ny tänkbar Trump och ett hopp om att något liknande kan ske i Sverige. Tvärtom är tyvärr Jonson i många delar en politisk amöba, med vänsterliberala tendenser i invandringsfrågan och med en flickvän i den alarmistiska klimatrörelsen. Hans agerande kommer utan tvekan skada svenska intressen och kommer han till en uppgörelse med Merkel och Macron, så kan det vara med mer invandring som följd, inte mindre. och med ännu mer plakatåtgärder för klimatet. Jonson framstår som arrogant på ett sätt som liknar Trump, men han saknar Trumps politiska kurshållning.
*
Osäkerheten är stor, nyval är ett annat alternativ, och en hård Brexit innebär inte bara att fabriker får slå igen, kraschad utrikeshandel, mat- och medicinbrist, utan även nyvaknad terror på Nordirland hotar, liksom skotsk separation. Som DN:s utrikeskorre Marçal påpekar är förstås pundet av detta skäl under stark press. Det är något vi fått veta också i många andra artiklar i MSM, när vi ska förstå hur illa det står till i öriket. En på det hela taget riktig beskrivning även det.
*
Det som är desto mer frapperande är då hur få inhemska bedömare som för fram att kronan faktiskt sjunkit ännu djupare än pundet.
Vi har under fem års tid blivit 50% fattigare jämfört med amerikanerna och i varierande men väsentlig grad likaså fattigare jämfört med nästan alla andra världens länder. Utan att några krigsrubriker skakat oss. Medan brexitkatastrofen fått trycksvärtan att gå åt snart sagt varje vecka.
*
En bankekonom. Robert Bergqvist från SEB, ser ‘inte någon anledning till oro’. Och kallar IMF:s förklaring, regeringsbildningskaoset, för nonsens. Utan att avkrävas argument. När man som DN-krönikören von Seth listar fem skäl för kronans svaghet, så framstår det som om det mest är Trumps fel, och att dennes framgångar med dollarn är både onsint och ansvarslös.
*
Tino Sanandaji tycks vara ensam om att tro att en massimportering av bidragstagare, strukturellt ohållbar på sikt, skulle kunna vara förklaringen till kronkursfallet. Även om han skulle ha fel i detta, så är det iaf en utmärkt förklaring till varför ingen debatt i saken försiggår i MSM. Det är tabu.
*
Tyvärr är det förstås mycket lite som talar för att Sanandaji har fel. Strukturella orsaker brukar alltid ligga bakom, när en valuta kontinuerligt backar fem år i rad. Och att massinvandringen är ohållbar, det är inte svårt att se, det kan en mellanstadieelev räkna ut i ett enkelt matteexempel: blir de som inte kan eller vill bidra för många, så går det på tok. Att massinvandringen är lika intimt kopplad till kommunernas mångdubblade upplåning är lika uppenbart. Och att denna gör en räntehöjning omöjlig – då går man i konkurs. Därav kronfallet.
*
Återigen hinner DN censurera min läsarkommentar till Marçals krönika. Återigen är det förstås orsaken bakom kronfallet som inte ska få diskuteras.
*
Magnus Stenlund@Sunt Förnuft:
https://www.facebook.com/VImedSuntFornuft/?eid=ARDLcdIBe_CsFv6ujDGXD3Q7gQUlTGdR9KexMYmShfYzux2q0P_-RSqAvjLCp6JoddW1hY_rT2f7GcyB
DN:https://www.dn.se/nyheter/varlden/drottningen-kan-tvingas-avgora-brexit/

Publicerad Lämna en kommentar

Sjukvårds- och sjukförsäkringar: till för att invagga dig i falsk säkerhet – tills något faktiskt händer

Hanne Kjöler är en av DN:s mer oberoende journalister och har min respekt bland annat efter sin kritiska bok mot Dan Eliasson som RPC. Nu har hon åter gjort ett viktigt inlägg. En utmärkt genomlysning av en av våra största ruffel&bågbranscher; personförsäkringsbolagen.

Försäkringar är ju som bekant till för att ta hand om oss när det gäller. De flesta av oss är som bekant mer och mer skeptiska till den allmänna sjukvården och de av oss som då är anställda kan i många fall känna en falsk trygghet i att istället kunna förlita sig på sin sjukvårdsförsäkring. Kanske har man betalat in premier i tjugo år utan att ha behövt den, men när det gäller, då ska man ju kunna utgå ifrån att försäkringen håller vad den lovar.
*
Men då kan det mycket väl visa sig att försäkringsgivaren inte har avtal med relevant sjukvårdsinrättning. Och vilka dessa är talar försäkringsbolaget inte om vare sig vid teckningstillfället eller när försäkringsfall inträffar. Vad vi alltså försäkrat oss mot är alltså en helt öppen fråga – bara försäkringsbolaget vet.
*
Men ingen ska bli förvånad. Så här ser de nämligen själva sin affärsidé: att ta så mycket betalt som möjligt för något som begränsas så mycket som möjligt. Och det betyder bl a att man nästan säkert kan säga att om du råkar bli sjuk i något som kräver dyrbar vård så lär den inte ingå.
*
Affärsidén är också att sjukvårdsförsäkringen ska kännas ju så ‘billig’ så man kan ju tycka att den är värd sitt pris. Men det är den ju bara om skydd verkligen finns. Och att man får något mervärde. I slutändan så kanske du trots allt inte är försäkrad mot någonting som kräver mer än de allra enklaste typer av operationer. Skulle det röra sig om något annat så slutar det ändå alltså med att du hamnar i samma långa kö som alla andra. Lite som att vara försäkrad mot inbrott men bara mot stölder av icke-stöldbegärlig egendom.
*
Sjukförsäkringarna – ännu värre bondfångeri
Sjukförsäkringarna, som alltså avser att täcka upp inkomstbortfall under sjuktiden, är ännu mer otäta. Här uppstår riskerna för försäkringstagaren framförallt varje gång man byter arbetsgivare, eller arbetsgivaren vill byta försäkringsgivare. Då kräver försäkringsbolaget nämligen alltid få in nya papper som friskhetsförklarar alla anställda. Och är man plötsligt inte frisk på ett område 100%, såsom man en gång var när man anställdes och tog den nuvarande försäkringen så riskerar man att inte kunna försäkra detta alls. (Ljuger man så kan man också räkna med att avslöjas; försäkringsbolaget kräver alltid in all sådan information i efterskott vid försäkringsfall).
*
Har man haft problem med t ex rygg så exkluderas det området för framtiden. Men premien, den är densamma. Och efter problem med både rygg och ögon och ytterligare något så är man inte ens försäkringsbar enligt de flesta bolag. Eftersom de flesta vill/uppmuntras/måste byta arbetsgivare även sent i livet, så uppstår då en situation där försäkringsgivarna plötsligt slipper ur sitt ansvar just när det börjar bli betungande risker, såsom alltid är fallet när vi blir äldre. Vid sådana försäkringsgivarbyten borde alltså ett ansvar överföras och hanteras mellan försäkringsgivarna. Men så sker inte alls. Vi är grundlurade allihop som byter /eller tvingas – av arbetsgivaren – att byta.
*
Lyckas bolaget trots allt inte hitta något kryphål, så kan försäkringstagaren räkna med att tvingas till en lång hanteringsprocess. Jag har hört talas om fall där man dragit ut på hanteringen i över tre år. Allt för att göra försäkringstagaren ‘mjuk’ och vilja gå med på en uppgörelse som är långt under vad försäkringsbolaget vet är sannolikt korrekt. Genom att dra på beslutet istället för att direkt säga nej så gör man det heller inte möjligt för försäkringstagaren att söka rättshjälp enligt hemförsäkringen.
*
Slutligen så ser försäkringsbolaget gärna till att skaffa en ‘karenstid’, vilket innebär att under den tiden betalas en dyr premie in utan att något skydd finns överhuvudtaget för de vanligaste sjukdomarna. Det kan i extrema fall röra sig om 18 månader eller mer. Detta anser sig sällan försäkrningsmäklarna skyldiga att upplysa om. Men det är de förstås. Frågan är bara hur länge den sjuke orkar bråka om den saken. För det är ju bolagens sista trumfkort: de slåss mot människor i såväl ekonomiskt som psykiskt trångmål. Och det är de väl medvetna om. Och gör allt för att utnyttja maximalt.
Magnus Stenlund@sunt förnuft:
https://www.facebook.com/VImedSuntFornuft/?ref=aymt_homepage_panel&eid=ARDAHCrcy1prZxAIUeK9fyZqNbtRJW0TL2jVpfV27ZOmgtPS-DxxERc45k-SXzGrQiSgE3mu6YNwBn0E
DN, Hanne Kjöler:https://www.dn.se/ledare/hanne-kjoller-de-privata-sjukvardsforsakringarna-ar-bolagens-hemliga-lada/

Publicerad Lämna en kommentar

DN tar äntligen upp kronfallet: “Trumps fel!”


DN-journalisten von Seth är en av de sossevänligaste i hela redaktionen. När DN till slut, efter fem års tystnad (som i princip gäller hela MSM) tar upp den svenska kronans fall, så ges ett intryck att det är ett närmast totalt mysterium. Särskilt eftersom Magdalena Andersson ‘gjort vad som kan förväntas av henne’ och hon har ‘dragit åt svångremmen’. (Det sistnämnda är ju en högt partiell beskrivning av hur statsfinanserna sköts, men visst har von Seth rätt i en sak och det är att svenskarna känner av ett allt högre skattetryck och hur välfärden demonteras.)

Istället är det Trump som är boven. Hans stimulanspaket och skattesänkningar (som i von Seths ögon låter som katastrofalt ogenomtänkta) för amerikanerna har nämligen balanserats av Feds räntehöjningar, precis som det ska vara i en sund ekonomi alltså. Och därmed har dollarn höjts mot hela euroområdet.
*
Sedan har ju Trump bidragit till oroligheter i världen. Usch ja. För att vara en president som inte har inlett ett enda krig så låter DN rätt mycket som räven som smakat av rönnbären. Man hade säkert hoppats på mycket mer internationell röra att peka på.
*
Och även EU:s usla monetära politik har drabbat Sverige. ‘I Sverige har det gått bättre’ hävdar von Seth frankt. Att Sverige har tappat mest BNP/capita i hela EU under perioden tycks von Seth vara helt omedveten om.
*
Slutligen skulle finansinspektionens amorteringskrav ha bidragit till problemen för kronan, eftersom bostadsmarknaden är så skakig. Men detta beror naturligtvis inte på en åtgärd tänkt att förhindra överhettning, utan på det strukturella problemet med att nyproduktionen drivs av efterfrågan som helt bekostas av staten. Dvs flyktingarnas bostäder. Vi har en bostadsmarknad som står och faller med att immigrationspolitiken kan fortsätta dessa enorma subventioner. Eftersom den politiken inte är uthållig så kan inte heller bostadspriserna vara det.
*
von Seth får det alltså att låta som att Sveriges regering gör ett kanonjobb, men har otur och har drabbats av en taskig omvärlds oskicklighet. Han söker inte på ställen där det går att hitta någonting hemmagjort i denna enorma skandal.
*
En skandal som fått pågå utan medieuppmärksamhet under hela Löfvens regeringstid och som gjort svenskarna mellan 15-40% fattigare mot européerna och 50% mot amerikanerna. Vi är t o m akterseglade av britterna, med sin hårda Bexit.

Och nu tar DN upp kronfallet utan att med ett ord beröra de strukturella problemen i svensk ekonomi. Förklaringen till ‘mysteriet’ är i grunden mycket enkel. Vår pågående politik är inte långsiktigt hållbar:

* Förtroendet för svenska politikers förmåga att hantera ekonomin började dala redan 2014, när det stod klart att landet skulle styras av minoritetsåsikter, med populistpartiet mp i förarsätet.
* Statens budgetbalans är en chimär, eftersom Löfven lastar över alla framtida problem på kommunerna, vars belåning dubblats under perioden.
* att Ingves säger saker är över en femårsperiod av noll intresse, det är vad han gör som betyder något – vad han kan göra. Han är helt i händerna på Löfven. Regimens samhällsfarliga experiment kräver nollränta, allt annat skulle få kommunsektorn i kk.
*
Tino Sanandaji är säkert närmare sanningen: valutaanalytikerna har nu fått upp ögonen för att en massimport av bidragstagare inte kommer hålla länge till. Hade de läst Massutmaning så hade de fattat detta för ett par år sen.
*
Magnus Stenlund
@sunt förnuft


DN:https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-vem-sankte-den-svenska-kronan/

Publicerad Lämna en kommentar

Gretas stab kommer ut som dark green – profetens mål är en ny samhällsordning: klimatdiktatur

Greta Thunberg show fortsätter rulla på. Efter ett år med klimatstrejkande skolbarn och 10.000-tals timmar obligatorisk skolgång bortspelad på klimataltaret ska Greta nu få även de vuxna att agera på liknande vis. Fackförbunden ska ansluta sig till klimatstrejken, eftersom ‘politikerna inte har lyssnat’.

Redan skolstrejkandet borde med alla rimliga mått mätt kallas för samhällsomstörtande. Moralupplösande på ett sätt som gör aktivism på alla nivåer mycket svår att bemöta, när en gång olagligheter i detta format tillåtits slå rot och omfamnas av stora delar av det officiella Sverige, inte minst lärarkåren.
*
När man nu trycker på för att fackliga åtgärder ska genomföras, som saknar lagstöd, så är det ett ännu mer flagrant försök att överordna klimatfrågan före all lag och rätt. Systematiskt ska vi bearbetas med budskapet att klimatvänsterextremisterna alltid ska ha rätt att intervenera med synpunkter. På allt från finansiering av statsskuld (med ‘gröna’ obligationer), till förbud av konstgräsmattor och stopp i ny infrastruktur av vägar och flygplatsutbyggnader (till förmån för megagalenskaper som höghastighetsbanor i glesbygdssverige).
*
På detta sätt skapas praxis som rättsaktivisterna i Sveriges domstolar gärna sanktionerar – främst genom att allmänna åklagare och JK väljer att inte ta upp regelbrotten till granskning. Eller genom att utdöma så klena straff och böter att överträdelser i praktiken uppmuntras. Upphöjelse av häxmästare i klimatdomstolar med auktoritet högre än HD och HFD är ett naturligt nästa steg.
*
Hur vänsterextremistisk är Greta och hennes stab av medieproffs, influencers och lobbyister på en skala mellan 0-100? Med detta budskap blir det tydligt att man bör placera dem mycket nära 100. Målet är nämligen uppenbarligen att uppnå allmänt kaos och den av ‘dark green’ eftersträvade absoluta diktaturen.
*
Vad politikerna ska ‘lyssna till’ är nämligen både mycket luddigt och så långt från var de demokratiskt valda står att inte ens Stefan Löfvens radikalfeministiska och klimatlismande plakatpolitik räcker till. Och hur man än kommer att göra allt för att stryka Gretalobbyisterna medhårs, så kommer man aldrig att göra nog.
*
Löfvens skuta saknar egen vind och har en rorsman helt utan egen kompass. Därmed finns alla skäl att frukta hur regeringen beredvilligt kommer låna sig till uppdraget att som nyttig idiot legitimera den mörkgröna rörelsens apostlar och alla deras demokratifientliga krav. Precis på samma sätt som Palme valde att vika sig för den mörkröda 68-vänstern. Det var med Palmes välsignelse kommunisterna släpptes in i den värme som föregångarna Erlander och Hansson till varje pris hållit dem utanför. Och priset för detta betalar vi fortfarande. Nu kommer andra vågen, den kallar sig ‘grön’ men ta er i akt: de är ute efter exakt samma sak: den västerländska civilisationens undergång.
*
Greta har upphöjts till profet av svenska kyrkans mest fanatiska naivister och trollande aktivister. Men det är den mörke herren Väder-Pers evangelium hon predikar. Som en murbräcka mot allt vad vi är vana vid och tar för självklart, vår demokrati och våra mänskliga rättigheter. Gissningsvis kommer man vilja kalla det för en ‘demokratipaus’. Men sådana tenderar gärna att bli längre än vad de utlysts som.
*
Magnus Stenlund
@sunt förnuft:

https://www.dn.se/nyheter/sverige/fridays-for-future-uppmanar-fackforbunden-att-ansluta-sig-till-klimatstrejken/

Publicerad Lämna en kommentar

Staten ska låna ‘grönt’ – dyrt – men bra tycker Bolund (Mp)

En lång artikel om gröna obligationer, som lockade åtminstone mig till läsning bara för att jag hoppades få veta vad exakt man menar. Misstankar från Riksgälden om att detta kommer öka statens upplåningskostnader känns relevanta. Tråkigt för oss skattebetalare alltså.

Sen har ju Bolund enligt eget vittnesmål lyckats ‘övertyga’ Riksgälden om hur bra detta är. Det gick säkert lätt. På samma sätt som Mp i Stockholm övertygar ämbetsmän genom att sparka den som säger emot? Man kanske inte ens längre behöver hota med detta. Alla vet ju redan.

Sedan en lång harang om att det inte finns någon definition. Chefsekonomen på SKL säger att risken är stor för ‘oseriösa’ gröna obligationer, eftersom det inte finns någon nationell definition. Och så, på slutet, ger DN en definition av vad en obligation. Vilket jag redan råkar veta. Men inte av vad staten eller någon annan menar är en grön sådan.

Tack för att jag NOT fick klart för mig vilket som är det senaste snömoset Mp nu har fått regeringen med sig på att offra några 100 mkr (?) på av våra skattepengar. Ännu ett plakatprojekt om det heliga klimatet.

Magnus Stenlund
@sunt förnuft

https://www.dn.se/ekonomi/snart-kan-du-investera-gront-i-svenska-staten/

Publicerad Lämna en kommentar

Akutsjukvård med kötider på mer än ett dygn!?

När man från Sunderby sjukhus i Norrbotten uppmanar patienter att ta med mat och mediciner om de behöver akutsjukvård, då undrar man ju om det är ett dåligt skämt. Vi kanske skulle behöva en tydlig definition av ordet akut och kräva att vården håller sig till den? Med kännbara böter för de sjukhus som inte klarar att leva upp till minimikraven – till de drabbade patienterna.

Sanktioner mot usel förvaltning är annars något vi inte har några meritfyllda traditioner av i Sverige. När man införde en maximal hanteringstid för bygglov var det inte ens förenad med en obligatorisk ursäkt till dem som får vänta för länge. Så hur mycket kommunerna bryr sig? Måttligt och högst varierande. Hur förbannad man än kan vara över detta som villaägare eller bostadsbehövande, så är dock frågor om liv och hälsa av ännu större vikt. Och här finns tydligen inga kvalitetskrav alls.
*
Samnytt har nu i en serie artiklar pekat på missförhållanden inom akutvården, med rubriker som är så hårresande att man knappt kan tro dem. När man på Sunderby sjukhus (Luleå/Boden) har så svår personalbrist att väntetider på uppemot ett dygn eller mer blivit legio och att man har ‘brist på mediciner’, så är det lätt att tro att vi befinner oss i något fältsjukhus i Afrika.
I maj förra året, dvs före semestertiderna, avled en ung man av blodförgiftning, efter 10 timmars väntan på samma sjukhus. Då påstods situationen vara ‘ansträngd just nu’.
Men situationen tycks vara liknande även i Skåne, där en mor med ett medvetslöst spädbarn uppmanas ta kölapp på Kristianstads Centralsjukhus – efter att ha vägrats ambulanstransport. Och i Malmö avled en 20-årig kvinna med svåra magsmärtor efter 4h väntan av hjärtstillestånd, man hade då bara hunnit förbereda för operation. På Skånes Universitetssjukhus är väntetiderna för cancersjuka fem månader och flera patienter i kön har avlidit.
*
En annan anledning att man betvivlar sanningshalten är ju att MSM helst inte skriver ett ord om saken. Eller, det stämmer inte riktigt: samtliga artiklar i Samnytt har källor i MSM. Skillnaden mellan MSM och Samhällsnytt är själva nyhetsvärderingen. Medan sådana här skandaler utgör huvudnyheter i Samnytts flöde så gör SVT och Expressen små undanskymda alibiartiklar, i bästa fall försedda med bild, oftast inte.
Så vem gör rätt? Att allmänheten skulle reagera våldsamt om flödet av dåliga nyheter från landets akutmottagningar fick större nyhetsutrymme tror jag få kan betvivla. Och anledningen till det är att svenskarna 1. i alla tider har betalat världens högsta skatter för att få just denna välfärd, 2. vi betalar nu ännu högre skatter, dock okänt varför detta behövs, och 3. den svenska vården har förr varit av internationell toppklass. Det är den helt enkelt inte nu. Trots skatterna.
*
Det här är anledningen till att misshälligheterna som rapporteras faktiskt är material som tål att placeras direkt efter vinjetten både på Rapport och Aktuellt. Varför man inte gör det? Låt mig gissa.

1. Vänsterjournalister är alltid mindre angelägna att klaga på de styrande när de styrande är vänster. Det är roligare att sätta feta rubriker om fördyringar på Nya Karolinska.

2. Klagomål på sjukvården skulle nästan säkert tvinga regeringen att göra omprioriteringar där mer pengar gick just till vården – på bekostnad av vaddå? Jo, favoritprojektet, att hämta hit så många bidragstagare som möjligt.

3. Den viktigaste förklaringen till varför vården går på knäna är också just detta favoritprojekt. För till skillnad från hur det ofta presenteras så är de nya bidragstagarna inte bara vårdkrävande som alla andra, utan avsevärt mer så än de infödda, samtidigt som det är relativt få av dessa nytillkomna som faktiskt har kvalifikationer att bidra som resurser inom vården, ett förhållande som bland annat omtalas i Tino Sanandajis bok Massutmaning. Större medietäckning av vårdproblemen skulle ofelbart leda till att detta förhållande blev mer allmänt känt. Och då skulle favoritprojektet få sig en rejäl törn.
*
Allt detta vet man inom medierna. Och favoritprojektet är heligt. Det är därför akutsjukvårdens problem får små undanskymda och bildlösa notiser på SVT:s hemsida, istället för att bli de huvudnyheter i Rapport och Aktuellt som de förtjänar.
*
Magnus Stenlund
@sunt förnuft:

https://samnytt.se/mer-an-1-dygns-vantetid-for-akutvard-sjukhus-ber-patienter-ta-med-mat-och-medicin/
https://samnytt.se/man-avled-efter-vantan-pa-akuten-platsbrist-och-overanstrangning-pa-personalen-far-konsekvenser/
https://samnytt.se/sjukhuspersonal-bad-mamma-ta-kolapp-nar-spadbarn-var-medvetslos/
https://samnytt.se/kvinna-dog-efter-4-timmar-vantan-pa-akutoperation-ivo-avslutar-arendet-utan-atgarder/

Publicerad Lämna en kommentar

Kommunal bankrutt inom fem år förutspås.

Eftersom bara 1% av de ensamkommande går ut gymnasiet på utsatt tid och eftersom man i Sverige – minst – behöver gymnasiebehörighet för att få ett konkurrensutsatt jobb, så är det lätt att räkna ut att de kommunanställda nytillkomna i själva verket till allra största delen är en ren belastning. En belastning som det nu finns siffror på, inte utgör någon marginell kostnad i kommunernas budgetar. Tvärtom är detta huvudposten. Om fem år räknar Johan Wilson med att den kommer motsvara mer än en tredjedel även i rika Danderyd. En kommun vi kan förutsätta hör till topp-tio-bäst i klassen.

  • Johan Wilson i Danderyd har privat dragit igång ett initiativ: Arbetsgruppen för kommunalt självbestämmande ägnad att sätta blåslampa på den kommunala hanteringen av nytillkomna. Han har gjort en utredning avseende Danderyd som naturligtvis borde ha gjorts av kommunen själv, eller av dess revisorer. Kanske har så möjligen också skett, men att resultatet avskräcker så mycket att man lagt en död hand över den.

Resultatet är nämligen att med en anhöriginvandring på 3:1 så kommer de kommunala flyktingkostnaderna om fem år utgöra mer än en tredjedel av hela kommunbudgeten. Redan idag är kostnaderna så stora att de trängt undan annan välfärd – trots den stora skattehöjningen och trots försäljning av kommunalägd mark.

*

Det som sker i Danderyd är tyvärr ingen engångshändelse. Det är snarare en regel. Och det verkligt skrämmande är att nästan inga kommuner i Sverige har ett bättre utgångsläge än Danderyd har – de flesta av landets 290 kommuner kan vi utgå ifrån har det ännu mycket värre.

*

Tack vare det absurda kommunala skatteutjämningssystemet så kan de kommuner som har det allra sämst bara fortsätta samma strategi: nämligen att ta emot så många nyanlända de kan och därmed statligt bidrag under två år. På detta sätt bygger man ett pyramidspel som bara går att underhålla med ökad mottagning varje år – eftersom de vars bidrag hunnit löpa ut ackumulerat blir fler och fler – och kostar desto mer.

*

Så hade det ju inte varit om de nytillkomna blivit de kassakor somliga vill fortsätta att inbilla sig att de är. Men – surprise surprise – de bidrar inte alls, utan kostar. Mycket. Enligt Wilsons enkla beräkningar avseende kassaflöde handlar det om en halv miljon per person. Och det sätt som Malmö överlever på är att kostnaderna för dessa övervältras på kommuner som lyckas hålla ekonomin i balans. Eftersom Malmö – och en rad andra, fler och fler, främst mindre kommuner i inlandet, men också andra, som Hässleholm och Kristianstad – bedriver Ebberöds bank rakt in i bankrutten, så kommer ofelbart alla kommuner till slut hamna där till slut.

*

Dock först efter nedmontering av välfärd, som försämras och/eller privatiseras, skattehöjningar och ytterligare lån. Med nollränta så märks inte den enorma kommunala skuldökningen i budgeterna. Men, som Wilson ger exempel på, så räcker 0,1% låneräntehöjning för att kommunsektorn ska drabbas av 600 mkr ökade årliga kostnader. Med en modest 3% ränta så skulle sektorn alltså få punga ut med 18 nya miljarder årligen bara i ränta – vid dagens lånevolym.

*

Så vad är regeringens strategi för att möta detta? Ingen alls, för man har ju inte räknat ut det här, officiellt. Men på kammaren sitter man och filar på nya förändringar i det groteska kommunalskatteutjämningssystemet. Förändringar som avser ge ännu mer till misskötsamma bankruttfall, som Malmö, och ta ännu mer från dem som sköter sig. Österåker, med Sveriges just nu lägsta skatt, ska alltså drabbas, inte för att man är en så oerhört rik kommun, utan för att man gör sitt jobb.

*

Det är sann sossepolitik det. Men den kommer ju inte kunna pågå särskilt länge till. För då är alla i konkurs.

*

Magnus Stenlund
Sunt förnuft

Katerina Magasin

Publicerad Lämna en kommentar

Ebba: Mångkulturalismen är död


DN:s politiska kommentator går i spinn. EBT har nu ”gett SD t v å stora genombrott.” Man har letat upp någon sömning KD-kommunalpolitiker i Helsingborg som är försiktigt kritisk. Och så har ju Alf Svensson uttalat sig negativt, men tydligen så vagt att DN inte ens vill ge ett direkt citat. Allt går ut på att försöka hitta och exploatera sprickor i partiet.


Det är i och för sig inte så svårt att hitta förvirrade KD:are som ställer sig frågande till det nya budskapet som framförallt EBT och Skyttedal för fram. Svängningen har gått så snabbt att partiprogrammet inte hunnit med att ändras. KD:s röst för anhöriginvandringen var inte en omsvängning utan en rak linje från tidigare ståndpunkter sett.Jag gissar att EBT valde att förlora den striden för att den i praktiken inte hade någon betydelse för beslutet.
*
Genom beslutet om anhöriginvandringen så hoppas EBT få med sig de fromma kärnväljarna på tvärvändningen. DN och vänsterpressen gör istället allt för att se till att hänga av dem. På samma sätt som C och L tagit med sig borgerliga kärnväljare till Löfvenlägret, kan ju KD på det här sättet få med sig en och annan massinvandringsentusiast bakom en politik som i grunden är invandringskritisk.
*
Det vill inte Stenberg på DN, Lindberg på AB m fl. Men de kommer inte kunna hindra det. EBT:s kärnväljare är för få och hennes nya väljare för många. Och hon är för smart för att göra bort sig som Sabuni (L) och göra en pudel ovanpå det här; efter anhöriginvandringsbeslutet finns det inte utrymma att hitta på fler dumheter helt enkelt. Lunchen med SD och nu talet om mångkulturens död är ägnat att visa en beslutsam tydlighet: omsvängningen kommer genomföras.
*
Jag tror att Ebba kommer ha goda möjligheter att behålla sina gamla väljare om hon fortsätter att ha framgång i opinionen i övrigt. Och det kommer hon om hon inte gör fler avsteg från den nya linjen. Alla vill vara med en vinnare och hennes motivering till varför mångkulturen är död är välformulerad:
*
”Det måste finnas en uppsättning värderingar som gäller alla. Det är då som de som har varit här länge i Sverige kan fortsätta känna sig hemma och vi kan säkerställa att de som kom igår och behöver ett nytt tryggt hem inte möts av förtryck.”
*
Detta kan de allra flesta ställa upp på. Och är det viktigaste skälet till varför vändningen kommer fullbordas: man har rätt i sak. DN och andra tidningar försöker få det att låta som om EBT tar sitt parti från den goda till den onda sidan. Men i själva verket tar hon partiet från den suicidala masspsykosens sekt över till det sunda förnuftets läger. Eller som en läsarkommentar, Fredrik Lundberg i Kåge, sammanfattar det:
*
” 2008 – ’Kristdemokraterna betonar istället alla människors lika värde och ser invandringen som en resurs’
2019 – Jepp, så var det med ’resurs’. Invandring har visat sig vara en mycket dålig affär. Och det är bara den ekonomiska sidan. Vi har även fått bevittna hucklets återkomst, hederskulturens intåg, dödskjutningar och sprängningar på våra gator, terrormord med lastbilar, masstiggeri, gruppvåldtäkter och infiltration av religiöst tankegods i våra domstolar och politiska partier.
Vi ska vara glada att det inte tog längre än 11 år för KD att finna sin ryggrad och våga kalla en spade för en spade, även om de tyvärr vacklat i frågan om anhöriginvandringen, trots sitt ungdomsförbunds bön om att ta sitt förnuft till fånga. ”
*
Det sunda förnuftets läger växer stadigt av ett enda skäl: verkligheten rår inga utopier på.


Magnus Stenlund
sunt förnuft:


https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-ebba-busch-thor-har-gett-sd-tva-stora-genombrott/

https://www.dn.se/nyheter/politik/ebba-busch-thor-kd-mangkulturalism-som-politiskt-projekt-maste-vara-dod/

https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-akessons-och-busch-thors-lunch-kommer-att-andra-svensk-politik/

Publicerad Lämna en kommentar

Skjutningarna minskar när polisen sätter hårt mot hårt – men alla andra brott ökar när resurserna måste prioriteras för detta

Hur DN kan sätta rubriken att Malmöpolisen fått ned våldsbrottsligheten är förstås rätt svårbegripligt. För det sägs inte någonstans i den debattartikel som kriminologen Ardavan Khoshnood skrivit. Säkert inte hur Khoshnood själv skulle ha satt den, och det är lite synd, för artikeln visar nämligen något annat spännande: nämligen att svenska kriminologers genomgående tema, att undvika att sätta hårt mot hårt mot buset, är just vad många av oss trott, nämligen det sämsta sättet om man vill få ned brottsligheten.

Khoshnood går visserligen inte så långt som att hävda just detta, men eftersom det är översteprästen Sarneckis ideologi som genomsyrat svensk brottsbekämpning under hela 2000-talet så har naturligtvis mjukismetoderna bevisbördan emot sig, när det kommer till att förklara varför Sverige idag har den största dödligheten bland unga män i Västeuropa, när det kommer till våld i form av skjutningar. När Malmöpolisen nu frångått detta evangeliet så har faktiskt detta dödliga våld minskat mycket kraftigt – åtminstone procentuellt, 2 dödsskjutningar, mot 3, 6 och 6 under samma period de tre föregående åren. Givetvis är slumpmässiga variationer svåra att undvika i så små sampel, men Khoshnood pekar också på att antalet totala skjutningar minskat både förra året och i år – kraftigt.
*
Detta har skett genom offensivt arbete: majoriteten av de tyngst meriterade gängbrottslingarna har hållits häktade när så har kunnat ske, istället för att släppa dem fria. Man har också lagt stora resurser på att faktiskt lösa brotten och flera har lösts eller gått till åtal. Att flertalet tyvärr ändå har friats nämner inte Khoshnood, men det är sannolikt inte så mycket polisens fel som de orimliga beviskrav domstolarna ställer. Möjligheten till obligatorisk häktning för illegalt vapeninnehav som kom först 2018 har varit verksamt bidragande. I övrigt har det handlat om att kommunicera till gängen att så här kommer det se ut – förvänta er ingen pardon.
*
Khoshnood nämner alltså inte problemet med aktivistdomarnas beviskrav, men ger några andra intressanta förslag på vilken lagstiftning som behövs för att ytterligare försvåra för brottslingarna. Genom att införa visitationszoner, där ingen misstanke krävs för att genomföra sådan, förenklas polisens arbete. Att det handlar om utanförskapsområdena behöver väl knappast nämnas. Ett bra förslag som kommer mötas av rasistrop från vänsterns brottslingskramande falanger.
*
Att införa zoner som en viss individ inte får vistas i skulle också förenkla arbetet för polisen och försvåra för brottslingarna. Med en ny mer tillåtande lagstiftning avseende polisens möjlighet att använda brottsprovokation för att gillra fällor skulle, rätt utnyttjad, göra det lättare att plocka bort de mest belastade brottslingarna.
*
Khoshnood anser också att straff för vapensmuggling måste skärpas och att tull och gränspolis måste få större befogenheter. Vad Khoshnood inte nämner här är förstås det faktum att gränspolisen är närmast obefintlig. Så det måste nog läggas till listan.
*
En annan sak Khoshnood inte tar upp är att prioriteringen på skjutningar har kunnat ske på bekostnad av framförallt bekämpning av våldtäktsbrotten. Som jag skrivit tidigare är ju detta en stor skandal, som visar hur underdimensionerad och/eller ineffektiv vår ordningsmakt är, när det måste prioritera mellan två brottstyper som båda borde vara självklara att tillräckliga resurser tillsätts för.
*
Och vi måste därmed också utgå ifrån att även mindre allvarliga våldsbrott faller mellan stolarna. Weidmo Uvell skriver t ex om den kraftiga ökning av våld, rån och stölder som handeln drabbats av bara under det senaste året. Enligt en majoritet av handlarna har antalet stölder ökat med minst 25% sedan föregående år. En av de mest alarmerande siffrorna är hur många av handlarna som uppger att man inte får stöd alls av polisen: i en fjärdedel av fallen dyker polisen inte upp förrän efter en timme eller inte alls och hela 68% anser också att polisens insatser har blivit sämre och nästan var femte handlare har utsatts för hot mot sig eller sin familj av kriminella. Det betyder att handlarna i många fall givit upp sju av tio uppger att man inte ens anmäler brott längre av skälet att detta känns fullständigt meningslöst. Som Uvell påpekar håller somliga stadsdelar på att avlövas all sådan här service på grund av kriminaliteten. Det är oerhört allvarligt att så får ske utan att någon reagerar.
*
Sedan är det ju en intressant reflektion att det ’explosionsrelaterade våldet’ i Malmö samtidigt har ökat, som en sannolik följd av polisens punktmarkering. Handgranater är ju nämligen redan förbrukad efter ett dåd och behöver inte gömmas, som en pistol. Gärningsmannen har också hunnit förflytta sig från brottsplatsen när smällen sker och är därför svårare att identifiera. Nackdelarna att oskyldiga därmed löper större risk att drabbas är något som gängbrottslingarna visat att de tar mycket liten hänsyn till.
*
Totalt har 77 explosioner skett under en 6-årsperiod 2011-2016, och ökningen är mycket kraftig; hela hälften av incidenterna har skett under det sista statistikåret. Hittills har endast en människa faktiskt dött under denna period, men ur allmänhetens synvinkel är detta närmast blinda våld på många sätt ännu mer alarmerande. Explosionerna har också tenderat att bli ännu fler och kraftigare under de följande åren, med bomben i Linköping särskilt i närminne. Khoshnood ger oss dock inga tips på hur vi ska ta hand om detta – att det framförallt handlar om att täppa till insmugglingsvägarna är väl dock rimligt att anta. Som det verkar är vi inne i en ny fas av brottsbekämpningen av de gängkriminella. Att beskriva polisens arbete som en framgång är tyvärr missvisande.
*
Vi måste konstatera att det kommer att krävas mycket mer resurser om man ska klara upp våldtäkter och barnrån,butiksstölder och även stävja även handgranatsattacker. Inget av detta ska man behöva prioritera mellan.
*
Magnus Stenlund
Sunt Förnuft

https://www.dn.se/debatt/sa-har-malmo-lyckats-fa-ner-valdsbrottsligheten/


https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1477370818820656


https://uvell.se/2019/07/01/skrammande-utveckling-for-handlare/

Publicerad Lämna en kommentar

Nyamko Sabuni har redan tappat förtroende bland dem hon skulle vinna

Redan innan Sabuni blev enda kandidat till partiledarposten i Liberalerna så fick hon backa avseende frågan om anhöriginvandringen. Sedan om samarbetet med SD: enligt Sabuni får vem som vill visserligen äta lunch med Åkesson, men politik tycks man inte få diskutera – ingen förhandling alltså. Nu kommer nya besked: tiggeriförbud är inte rätt väg att gå, muslimska böneutrop ska vara tillåtna ’om de inte stör omgivningen’ och sist på listan över personliga återställare, eller i vart fall ett rejält fall för mångas förväntningar, är nu att hon inte ser moderaterna som en samarbetspartner heller; varken dem eller sossarna duger, bara finfina centerpartiet.

Att så kraftigt signalera att Annie Lööf är ler- och långhalmspolaren man vill gå i ledband med låter i mina ögon som en kamekatzie-taktik. Så räddas endast de väljare som har sant postmoderna förvirringar i huvudet. Inte så många heller, eftersom massinvandringskramarna och de klimatreligiösa storstadsborna har tre partier att välja på: Mp, C och L, där L skulle vara det aningen mindre tungomålstalande. Jag har mycket svårt att se varför någon skulle vilja rösta på L överhuvudtaget med den profilen. Allra minst locka borgerliga väljare. Liberaler som valt att i protest gå över till M, KD eller SD kommer tryggt stanna kvar där de befinner sig nu.
*
Det här är förstås inte Sabunis eget val; hennes personliga värderingar har sannolikt inte ändrat sig bara för att hon blev partiledare. Men med en majoritet av partiledningen bakom sig som hellre röstat på Ullenhag så har hennes handlingsutrymme kringskurits så mycket att allt det positiva försvunnit. I värsta fall – för liberalerna – så har kompromisslösningen inte heller behagat Ullenhagsfalangen något vidare. Kompromissen liknar det där valet av film som ska tillfredsställa hela familjens önskemål en fredagskväll; varken romantisk komedi, animerat eller action – ingen är nöjd och både pappa och mamma somnar.
*
Jag hade en svag förhoppning om att Sabuni skulle komma att bryta samarbetet med sossarna. Men så länge som S ’levererar’ de 73 punkterna så kommer hon ha mycket svårt att göra något och problemen är ju nu två: 1) i princip ligger alla ’hårda paket’ långt bort i tiden och är avhängiga utredningssvar, så något klart och tydligt avsteg kommer vara svårt att peka på under lång tid, även om det faktiskt inträffar (och det kommer det att göra); 2) med Sabunis nu deklarerade kursomläggning, bara fyra grader höger om Björklunds, så kommer opinionssiffrorna för L se ytterst oaptitliga ut och därmed avskräcka från eventuella nyvalshot.
*
Sabunis möjligheter att manövrera den liberala DC3:an är nära noll i detta läge. Autopiloten är inställd mot samma Utopia som Mp och C vill till, men L:s gamla propellerplan är långt ifrån fullbesatt samtidigt som det är tyngt av samma politiska korrektheter; att tveka mellan full fart framåt eller att backa, ger det knappt styrfart. Och när man landar kommer man ligga tryggt under 4-procentspärren. Skillnaden mot Ullenhags liberaler är att Sabuni sannolikt har lockat några fler borgerliga att kasta bort sin röst. Det var därför jag hoppades på Ullenhag.

Magnus Stenlund

sunt förnuft

https://www.dn.se/nyheter/politik/nyamko-sabuni-l-jag-tror-att-manga-kommer-att-bli-overraskade/